Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Vd:n svarar på kritiken

Alfred von Platen, vd för Xzakt Kundrelation: Anställda berättar att man inte får gå på toaletten, ta kaffe eller en nypa luft annat än på raster. Varför?
Lina Björk Publicerad 22 januari 2014, kl 14:12

– Varken Xzakt eller Unionens förtroendevalda känner att det finns några otydligheter eller frågor från anställda gällande detta. Raster är till för att ta en paus i arbetet. Om man av någon anledning behöver ta ytterligare paus så kan det göras om det stäms av med ledning på plats samt att möjligheten inte sätts i system eller missbrukas.

De berättar också att man måste vara tillgänglig under sjukfrånvaro. Varför?
– Varken Xzakt eller Unionens förtroendevalda känner att det finns några otydligheter eller frågor från anställda gällande detta. För att verksamheten ska kunna planera sin bemanning så är det normalt att arbetstagaren ska kunna kontaktas under sin sjukfrånvaro.

Hur skulle du säga att villkoren ser ut hos er? 
– Det finns i dagsläget en fråga gällande individuell lönesättning och fördelning av olika anställningsformer, där kollektivavtalet ger utrymme för tolkning och parterna inte har full samsyn. I övrigt anser Xzakts såväl som Unionens förtroendevalda att Kollektivavtal efterlevs, och att om meningsskiljaktigheter uppstår så reds de ut fort.

Hur ser personalomsättningen ut?
– Xzakt har dels uppdrag med stabila arbetsvolymer, dels uppdrag med säsongsrelaterade arbetsvolymer. Sett över branschen har bolaget en mycket låg personalomsättning.

Hur ser relationen till facket ut?
– Lokalt upplevs relationen som mycket god av såväl Xzakt som Unionens förtroendevalda. Dock blev relationen centralt mycket ansträngd under åren 2012-2013 då bolaget öppnade kontor i Trollhättan. Det är Xzakts uppfattning att orsaken till detta beror på brutna löften och ett mycket aggressivt agerande från Unionens sida. Xzakt valde därför att stänga kontoret i Trollhättan.

Företaget är uppdelat i fler bolag. Har alla delar kollektivavtal?
– Att ha en verksamhet i Xzakts storlek uppdelad i flera bolag är mycket vanligt för att skapa en tydlig struktur. Alla handläggare är anställda i ett av koncernens bolag och det bolaget har Kollektivavtal. När strukturen presenterades för Unionen så fanns inga synpunkter.

Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.