Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer företag för uppsägning av deprimerad

Kan utmattning och depression ses som en funktionsnedsättning? Det anser Unionen som stämmer Clean Step för diskriminering, då företaget sade upp en anställd som fick sin sjukskrivning förlängd. Ett liknande ärende har aldrig tidigare prövats i svensk domstol.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Efter att mannens sjukskrivning förlängdes blev han uppsagd av Clean Step. Shutterstock

Sommaren 2018 började teamledaren få symptom på utmattningssyndrom, som visade sig genom ångest och depression. Till slut blev han så allvarligt sjuk att han blev intagen på en psykiatrisk mottagning och sjukskrevs.

– När jag kom tillbaka på deltid sa arbetsgivaren att de skulle anpassa arbetsuppgifterna, att jag skulle få lite mindre och göra, men så blev det inte. Snarare upplevde jag att jag tvingades lösa saker som inte var mitt ansvar och fick mer att göra, samtidigt som jag kände mig väldigt skör och sliten, säger medlemmen som vill vara anonym.

Läs mer: Överviktig tekniker sade upp

Arbetsgivaren, företaget Clean Step som är leverantörer av tvätt-och textilservicetjänster, ansåg enligt Unionens stämningsansökan att teamledaren skulle börja planera körningar i stället för att köra tvättade mattor själv, vilket tidigare ingick i hans arbetsuppgifter. Men efter några veckor var tempot detsamma som innan sjukskrivningen och några anpassningar hade inte gjorts. Teamledaren började återigen känna symptom på trötthet och ångest och i början av året kunde han inte ta sig till jobbet och sjukskrevs igen. Några veckor senare kom ett uppsägningspapper i brevlådan.

– Jag anade att det skulle komma för när jag förlängde min sjukskrivning så bad platschefen att jag skulle lämna tillbaka bensinkort, nycklar och SIM-kort. Men allt var registrerat i mitt namn och kunde inte användas av någon annan och då förstod jag att de ville göra sig av med mig.

Företaget sade upp teamledaren på grund av arbetsbrist, men enligt turordningslistan hade han en betydligt längre anställningstid än andra personer som jobbade kvar.

Läs mer: Lagarna du bör ha koll på i arbetslivet

Unionen stämmer nu Clean Step för diskriminering då de menar att hans sammantagna sjukdomsbild utgör en funktionsnedsättning och att företaget missgynnat honom i samband med uppsägningen.  

– Det här är en person som har diagnosen utmattningssyndrom. Den sammantagna bilden av medlemmens tillstånd menar vi innebär att han har en funktionsnedsättning i lagens mening, säger Sofia Söderberg, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.

Huruvida utmattningssyndrom är en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen har aldrig tidigare prövats i svensk domstol. Om en dom kommer att få konsekvenser för andra tjänstemän med liknande sjukdomshistoria vill Sofia Söderberg dock inte spekulera i.

– Jag tror att man ska vara försiktig med att dra för stora slutsatser, för i slutändan är det alltid en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet som avgör. Hur en funktionsnedsättning ter sig kan också vara väldigt individuellt, avgörande för den juridiska bedömningen är om det handlar om en varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av funktionsförmågan på grund av sjukdom eller skada. Men det är klart att en fällande dom skulle ge hopp till många med den sjukdomsbilden som blivit illa behandlade, säger Sofia Söderberg.  

För teamledaren har det varit viktigt att gå vidare med ärendet av flera skäl.

– Jag vet att det som hände mig har hänt tidigare på företaget och att många innan mig blev utbrända. Om jag inte sätter ner foten och visar att det får konsekvenser att behandla sina anställa som boskap, så kommer de att fortsätta.  

Sammanlagt stämmer Unionen företaget på 250 000 kronor för diskriminering och brott mot lagen om anställningsskydd, las.   

Clean Steps vd Per Wribe svarar via mejl att han inte vill kommentera tvisten då det är ett pågående fall.

Diskrimineringsgrunder och EU-rätten

Det finns länder som har en öppen lista på fler diskrimineringsgrunder. Den frågan diskuterades när nuvarande diskrimineringslag antogs. Riksdagen gjorde då valet att den svenska diskrimineringslagen bara skulle gälla de sju diskrimineringsgrunderna.

EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna innehåller artikel 21 som anger att medborgarna ska skyddas mot diskriminering på en mängd områden som faller utanför den svenska diskrimineringslagen, till exempel politisk övertygelse. Uppräkningen i artikel 21 inleds med att all diskriminering förbjuds på grund av bland annat. Orden bland annat signalerar en öppen lista och att EU-domstolen skulle ha rätt att lägga till annat som diskrimineringsgrund.

Sverige ska anpassa sin lagstiftning till EU-rätten och inte ha lagar som strider mot EU:s regler. Ibland händer det dock att en svensk lag och en EU-lag står emot varandra, eller att EU:s lag sträcker sig längre än det nationella landet. Då kan man be EU-domstolen att tolka hur man ska se på en bestämmelse eller lag. Det skulle till exempel kunna bli aktuellt i tolkningen av vad som innefattas i diskrimineringsgrunderna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-åriga säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.