Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svårare att göra ett bra jobb under krisen

Hälften av de privatanställda tjänstemännen upplever att det blivit svårare att göra ett bra jobb under coronapandemin. Många hemmajobbare har även problem med arbetsmiljön och tycker att de har för lite kontakt med kollegorna.
Anita Täpp Publicerad 24 juni 2020, kl 14:57
Bulltus / Colourbox
Hälften av de som jobbat hemifrån under coronapandemin har haft problem med sin arbetsmiljö. Bulltus / Colourbox

Fyra av tio privatanställda tjänstemän, som normalt inte jobbar hemifrån, har i huvudsak gjort det under coronapandemin. Tillsammans med de tjänstemän som också normalt delvis jobbar hemma, utgör de 65 procent av alla, enligt en undersökning gjord av Jobbhälsoindex.

En majoritet, 57 procent, av samtliga tillfrågade är nöjda med sin arbetsgivares agerande till följd av coronapandemin. Endast knappt var tionde är uttalat missnöjd.

Det som skaver är att hälften av alla upplever att möjligheten att göra ett bra jobb har försämrats. Det gäller alltså både dem som jobbar hemifrån och de som är kvar på arbetsplatsen.

Hälften av hemmajobbarna upplever också att de haft problem med arbetsmiljön. Fyra av tio tycker de har en otillräcklig kontakt med kollegorna.

Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert, är med tanke på de stora förändringar som våren inneburit inte förvånad över resultatet av undersökningen.

– Det har ju varit en tid när arbetsgivarna har behövt ta många snabba, stora beslut och haft fokus på det som varit mest akut för stunden. Och då kan det också ha blivit så att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kommer i ett senare fokus, säger hon.

– Men när anställda känner att man har svårare att göra ett bra jobb, har problem med arbetsmiljön och upplever en minskad delaktighet på grund av mindre utbyte med kollegorna, kan det finnas risk för ohälsa. Därför är det viktigt att arbetsgivarna regelbundet fortsätter jobba med arbetsmiljöfrågorna och genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete undersöker vad som brister och tillsammans med arbetsmiljöombud och de anställda tar fram åtgärder.

Den största oron bland samtliga i undersökningen har varit att man ska smittas på jobbet eller till och från jobbet, vilket en av fyra har uppgett.

Nästan lika många, 22 procent, är oroliga för att bli uppsagda till följd av pandemin.

Bland de cirka 1 500 privatanställda tjänstemännen som deltagit i undersökningen tror tre av tio att de kommer att arbeta på ett annat sätt än tidigare när pandemin är över.

Fotnot: Undersökningen gjordes från slutet av april till början av juni i år.   

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)