Under måndagen informerades de anställda på batteritillverkaren Northvolt om att 1600 personer varslas om uppsägning. Victor Matinlassi, klubbordförande på Unionen tog del av informationen på en storbildsskärm på kontoret i Stockholm. 

– Nu när företaget gått ut med varslet kan vi fortsätta förhandlingarna i detalj. Det handlar bland annat om att gå igenom företagets förslag på prioriteringslistor, som är baserad på kritisk kompetens för bolaget och anställningstid, säger han. 

Av de 1600 varslade drabbas Skellefteå hårdast, där försvinner 1000 tjänster. I Västerås och Stockholm kapas 400 respektive 200 tjänster. Enligt Victor Matinlassi är det cirka 40 procent tjänstemän som blir varslade i Skellefteå, liksom Västerås, medan alla 200 varslade i Stockholm är tjänstemän. 

Tre månader på sig att hitta jobb

Extra tungt är varslet för de anställda som är i Sverige på ett arbetsvisum. När deras tjänst upphör har de tre månader på sig att hitta en ny arbetsgivare som kan ge arbetsvisum. Många migranter har tagit med sig hela familjen till Skellefteå och står nu inför en oviss framtid. 

– Northvolt har en migrationsavdelning som hjälper till att svara på frågor och stötta de anställda. Skellefteå och Västerås kommun har också gått ut med att de ska hjälpa utländska anställda som blir varslade att hitta nytt jobb inom kommunen. 

Vilka frågor får ni på Unionenklubben av medlemmarna? 

– Många undrar vilka grupper som ingår i antalet varslade. Andra frågar efter hjälp, de är utsatta i sin familjesituation och kan inte bli av med jobbet. Det är tufft. 

I ett pressmeddelande skriver företaget att "expansionsprojektet Northvolt Ett" kommer att avbrytas. Verksamheten i Västerås kommer att bromsas och i Stockholm är det stödfunktioner som dras in. 

Strax före påsk avslöjade Ericsson i ett pressmeddelande att företaget ska krympa med 1 200 anställda i Sverige. För facken på Ericsson kom nyheten som en överraskning. 

– När företaget reducerat antalet anställda tidigare har vi kommit längre i vår dialog med arbetsgivaren. Nu var arbetsgivaren snabb på att dra i stora tofsen och vi är inte vana att stå där vi står, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson. 

Han har suttit i förhandlingar med arbetsgivaren och övriga fackliga organisationer på företaget som har omkring 14 500 anställda i Sverige, varav cirka 4 500 är medlemmar i Unionens åtta klubbar. Man har bland annat diskuterat nya målbilder för olika verksamheter.  

– Det finns många frågetecken som vi jobbar på att räta ut. Exempelvis vad vi ska sluta göra och vad ska vi fokusera på framöver. Vi vill ju att det vi gör ska leda till något så stabilt som möjligt, säger Andreas Larsson. 

Han är trots allt hoppfull.

– Vi tror att vi ska kunna göra något bra av detta ihop med företaget. Det finns ett samförstånd kring hur vi ska landa bra, men har lite olika syn på hur vägen dit ska se ut. 

För ett år sedan presenterade Ericsson ett sparpaket på 11 miljarder kronor som innebar att 1 400 tjänster försvann i Sverige. 

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

– Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

– När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

– Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

– Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.