Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Stora Ensos nedläggning – en chock för facket

Stora Ensos planer på att lägga ned pappers- och massaproduktionen i Kvarnsveden i Borlänge kom som en chock även för facket på företaget. Vid nedläggningen försvinner 440 jobb.
Niklas Hallstedt Publicerad 20 april 2021, kl 16:52
Patrik Lindén / Stora Enso
Stora Ensos nedskärningen beror, enligt företaget, på en minskad efterfråga på papper i Europa. En trend som har accelererat på grund av coronapandemin. Patrik Lindén / Stora Enso

Det är under tredje kvartalet i år som skogsjätten Stora Enso planerar att lägga ned bruken både i Kvarnsveden i Borlänge, och i finska Veitsiluoto. Sammanlagt försvinner på det viset 1 110 jobb.

I Borlänge handlar det om 440 jobb, varav cirka 150 är tjänstemän. Knappt hundra av dessa tillhör Unionenklubben.

Anledningen till den planerade nedskärningen är, enligt företaget, en minskad efterfråga på papper i Europa, en trend som har accelererat på grund av pandemin, och att båda bruken går med förlust.

Problemen var inte okända för Unionenklubbens ordförande Jakob Stångmyr, ändå kom beskedet om nedläggningen som en chock.

– Det var inte det man väntade sig när man vaknade i morse. Vi blev informerade strax innan pressreleasen gick ut. Det är klart att jag känt till att tryckpappersmarknaden varit under press en längre tid. Men man vill ju inte hoppas att det ska vara vår sajt som drabbas, säger han.

Själv har han som 49-åring jobbat hela sitt vuxna arbetsliv på Stora Enso, och säger att även många av hans kollegor har varit längre på bruket.

– Det här förändrar vardagen för många. Nu måste vårt fokus vara att se till att det blir så bra som möjligt för kollegor och medlemmar, och att man får stöd och hjälp att ta sig vidare, säger Jakob Stångmyr.

– Jag tror och hoppas att de allra flesta kommer ut ur det här på ett bra sätt. Man måste försöka ingjuta hopp.

Hur känns det för din egen del?
– Det har varit mycket känslor och svängt under hela dagen. Men jag har gått in i min roll som ordförande och försökt sköta allt praktiskt.

Det formella beslutet är ännu inte fattat, men chansen att det inte skulle bli av är liten, anser Jakob Stångmyr.

Hur möjligheterna för de uppsagda tjänstemännen att få nya jobb  ser ut är oklart, men företaget lovar att stötta de anställda.

– Om ett beslut skulle tas att stänga bruken, kommer vi att ha ett nära samarbete med andra Stora Enso-enheter, kommunerna i Kemi och Borlänge, samt andra intressenter i syfte att stödja ny anställning och utbildning av drabbade medarbetare. Vi skulle också aktivt delta i diskussioner för att hitta alternativa framtida användningsområden för anläggningarna. Under denna processen kommer vi att betjäna våra kunder på bästa möjliga sätt, säger Kati ter Horst, chef för Stora Ensos pappersdivision, i ett pressmeddelande.

Förhandlingarna om nedläggningen inleds på måndag.

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.