Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Svenskt Näringsliv vill sänka ersättningen för arbetslösa

Arbetslösa får för mycket pengar. Det anser organisationen Svenskt Näringsliv som kräver att regeringen tar bort den tillfälliga höjningen av a-kassan.
David Österberg Publicerad 10 november 2021, kl 14:38
Jessica Gow/TT.
Svenskt näringsliv vill att regeringen tar bort den tillfälliga höjningen av a-kassan. Jessica Gow/TT.

I början av pandemin höjde regeringen taket i a-kassan. Höjningen innebär att en arbetslös kan få maximalt 18 400 kronor efter skatt, mot tidigare 14 200 kronor. Det är för mycket pengar, enligt Jonas Frycklund, tillförordnad chefekonom på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

I en nyhet på organisationens hemsida säger han att ersättningen är så hög att arbetslösa inte söker jobb i lika hög utsträckning som de skulle ha gjort om ersättningen var lägre. På sikt innebär det 40 000 färre jobbtillfällen, enligt Svenskt Näringsliv.

Höjningen av a-kassan är tillfällig. Från början var tanken att den skulle ha försvunnit i januari i år, men regeringen ändrade sig och bestämde att den skulle vara kvar till den 1 januari 2023. Det tycker Jonas Frycklund är fel.

– Det är problematiskt att regeringen har behållit den här krisåtgärden samtidigt som de andra krisåtgärderna är borttagna. För att man ska få en trovärdighet i den ekonomiska politiken är det viktigt att tillfälliga stöd är tillfälliga, säger han på organisationens hemsida.

Han oroar sig också för att höjningen blir permanent.

Maria Ahrengart är nationalekonom och expert på arbetslöshetsförsäkringen på tjänstemannaorganisationen TCO. Hon anser att sambanden mellan ersättning och viljan att söka jobb inte är så enkla som Svenskt Näringsliv hävdar.

– Deras siffror bygger delvis på en tio år gammal beräkning som redan då blev ifrågasatt av flera forskare, så jag tar de siffrorna med en nypa salt. Vilka effekter ett höjt tak skulle få är dessutom omtvistat bland forskare. För oss i TCO är det centrala att även de breda tjänstemannagrupperna kan få ett rimligt skydd vid arbetslöshet. Man ska samtidigt komma ihåg att det kan utbetalas under en begränsad period, säger hon.

Vill ha permanent höjning

TCO hoppas på att höjningen blir permanent och vill också se en årlig uppräkning för att a-kassan ska hänga med när löner och priser stiger.

– A-kassan är en försäkring och inte ett bidrag. Det är viktigt för tillväxten och för legitimiteten i skattesystemet att taket höjs permanent. Den som blir arbetslös ska kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt jobb utan att behöva oroa sig för sin privatekonomi, säger Maria Ahrengart.

Med högre ersättningsnivåer förbättras också matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb, enligt TCO. Om en arbetslös har råd att vara det under en tid ökar chansen att personen hittar ett jobb som matchar kompetensen.

– Det ökar produktiviteten i hela landet vilket kan leda till fler arbetstillfällen. Personen har också kostat samhället pengar i form av utbildning som går förlorade om matchningen inte fungerar.

Borde nivån vara ännu högre än den är idag?

– Det har vi inte tagit ställning till. Innan den tillfälliga höjningen fick bara 1 av 10 tjänstemän 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Med den tillfälliga höjningen får 2 av 10 det.

Så mycket får den som är arbetslös maximalt efter skatt

                      Innan höjningen                 Efter den tillfälliga höjningen

Dag 1-100     14 200 kronor                     18 400 kronor

Dag 101-300 12 100 kronor                     15 500 kronor

 

Fotnot: Beräkningen är gjord utifrån genomsnittlig kommunalskatt

A-kassa

Unionens a-kassa ska synas för långa väntetider

Unionens a-kassa är återigen under lupp. Orsaken är de långa handläggningstiderna.
Lina Björk Publicerad 25 mars 2024, kl 15:39
Till vänster fasadskylt till Unionens a-kassa, till höger en hand som håller i ett stoppur.
Unionens a-kassa granskas av IAF med anledning av de långa väntetiderna. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

Enligt Inspektionen för arbetslöshetsersättning (IAF), som är den tillsynsmyndighet som ska granska Sveriges alla a-kassor, har Unionens a-kassa den längsta väntetiden av alla. Just nu får den som väntar på besked från a-kassan ha tålamod i genomsnitt sju veckor. Men många har väntat betydligt längre än så. 

I september förra året startade IAF ett tillsynsärende mot Unionens a-kassa, med anledning av de långa väntetiderna. Då var den som längst tio veckor. Ultimatumet från myndigheten löd: få ner handläggningstiderna till fem veckor innan årsskiftet annars kan statsbidraget helt eller delvis dras in.

IAF startar tillsynsärende – igen

I december hade man klarat kravet, men nu har väntetiden ökat igen och IAF har återigen beslutat att inleda ett tillsynsärende mot Unionens a-kassa. Syftet är enligt myndigheten själva att ”följa upp arbetslöshetskassans prioriteringar och arbetssätt”