Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utlovade jobb saknas när Radiotjänst läggs ner

I januari blev det klart att Kiruna skulle få 120 statliga ersättningsjobb för de heltidstjänster som försvinner när Radiotjänst läggs ner. Men drygt en vecka innan företaget stänger för gott saknas fortfarande 50 av de utlovade tjänsterna.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hans-Olof Utsi
Förre civiliministern Ardalan Shekarabi utlovade 120 statliga ersättningsjobb till Kiruna efter beslutet att lägga ner Radiotjänst. Hans-Olof Utsi

I mitten på november 2018 fattade riksdagen beslut om att ersätta radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift som tas ut via skatten. Beslutet innebar slutet för Radiotjänst i Kiruna, som sedan 1988 har drivit in avgiften från alla hushåll som har en tv-apparat. Samtidigt stod det klart att 240 Kirunabor förlorar sina jobb.

Läs mer: Ovissheten på Radiotjänst gjorde många sjuka

Men i slutet på januari lovade dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi att Kiruna skulle få 120 statliga ersättningstjänster – 50 på Lantmäteriet, 20 på Skatteverket och ytterligare 50 på Statens servicecenter.

Tjänsterna på Lantmäteriet och Skatteverket finns som utlovat på plats, och många av Radiotjänsts tidigare medarbetare har fått nya trygga anställningar där.

– Men de 50 ersättningsjobben på Statens servicecenter har det inte hänt något med. Politikerna har inte hållit vad de lovade. Jag får inga klara besked. ”Vi jobbar på det”, är det enda svar jag får när jag kontaktar dem, säger August Tapojärvi, ordförande för Unionenklubben på Radiotjänst.


August Tapojärvi. Bild: Hans-Olof Utsi

Kollega har också försökt att nå nuvarande civilminister Lena Micko.

"Ärendet om Kiruna och Statens servicecenter bereds fortfarande i Regeringskansliet", skriver hennes pressekreterare Jonas Lannering i en kommentar.

August Tapojärvi är även kritisk till att de 120 deltidstjänster som förvinner i samband med nedläggningen av Radiotjänst inte har ersatts.

– Det finns ingen statlig verksamhet med deltidstjänster i så stor utsträckning, så det beskyller jag inte politikerna för.

Men under avvecklingen av verksamheten har det talats om att sälja Radiotjänsts lokaler med datorer, servrar och andra inventarier, exempelvis till ett callcenter. På så sätt skulle nya deltids- och timanställningar skapas.

– Det fanns ett färdigt paket, det var bara att förlägga verksamhet här och byta flaggan utanför huset. Från klubbens sida var vi villiga att sätta in all kraft för att hitta en ny aktör. Men våra ägare – SVT, SR och UR – har inte visat något intresse för att sälja verksamheten som en paketlösning. De har inte agerat ett piss i frågan. De har inte ens frågat om de kan hjälpa till med något, säger August Tapojärvi och tillägger:

– De har varit mer intresserade av att sälja arbetsmaterial och andra tillgångar separat, för att göra nedläggningen av Radiotjänst så billig som möjlig.

August Tapojärvi betonar deltidstjänsternas vikt för Kirunas invånare. Studenter har drygat ut studiebidraget och pensionärer har kunnat stärka sin ekonomi. För många nyanlända har anställningen på Radiotjänst varit det första jobbet, ett sätt att få in foten på den svenska arbetsmarknaden.

– Det finns inga likvärdiga arbetstillfällen i Kiruna. Nu blir tröskeln att komma in på arbetsmarknaden högre för många.

Kollega har sökt Hanna Stjärne,  SVT:s vd och styrelseordförande för Radiotjänst. I en skriftlig kommentar skriver hon:

”Styrelsen, Radiotjänsts ledning och facken har jobbat med många olika lösningar kring Radiotjänst. Frågor som ska säkra jobb för de anställda har tagits upp i en rad olika sammanhang, allt för att hitta en så bra modell som möjligt framåt. Bland annat har vi tryckt på kring de utlovade ersättningsjobben till Kiruna som ju skulle vara ungefär lika många som Radiotjänsts anställda dagtid.”

August Tapojärvi har ingen exakt siffra på hur många av hans tidigare totalt 240 kollegor som har fått nya jobb.

– Vi är 30 kvar i lönelistorna. Man kan anta att de inte har något nytt jobb ännu. Jag vill också vara tydlig med att flera av dem som har fått jobb har otrygga anställningar – vikariat och timanställningar inom till exempel handeln, skolan och äldreomsorgen.

Den 31 december 2019 upphör Radiotjänst i Kiruna helt med administreringen av den tidigare radio- och tv-avgiften. 

De som är kvar på företaget drygt en vecka innan verksamheten läggs ner arbetar in i det sista med att tömma lokalerna.

– Vi springer fram och tillbaka och skruvar isär möbler. Vi har fullt upp med att städa ut allt. Nu syns det konkret att det är slut. Lokalerna är nästan helt tomma och golven är alldeles kala. Det känns lite sorgligt, säger August Tapojärvi.

Ny i unionens styrelse

I oktober valdes August Tapojärvi in i Unionens styrelse. Han vill fortsätta med sitt fackliga arbete och har därför inte sökt något av de statliga ersättningsjobben.

– Det hade varit väldigt roligt och spännande att fortsätta med de uppdrag som jag har fått förtroende för i förbundsstyrelsen. Men då gäller det att jag hittar ett jobb där Unionen organiserar, inom den privata tjänstesektorn. Jag söker fortfarande med ljus och lykta efter ett jobb. Och jag tänker inte lämna Kiruna. Det här är världens bästa ställe på planeten och i universum, säger August Tapojärvi.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.