Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Utbränd - på olika sätt

De flesta säger utbränd, men numera skiljer man på utmattningsdepression och utmattningssyndrom. Skillnaderna är viktiga, eftersom tillstånden kan behöva olika typer av behandling.
Publicerad 27 april 2017, kl 06:30
Shutterstock
Många som går in i väggen är ambitiösa, driftiga och stresståliga personer. Shutterstock

Utmattningsdepression
 

VAD ÄR DET?
Utmattningsdepression är en depression som har utlösts av stress. Tillståndet behöver inte alltid vara direkt kopplat till yttre faktorer som jobbet. Den som drabbas har ofta tidigare – kanske i tonåren – varit deprimerad. Det går vanligen snabbt att lindra symtomen, men återfallsrisken är stor.

SYMTOM
Smärta och värk i kroppen. Självanklagelser, ältande, självmordstankar, aptit- och viktminskning. En deprimerad person har vanligen ingen tilltro till att kunna påverka sin situation, undviker att ta itu med problem, har höga krav på sig själv, kan inte säga nej och har svårt att delegera arbete till andra.

BEHANDLING
Fysisk aktivitet, samtalsterapi (ofta KBT, kognitiv beteendeterapi) eller antidepressiva läkemedel. Avslappning, meditation och stresshantering ger många gånger bra resultat. Ofta ges behandlingsalternativen i kombination.

Utmattningssyndrom


VAD ÄR DET?
Den som blir utbränd och får diagnosen utmattningssyndrom är inte alltid deprimerad, och om den är det så är detta en följd av utmattningen. De som drabbas av utmattningssyndrom älskar ofta sitt arbete så mycket att de jobbar ända in i kaklet. De säger aldrig nej, det är ständigt nya utmaningar och uppgifter, tills det inte fungerar längre. Utmattningssyndrom är till skillnad från utmattningsdepression lätt att förebygga, men svårare att behandla.

SYMTOM
Ofta har du länge ignorerat de psykiska och fysiska signaler som talar om att det har blivit för mycket. Symtomen smyger sig på. Brist på energi och en ständig trötthet som inte går att sova bort. Minnesstörningar eller koncentrationssvårigheter, nedsatt förmåga att hantera krav och tidspress, känslomässig labilitet eller irritabilitet samt sömnsvårigheter. Värk, hjärtklappning, bröstsmärtor, mag- och tarmproblem, yrsel och/eller ljudkänslighet är vanligt.

BEHANDLING
Om man inte även är deprimerad har antidepressiva medel ingen effekt, de kan tvärtom förvärra läget. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre. Se till att involvera din chef och företagshälsovården. Ofta krävs professionell hjälp för att ta ett helhetsgrepp på hela livssituationen och försöka hitta vad som stressar. Stresshantering, meditation, fysisk aktivitet samt regelbundna sov- och matvanor är viktigt. För det mesta krävs sjukskrivning och en långsam samt strukturerad återgång till arbetslivet. Med rätt stöd kan de flesta komma igen.

Läs mer: Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?

ANTALET SJUKA ÖKAR
Sjukskrivningarna på grund av stress har ökat med 70 procent sedan 2010. 32 000 svenskar går in i väggen varje år. 200 av dessa personer dör. Åtta av tio som sjukskrivs för utmattningssyndrom är kvinnor. Och det kanske mest alarmerande: sjukhälsotalen kryper ner i åldrarna.

BRA SÄTT ATT VARVA NED

  • Skriv ned vilka saker som stressar dig och som ger ångest. Försök i möjligaste mån att undvika dessa situationer.
  • Undvik också att göra flera saker på samma gång, koncentrera dig på en sak i taget.
  • Odla konsten att göra ingenting då och då. Lyssna på tystnaden. Stäng emellanåt av mobil och dator.
  • Meditation har en lugnande effekt.
  • Testa massage. Beröring frisätter hormonet oxytocin vilket skapar lugn och motverkar stress.
  • Fundera över vad som känns mest meningsfullt i ditt liv. Hur kan du få in mer av det?

TESTA DIG SJÄLV: Hur nära väggen är du?

Gertrud Dahlberg

VARNINGSSIGNALER

  • Ständig trötthet, aldrig utvilad. Sömnsvårigheter.
  • Minnesvårigheter.
  • Koncentrationssvårigheter.
  • Försämrad förmåga att se saker ur olika perspektiv, så kallat tunnelseende.
  • Känsloutbrott, till exempel gråtattacker och raserianfall.
  • Överkänslighet för sinnesintryck som ljus och ljud.
  • Nedstämdhet, känslor av hopplöshet och vanmakt.
  • Muskelspänningar, ofta i nacke, axlar rygg och käkar.
  • Huvudvärk, magkatarr, allmän smärta och yrsel.

KRAV PÅ ARBETSGIVAREN
Enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter ska arbetsgivaren ansvara för att:

  • ... arbetstagarna inte har en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet, till exempel genom möjlighet till återhämtning, ändrat arbetssätt eller ändrad prioriteringsordning.
  •  ... arbetstiderna inte leder till ohälsa. Det kan till exempel ske vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och om det finns förväntningar på att man ständigt ska vara nåbar. Det ska finnas tid för återhämtning.
  • ... sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

 

Stress

9 sätt att minska stressen under arbetsdagen

Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
Elisabeth Brising Publicerad 10 januari 2024, kl 06:03
Kvinna gör yoga framför sin dator.
Så slappnar du av - på jobbet. Ta pauser utan mobil, prata om din stress och andas i fyrkant. Foto: Colourbox.

1. Våga prata om det

Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter. 

2. Pausa utan mobilen

Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig

3. Andas in & ut i fyrkant 

Henrik Wiman. Foto: Johan Wahlgren.

Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande. 

4. Ta reda på vad som stressar 

Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.  

5. Testa en avslappningsövning

Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten. 

6. Ut på tur – mindre sur

Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!

7. Kom ihåg att äta och dricka

Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av. 

8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar

Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.

9. Gör inte allt – välj

Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem. 
 

Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre. 

Stress

Så mycket kostar sjukskrivningarna

16,6 miljarder kronor. Så mycket kostar sjukpenningen för stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det gör psykisk ohälsa till den diagnos som kostar samhället mest.
David Österberg Publicerad 13 december 2023, kl 13:10
stressad kvinna vid datorn
Förra året betalade Försäkringskassan 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Foto: Colourbox.

Förra året betalade Försäkringskassan ut 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Den största posten, 42 procent, gick till människor med stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det innebär att psykisk ohälsa kostar samhället 16,6 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

– Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bland sina medarbetare, säger Ulrik Lidwall. Genom att agera tidigt kan man förebygga sjukskrivningar och behovet av rehabilitering. Det är något som hela samhället tjänar på, säger rapportförfattaren Ulrik Lidwall, enligt ett pressmeddelande.

Sjukskrivningar på grund av stress ökar kraftigt

Kollega skrev nyligen om att sjukskrivningar på grund av stress ökat kraftigt de senaste fyra åren. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.

– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, sa Ulrik Lidwall till Kollega. 

Psykiatriska diagnoser dominerar bland både kvinnor och män. Kvinnor är dock oftare sjukskrivna för utmattningssyndrom och män oftare sjukskrivna för depression.

År 2020 betalade Försäkringskassan ut 36,9 miljarder kronor i sjukpenning. 2021 var den siffran 37,6 miljarder kronor.