Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenskt Näringsliv: ”Trygghet är inte att bita sig fast vid ett jobb”

Slopa turordningsreglerna och arbetsgivarens omplaceringsskyldighet. Det är ett par förslag som Svenskt Näringsliv presenterade i dag. Unionen å sin sida betonar vikten av att individens trygghet på arbetsmarknaden stärks.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 21 februari 2019, kl 16:38
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Svenskt Näringsliv presenterade på torsdagen en ny modell för hur arbetslivet bör reformeras. En viktig anledning till att modellen presenteras just nu är den så kallade januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

– De regelverk som ligger till grund för förutsättningarna på arbetsmarknaden i dag är gamla och tillkom på 1970-talet med 1960-talets förutsättningar. Vi är glada över att det från politiskt håll nu har uppmärksammats att det finns ett behov av att göra förändringar i arbetsrätten, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.

En stor förändring som efterfrågas av näringslivsorganisationen är en grundläggande förändring av lagen om anställningsskydd (las). Lagen anses bland annat påverka företagens konkurrenskraft negativt och begränsa deras vilja och förmåga att skapa jobb. För att komma till rätta med problemen vill organisationen att båda parter har fri uppsägningsrätt vid anställningsavtal. Då försvinner turordningsregler, omplaceringsskyldighet och företrädesrätt till återanställning automatiskt.

Läs också: "Myt att las inte fungerar"

– Med fri uppsägningsrätt förändras synen på vad som är saklig grund för uppsägning helt och hållet – misskötsamhet och personliga förhållanden kan då till exempel bli grund för uppsägning, säger Peter Jeppsson.

Den fria uppsägningsrätten ska enligt förslaget kombineras med uppsägningstid och ett slags avgångsvederlag, en omställningsersättning.

– Vi vill att uppsägningsrätten ska vara omgärdad med en annan trygghet än den som vi har i dag – en kombination av uppsägningstid och omställningsersättning inför nästa jobb, sade Jeppsson under en pressträff.

Hur påverkas anställningstryggheten vid fri uppsägningsrätt?
– Vår uppfattning är att trygghet på arbetsmarknaden inte längre kan bestå i att bita sig fast vid det jobb som man en gång har lyckats skaffa sig. Tryggheten måste bestå i att jag vet att om vi måste skiljas åt därför att någon av oss vill det får jag hjälp att skaffa nästa jobb, och jag kan känna mig trygg under tiden, säger Peter Jeppsson.

Ökar risken att få sparken därför att arbetsgivaren ogillar en om vi får fri uppsägningsrätt?
– Jag tror inte att den risken är särskilt stor. Jag känner ingen arbetsgivare som jobbar på det sättet. Det skulle vara otroligt oseriöst, så sköter vi inte mellanhavanden på arbetsmarknaden, säger Peter Jeppsson.

Han anser dessutom att skydd mot oskäliga uppsägningar finns i annan lagstiftning – till exempel diskrimineringslagen, medbestämmandelagen och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

Unionen förhandlingschef Niklas Hjert vill inte uttala sig om förslagen i modellen inför förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter.

– Men anställningsavtalet är ett av de viktigaste avtal man ingår i livet. Det krävs därför regler som är utformade så att de inte öppnar för godtycke. Det måste finnas rättssäkerhet när det handlar om anställningens ingående och upphörande, säger han och tillägger:

– Nu har Svenskt Näringsliv presenterat sina ingångar för en förhandling. Det är bra att de är tydliga. När vi går in i den förhandlingen är det med målet att stärka individens trygghet på arbetsmarknaden. Som vi ser det består trygghet på arbetsmarknaden av flera delar – kompetensutveckling, omställningsstöd för den som blir av med jobbet, ekonomisk trygghet för den som blir uppsagd och reglerna kring anställning. Man måste titta på helheten när man förhandlar om de här frågorna, säger Niklas Hjert.

Svenskt Näringslivs föreslår även att den i dag frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen ska bli obligatorisk. Taket i arbetslöshetsförsäkringen kan under en inledande period vara högre än i dag. Med en brant avtrappning anses individen få starka incitament att snabbt återgå i arbete.

Ett tredje förslag är att Arbetsförmedlingens roll blir myndighetsutövning och kontroll, medan privata aktörer får ett större ansvar för matchning och stöd till arbetssökande. På så sätt frigörs resurser som kan användas till bland annat omställning.

Näringslivsorganisationen tycker att de omställningsavtal som har ingåtts mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK för att underlätta för anställa som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist fungerar väl.

– Men våra fackliga motparter vill att fler ska omfattas. Det är vi beredda att diskutera om vi kan diskutera förändringar av las i grunden, säger Peter Jeppsson.

Unionen hör till dem som gärna vill se att fler omfattas av omställningsstöd.

– Det är viktigt att även visstidsanställa omfattas, det är ett krav som vi har drivit i många år, säger Niklas Hjert.

Det femte förslaget i modellen innebär att förutsättningarna för kompetensutveckling ska stärkas. Kompetensutveckling bör, enligt modellen, ske på företagsnivå eller utifrån branschsamverkan. För att företagens vilja att investera i det ska öka föreslås kostnaderna bli avdragsgilla.

– Det är bra om det finns en samsyn kring kompetensens betydelse på arbetsmarknaden. Tyvärr har vi inte sett att arbetsgivarna satsar på kompetensutveckling i den utsträckning som behövs. De byter ofta hellre ut människor än kompetensutvecklar den personal de redan har, säger Niklas Hjert.

Han tror att arbetsmarknadens parter kan hitta en modell för arbetlivet tillsammans.

– Det här är definitivt parternas frågor. Vi har kunskap om arbetsmarknaden och de behov som finns. Om alla går in i förhandlingen med god vilja att hitta lösningar tror jag att det är möjligt, men det är klart att det här är svåra frågar.

Han betonar samtidigt att även staten behöver involveras i arbetet.

– Om det ska gå att hitta helhetslösningar kring kompetensutveckling och omställning måste det finnas en beredskap från statens sida att ställa upp. Det har länge talats om att det är viktigt att kompetensutveckla sig under hela yrkeslivet, men det har inte skapats några förutsättningar för det. Studiemedelssystemet är till exempel fortfarande utformat så att det är väldigt svårt att studera längre upp i åldrarna, säger Niklas Hjert.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.