Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

En minut sen - det blir avdrag på lönen

På hemsidan marknadsför man sig som en kundtjänst i världsklass. Verkligheten är en annan. Personalen på callcentret Xzakt Kundrelation är anställd månadsvis, schemalagda på långa arbetspass och får inte gå på toaletten på ordinarie arbetstid.
– Jobbar man som handläggare på företaget är man mer eller mindre förslavad. Ledningen ser arbetskraften som egendom, säger Anders, tidigare anställd på företaget.
Lina Björk Publicerad 22 januari 2014, kl 13:55
Colourbox
Colourbox
Den här artikeln har utsetts till 2014 ÅRS BÄSTA FACKLIGA NYHET på webben. Utmärkelsen delades ut av Fackliganyheter.nu i samband med Fackförbundspressens dag.

 

Xzakt Kundrelation använder ett system som innebär att handläggarna är minutiöst övervakade. På morgonen stämplar de in och programmet kontrollerar om det skett någon tidsavvikelse.

Skulle du vara 59 sekunder efter utsatt tid skickas ett larm till cheferna som får ta ställning till om det ska bli något avdrag på lönen eller inte. Hinner du inte ta ditt första samtal inom 30 sekunder skickas ytterligare ett larm till chefen, vilket också kan resultera i en varning.

– Därefter är det tänkt att man oavbrutet ska ta telefonsamtal innan man får ta sin rast. Personalen har fått skäll om de tagit av sig sitt headset för att lufta öronen. Alla toalettbesök är styrda till rasterna liksom möjligheten att fylla på kaffe eller ta lite luft.

Företaget finns etablerat på flera orter. Bland annat Skellefteå och Gävle. Personalomsättningen är hög och de anställda är till stor del ungdomar.

– Man anställde i stort sett en ny kull ungdomar varje gång det gick ut en gymnasieklass, säger Peter, som tidigare jobbade på kontoret i Skellefteå.

Många blir erbjudna en fast heltidstjänst men får sedan skriva på ett anställningskontrakt - på visstid. Vissa veckor är handläggarna schemalagda 50 timmar, andra 36. Man jobbar även med delade pass, från åtta på morgonen till 21 på kvällen, med tre timmars lunch.

– Jag såg ofta kollegor som satt i köket eller på toaletten och grät för att arbetsbelastningen var så stor och schemaläggningen galen, säger Malin, som tidigare var anställd på kontoret i Trollhättan.

Kollega har pratat med flera nuvarande och tidigare anställda som alla vittnar om samma villkor. Handläggarna får ständigt mejl om försäljningssiffror och samtalstider. Vissa i uppmuntrande ton, andra hotfulla.

– Det var obehagligt. När vi varit anställda ett tag kom det ett mejl om att smekmånaden var över och att det var dags att börja prestera, säger Malin.

Även vid sjukfrånvaro får man räkna med att prestera. I företagets personalhandbok framgår att man ska vara tillgänglig under hela sin sjukfrånvaro.

– Är man sjuk måste man ringa in varje dag och sjukanmäla sig annars får man ogiltig frånvaro och ingen lön. Den som är ansvarig försöker ofta övertala en att komma in och jobba ändå. Min kollega hade kräkts hela natten på grund av magsjuka men blev mer eller mindre tvingad att jobba, säger Anders.

Både kontoret i Skellefteå och Gävle har kollektivavtal med Unionen sedan ungefär fyra år tillbaka. Från Unionens sida har man jobbat hårt för att få till en bättre arbetsmiljö men också jobbat i motvind då personalomsättningen är hög och chefer byts ut mellan besöken. De anställda vittnar om att bolagets vd har poängterat vikten av att ha en god relation med facket och att kollektivavtal är en självklarhet. Men alla omfattas inte av avtalet då Xzakt är uppdelat i tre bolag : LEG Communication, AGF Communication och GVP Holding, där endast LEG har kollektivavtal.

– När jag var på min andra intervju förstod jag att jag inte skulle omfattas av något avtal eftersom det var knutet till ett annat företag i samma organisation. Arbetsgivaren prutade ner min lön med 5 000 kronor men lovade att jag skulle få påökt när provanställningen blev en tillsvidareanställning. Men någon löneökning fick jag aldrig se. Jag blev uppsagd på grund av arbetsbrist då de inte hade användning för mig längre, säger Anders.

Anders, Malin och Peter heter egentligen något annat.

Xzakts vd, Alfred von Platen, bemöter kritiken:

Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.