Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Allt färre kvinnor i IT-branschen

Andelen kvinnor i IT- och telekombranschen minskar stadigt. Det bästa sättet att ändra på det är att få fler att förstå hur spännande branschen är. – Det handlar inte om att sitta i en källare och programmera, säger Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen.
David Österberg Publicerad 8 mars 2019, kl 13:48
Syda Productions/Colourbox
Den ojämna könsfördelningen i IT-branschen leder till kompetensbrist. Det leder i sin tur till att företag stannar i utvecklingen och tvingas tacka nej till affärer och Syda Productions/Colourbox

Det råder stor brist på kompetent personal inom IT-branschen. Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer branschen sakna 9 000 personer de närmaste åren. Ett sätt att komma till rätta med problemet är att få fler kvinnor att välja branschen. Men det verkar svårt. Sedan 2006 har andelen kvinnor sjunkit stadigt och utgjorde förra året bara 28 procent av den totala andelen sysselsatta.

Det finns flera anledningar till snedfördelningen. Arbetsgivarorganisationen IT&Telekomföretagen anser att en av de viktigaste är den felaktiga bilden av att branschen bara passar tekniknördar.

– Vi måste skapa en bild så att tekniska yrken framstår som lockande även för tjejer, på samma sätt som juridik och ekonomi gör i dag. Den som väljer juristyrket gör inte det för att de vill sitta i en källare och läsa lagböcker, de gör det för att yrket är varierande och för att de genom yrket kan förändra världen. Att välja yrken inom IT-branschen innebär inte att sitta i en källare och programmera, det är inte asociala yrken, säger Fredrik von Essen.

Hur får man unga att förstå det?
– Genom direkta kontakter. Många IT-företag har inte tillräcklig synlighet gentemot ungdomar. I stället förmedlas bilden av yrkena av andrahandskällor som föräldrar, lärare eller media. Vi måste visa tydligare vad utbildningarna leder till, visa sammanhang och vilka möjligheter de ger, vilka verktyg man får. Vi förstår att många tycker att det låter tråkigt att koda, men om man förstår att de här yrkena kan förändra världen blir de mer attraktiva.

Lina Andersson är utredare på Unionen och arbetar bland annat med jämställdhetsfrågor. Även hon tror på att bredda bilden av branschen.

– Man måste kommunicera att utbildningarna berör samhällsfrågor. Många unga tjejer är samhällsorienterade och den nya tekniken ger ju enorm potential att förändra samhället. Men hittills har utbildningarna mest marknadsfört sig till teknikintresserade, säger hon.

Lina Andersson anser dessutom att IT-företagen måste bli bättre på att ta tillvara kvinnors kompetens.

– Ett stort problem är att många kvinnor lämnar branschen, bland annat för att de upplever att deras kompetens inte tas till vara. Kvinnor får oftare generalisttjänster och männen de mer tekniktunga uppdragen. Arbetsgivarna måste se över hur de organiserar arbetet och se till att även kvinnor kan göra karriär.

Spelar det någon roll om branschen är jämställd?
– Ja, eftersom snedfördelningen innebär att vi missar massa kompetens. Med fler kvinnor får företagen tillgång till en bredare kompetensbas. När nya produkter ska utvecklas, exempelvis inom AI, är det viktigt att det finns en bredd i vilka som är med och utvecklar dem för att vi ska få en bredd i produktutbudet.

Fredrik von Essen anser att det är möjligt att vända utvecklingen – och ser redan nu positiva inslag. Branschen har till exempel en kraftig ökning av andelen kvinnliga vd:ar och söktalen till tekniska utbildningar ökar. Han tror också att projekt för att öka teknikintresset bland tjejer – som Hello world, Pink programming och Kodcentrum – kommer att få fler att söka sig till branschen.

– Om de får fart kan förändringen komma redan imorgon.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström