Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

En minut sen - det blir avdrag på lönen

På hemsidan marknadsför man sig som en kundtjänst i världsklass. Verkligheten är en annan. Personalen på callcentret Xzakt Kundrelation är anställd månadsvis, schemalagda på långa arbetspass och får inte gå på toaletten på ordinarie arbetstid.
– Jobbar man som handläggare på företaget är man mer eller mindre förslavad. Ledningen ser arbetskraften som egendom, säger Anders, tidigare anställd på företaget.
Lina Björk Publicerad 22 januari 2014, kl 13:55
Colourbox
Colourbox
Den här artikeln har utsetts till 2014 ÅRS BÄSTA FACKLIGA NYHET på webben. Utmärkelsen delades ut av Fackliganyheter.nu i samband med Fackförbundspressens dag.

 

Xzakt Kundrelation använder ett system som innebär att handläggarna är minutiöst övervakade. På morgonen stämplar de in och programmet kontrollerar om det skett någon tidsavvikelse.

Skulle du vara 59 sekunder efter utsatt tid skickas ett larm till cheferna som får ta ställning till om det ska bli något avdrag på lönen eller inte. Hinner du inte ta ditt första samtal inom 30 sekunder skickas ytterligare ett larm till chefen, vilket också kan resultera i en varning.

– Därefter är det tänkt att man oavbrutet ska ta telefonsamtal innan man får ta sin rast. Personalen har fått skäll om de tagit av sig sitt headset för att lufta öronen. Alla toalettbesök är styrda till rasterna liksom möjligheten att fylla på kaffe eller ta lite luft.

Företaget finns etablerat på flera orter. Bland annat Skellefteå och Gävle. Personalomsättningen är hög och de anställda är till stor del ungdomar.

– Man anställde i stort sett en ny kull ungdomar varje gång det gick ut en gymnasieklass, säger Peter, som tidigare jobbade på kontoret i Skellefteå.

Många blir erbjudna en fast heltidstjänst men får sedan skriva på ett anställningskontrakt - på visstid. Vissa veckor är handläggarna schemalagda 50 timmar, andra 36. Man jobbar även med delade pass, från åtta på morgonen till 21 på kvällen, med tre timmars lunch.

– Jag såg ofta kollegor som satt i köket eller på toaletten och grät för att arbetsbelastningen var så stor och schemaläggningen galen, säger Malin, som tidigare var anställd på kontoret i Trollhättan.

Kollega har pratat med flera nuvarande och tidigare anställda som alla vittnar om samma villkor. Handläggarna får ständigt mejl om försäljningssiffror och samtalstider. Vissa i uppmuntrande ton, andra hotfulla.

– Det var obehagligt. När vi varit anställda ett tag kom det ett mejl om att smekmånaden var över och att det var dags att börja prestera, säger Malin.

Även vid sjukfrånvaro får man räkna med att prestera. I företagets personalhandbok framgår att man ska vara tillgänglig under hela sin sjukfrånvaro.

– Är man sjuk måste man ringa in varje dag och sjukanmäla sig annars får man ogiltig frånvaro och ingen lön. Den som är ansvarig försöker ofta övertala en att komma in och jobba ändå. Min kollega hade kräkts hela natten på grund av magsjuka men blev mer eller mindre tvingad att jobba, säger Anders.

Både kontoret i Skellefteå och Gävle har kollektivavtal med Unionen sedan ungefär fyra år tillbaka. Från Unionens sida har man jobbat hårt för att få till en bättre arbetsmiljö men också jobbat i motvind då personalomsättningen är hög och chefer byts ut mellan besöken. De anställda vittnar om att bolagets vd har poängterat vikten av att ha en god relation med facket och att kollektivavtal är en självklarhet. Men alla omfattas inte av avtalet då Xzakt är uppdelat i tre bolag : LEG Communication, AGF Communication och GVP Holding, där endast LEG har kollektivavtal.

– När jag var på min andra intervju förstod jag att jag inte skulle omfattas av något avtal eftersom det var knutet till ett annat företag i samma organisation. Arbetsgivaren prutade ner min lön med 5 000 kronor men lovade att jag skulle få påökt när provanställningen blev en tillsvidareanställning. Men någon löneökning fick jag aldrig se. Jag blev uppsagd på grund av arbetsbrist då de inte hade användning för mig längre, säger Anders.

Anders, Malin och Peter heter egentligen något annat.

Xzakts vd, Alfred von Platen, bemöter kritiken:

Anställningsvillkor

Lön eller förmån – så ska du tänka

Extra semester, billigare lunch eller sjukvårdsförsäkring. En jobbförmån kan vara lockande. Men tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön.
David Österberg Publicerad 27 oktober 2022, kl 07:14
Sedlar i hand och man i solstol som blickar ut över landskap.
Tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Ovanstående är exempel på skattefria förmåner. Sådana är en utgift för arbetsgivaren, men gratis för dig. Syftet är att göra jobbet lite trevligare och hjälpa medarbetarna att hålla sig friska.

Julklappar får kosta 450 kronor

För att en förmån ska vara skattefri ska den erbjudas alla anställda. Den ska också ha en naturlig koppling till jobbet och inte kunna bytas mot pengar. Gåvor får inte ha ett för högt värde: Julklappen får kosta max 450 kronor och en present till den som fyller 50 eller går i pension som mest 15 000 kronor.

Det finns också skattepliktiga förmåner. En del arbetsgivare erbjuder till exempel sina anställda hushållsnära tjänster, privatresor, billigt semesterboende eller gratis lunch. På sådana förmåner måste medarbetaren betala skatt.

Skatt på förmåner

Skatten räknas ut genom att värdet på förmånen läggs ovanpå den vanliga lönen. Om du utan förmån tjänar 30 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt har du en nettolön på 21 000 kronor. Om du får ett lunchhäfte som är värt 1 000 kronor får du betala skatt på 31 000 kronor. Nettolönen blir då 20 700 kronor. Lönen blir med andra ord 300 kronor lägre och du kan köpa lunch för 1 000 kronor.

Ytterligare ett sätt att skaffa sig en förmån är att löneväxla. Då byter man helt enkelt en del av bruttolönen mot något man vill ha, som en bil eller extra pensionsinbetalningar. Men löneväxling är bara bra om man tjänar mycket pengar: Den som har en bruttolön under 47 748 kronor efter växlingen tjänar inte på att löneväxla. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.

Skriv avtal om förmåner

I en löneförhandling kan det hända att arbetsgivaren erbjuder dig en förmån i stället för högre lön. Det kan vara en bra affär både för dig och din arbetsgivare.

Om du tackar ja ska du se till att ni skriver ett avtal om vad ni har kommit överens om och hur mycket förmånen är värd i pengar. Annars finns risken att din arbetsgivare plockar bort förmånen eller att den tappar i värde över tid.

Tänk också på att en förmån inte räknas in i din bruttolön när Försäkringskassan räknar ut vad du ska få i exempelvis sjuk- eller föräldrapenning.

För- och nackdelar med förmåner

+ Kostar dig mindre jämfört med om du hade köpt saken/tjänsten själv.

+ Skattemässig fördel för arbetsgivaren jämfört med högre lön. Kan därför vara lättare att få arbetsgivaren att gå med på.

– Du bestämmer inte själv vad du gör med din lön.

– Förmånen höjer inte din bruttoinkomst och därmed inte heller din sjuk- eller föräldrapenning.

Exempel på skattepliktiga förmåner

  • Företagsbil som används privat.
  • Hushållstjänst.
  • Måltid.
  • Resa utanför tjänsten.
  • Semesterbostad.

Exempel på skattefria förmåner

  • Mobiltelefon.
  • Friskvårdbidrag.
  • Julklapp.
  • Enklare förtäring, exempelvis frukt.
  • Gym på jobbet.

Källor: Unionen, Skatteverket, Benify