Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

A-kassan höjer avgiften

Unionens a-kassa måste höja medlemsavgiften och anställa fler för att klara det ökade trycket under coronakrisen. Hur hög avgiftshöjning det handlar kan bli klart nästa vecka.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Ola Rennstam/Kollega, Izabelle Nordfjell/TT
Snart blir det dyrare att vara med i Unionens a-kassa. Ola Rennstam/Kollega, Izabelle Nordfjell/TT

Unionens a-kassa har 716 000 medlemmar. Normalt saknar 2-3 procent av dem arbete och får a-kassa. Men många av medlemmarna jobbar inom flyg, hotell, kulturområdet, industrin eller är egenföretagare – verksamheter som har drabbats hårt av coronapandemin. Det visar sig i arbetslösheten som har stigit till omkring fyra procent bland medlemmarna, och i slutet av året väntas ligga på uppemot sju procent.

Läs mer: Arbetslösa får vänta länge på a-kassa

– I nuläget uppbär strax över 20 000 personer ersättning. Men vi har inte sett slutet på krisen ännu. Det blir sannolikt fler före sommaren och troligen ännu fler i september när de stora varslen går ut, säger Harald Petersson, chef för Unionens a-kassa.

Arbetslöshetsförsäkringen har förändrats på flera punkter för att stärka tryggheten för dem som förlorar sina jobb under krisen. I slutet på mars blev det klart att taket i a-kassan tillfälligt höjs från 910 till 1 200 kronor de första hundra dagarna, och i maj beslutade regeringen att även höja taket de följande hundra dagarna - från 760 till 1 000 kronor per dag.

Flera a-kassor planerar att höja medlemsavgifterna, visar en undersökning som Arbetsvärlden har gjort.

Unionens a-kassa, som i dag har en medlemsavgift på 112 kronor i månaden, hör till dem.

– Vi måste höja avgiften. Det är en direkt följd av de höjda dagpenningbeloppen, som innebär en stor kostnad för a-kassorna, säger Harald Petersson.

Pengarna till landets arbetslöshetsförsäkring kommer från två håll – dels från en arbetsmarknadsavgift som alla arbetsgivare och egenföretagare betalar till staten, dels från en så kallad finansieringsavgift som a-kassorna betalar till staten.

Hur stor finansieringsavgift a-kassorna betalar in till staten grundas på medlemmarnas genomsnittliga dagpenning och det totala medlemsantalet. Ju högre ersättning som betalas ut till arbetssökande, desto mer betalar a-kassorna in i finansieringsavgift till staten.

– Att inte höja medlemsavgiften skulle innebära att kassan inte kan betala finansieringsavgiften till staten, säger Harald Petersson.

Unionens a-kassa återkommer inom de närmaste veckorna med information om hur hög den nya avgiften blir.

När arbetslösheten stiger samtidigt som nya regler gäller för vilka som har rätt till ersättning ökar trycket på a-kassans handläggare.

– Det får en jättestor påverkan, vi har en helt annan vardag nu. De regelförändringar som har gjorts gynnar medlemmarna som får en bättre trygghet. Det är positivt, men det är en stor utmaning för a-kassan att möta så här stora volymer ärenden med ett komplicerat regelverk. Vi hanterar det genom att jobba så mycket som möjligt och genom att rekrytera, säger Harald Petersson.

Före krisen hade a-kassan 180 medarbetare, i april visstidsanställdes 20 handläggare och nästa vecka utökas de med ytterligare 40 personer.

– Det är en enorm ökning, men den är nödvändig för att möta de stora volymerna ärenden, säger Harald Petersson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Läsarna om a-kassan: ”Skrämmande läsning”

”Skrämmande”. ”Hemskt och sorgligt”. ”Fruktansvärt”. Många har reagerat starkt på Kollegas granskning av väntetiderna hos Unionens a-kassa.
David Österberg Publicerad 7 november 2024, kl 06:02
Kollega granskar Unionens a-kassa. Kollage med de artiklar i ämnet som Kollega hittills publicerat.
Förra veckan publicerade Kollega en granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. Många arbetslösa tvingades vänta i månader på ersättning, vilket ledde till ekonomiska svårigheter och ångest. Kollegas läsare har reagerat kraftigt på uppgifterna i artiklarna. Här är några av reaktionerna. Kollage: Susanna Sethfors Holmquist.

Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:

 

A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”

 

” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”

 

” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”

 

”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”

 

”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”

 

”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”

 

”Skrämmande läsning.”

 

”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”

 

”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”

 

”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”

 

”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”

 

”Tragiskt!”

 

”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”

 

”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”

 

”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”

 

”Fan vad ruttet.”

 

”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"

 

 

A-kassa

Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer

Medlemmar måste kunna nå sin arbetslöshetskassa på telefon. Det anser JO som nu gett Unionens a-kassa kritik för bristande service och tillgänglighet.
Lina Björk Publicerad 1 november 2024, kl 10:32
Fasaden på Unionens a-kassa, telefon med sladd
När handläggningstiderna var som längst begränsade Unionens a-kassa telefontiderna till en timme om dagen. Det skapade telefonkaos. Foto: Shutterstock/Mats Thorén

Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta. 
 

Långa telefonköer

Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos. 

A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende. 

Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik. 

Justitieombudsmannen

  • Endast 5-10 procent av JO-anmälningarna leder till kritik
  • Anmärkningen kan riktas mot en myndighet eller enskild tjänsteman och handlar om man handlat i enlighet med lagen eller inte.
  • JO:s beslut är inte rättsligt bindande, alltså behöver den som fått kritik inte rätta sig.
  • I praktiken sker dock ofta förbättringar då man använder kritiken för att ändra interna rutiner och regler.