Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Sjuk av stress: Malin gick sönder på föräldrarnas soffa

En enkel fråga fick Malin Häggs utmattade kropp att sätta stopp. Vägen tillbaka skedde i små steg. En inkännande arbetsgivare hjälpte henne omedvetet.
Lina Björk Publicerad
En kvinna står och lutar sig mot ett staket
Malin Hägg har lärt sig mycket av att bli sjuk av stress. Bland annat vilka signaler hennes kropp ger ifrån sig när saker börjar snurra för snabbt. Foto: Magnus Liam Karlsson

En söndag för nio år sedan satt Malin Hägg på sina föräldrars soffa och grät. Inte stillsamt och lugnt utan högt och fult. Orsaken var en fråga hennes mamma hade ställt under lunchen: Vad ska du göra i veckan?

Det öppnade dammarna till en port som hade varit stängd för länge och som hade sin orsak på jobbet.

Och nu gick hon sönder, mitt framför sina föräldrar.

– Jag var så orimligt trött och utmattad att allt jag kunde göra var att gråta och det gick inte att sluta. Mina föräldrar blev nog chockade av att en enkel fråga kunde starta sådant kaos. 

Arbetsmiljön på jobbet var tuff och personalomsättningen hög. Egentligen hade hon inte för mycket att göra, men stämningen var tryckt och kunde skifta snabbt. Att navigera i det krävde mycket energi.

– Jag hade en bild av att den som går in i väggen har högar med papper framför sig och är överhopad med jobb. Men för min del handlade det mer om en psykologisk påfrestning. Samtidigt kände jag att alla har det väl tufft på jobbet ibland? Jag har i alla fall ett jobb.

Efter samtalet på föräldrarnas soffa gick allt snabbt. Telefonsamtal till vårdcentralen. Väntrum med fiskar i akvarium och en läkare i snurrstol som såg bekymrat på Malin Hägg och började med orden: ”Vad du än kommer att berätta nu så kommer jag att sjukskriva dig i två veckor.”

– Det var så oerhört skönt att slippa slåss för att vila. Jag fick utrymme att andas och samla tankarna.

Jag tänkte att om jag är sjukskriven ska jag sitta hemma under en filt, men han sa tvärtom

Alternativen var inte så många. Antingen säga upp sig och börja söka nytt jobb eller gå tillbaka till det gamla. Malin Hägg kunde inte föreställa sig något av alternativen. Sjukskrivningen förlängdes lite i taget. Hon började prata med en terapeut och äta antidepressiv medicin. Hennes sociala nätverk gav henne tid att vara ledsen och trött utan följdfrågor. Och hennes läkare kom med ett gott råd: Bara för att du är sjukskriven från jobbet ska du inte sluta leva. Gör det som får dig att må bra.

– Jag tänkte att om jag är sjukskriven ska jag sitta hemma under en filt, men han sa tvärtom. Gå på en fotbollsmatch, drick vin med dina väninnor. Det som ger energi kommer att hjälpa dig att må bättre, säger Malin Hägg. 

Och så blev det. Sakta men säkert. I små steg reste hon sig från trötthet och ångest. Från att ha slagits ur banan och svävat fritt, utan riktning och mål, började vägen att snitsla sig igen. Hon sade upp sig från sitt destruktiva jobb och började söka nytt, med några nya prioriteringar i bakhuvudet: Jag ska jobba där jag mår bra, får respekt och är värdesatt.

  Jag hamnade på bra jobb, men insåg att jag skulle behöva jobba med mig själv också, jag hade tappat allt självförtroende, kände att jag inte kunde fatta beslut eller boka ett möte. Det tog tid att återfå en känsla av att duga igen.

Hur ärlig var du med dina tidigare erfarenheter när du sökte nytt jobb?

– Jag berättade inte allt. Dels tänkte jag att de inte behöver veta allt om mig och mitt privatliv utan vill veta om jag klarar av mitt jobb. Dels ville jag inte snacka skit om en tidigare arbetsgivare. Det finns också så många föreställningar kring personer som gått in i väggen och jag ville inte få en stämpel på mig.

Kvinna sitter och jobbar vid sitt skrivbord
Att vara egenföretagare är inte en universallösning på stress. Men det har fungerat för Malin Hägg.

Att komma tillbaka tog längre tid än Malin Hägg hade väntat sig. Egentligen kände hon sig inte redo att börja jobba. Hon var rädd för bakslag och att det som hänt i hennes föräldrars soffa skulle hända igen.

– Jag var kanske naiv i att tro att jag skulle vakna en dag och vara ”frisk” men så är det såklart inte. Jag vet faktiskt inte om jag någonsin kommer att komma tillbaka, om man i med det syftar på hur jag var innan sjukskrivningen. Jag lever ett helt annat liv nu. 

Bakslagen kom, men i mildare form. Även lång tid efter sin sjukskrivning kunde Malin känna sig slutkörd, bryta ihop för småsaker och få ångestpåslag inför vissa arbetsuppgifter. Men där hjälpte hennes nya arbetsgivare henne utan att vara medveten om det.

– Jag hade turen att min första arbetsplats efter sjukskrivningen var väldigt bra. Jag tror inte att de förstod det, men de hjälpte mig verkligen i återhämtningen genom att vara inkännande, förstående och uppmuntrande även om jag inte hade berättat allt om min bakgrund.

Det tog tid att återfå en känsla av att duga igen

I dag jobbar Malin Hägg för sig själv. Det innebär att hon kan styra sin tid kring det som känns viktigt. Hon har lärt sig att – som den gamla klyschan – ”jobba för att leva och inte leva för att jobba”.

När hon ser tillbaka på de signaler som hennes kropp gav henne för nio år sedan, inser hon att det inte gick från noll till hundra. Hennes kropp viskade åt henne att ta det lugnt, varva ned och återhämta sig. Men det var inte förrän på hennes föräldrars soffa den satte ned foten och skrek: nu räcker det!

– Jag sov dåligt, grät ofta, glömde vad jag höll på med. Egentligen visste jag att det var ohållbart men körde på ändå. Jag vill verkligen inte säga att lösningen på en sjukskrivning för stress är att starta eget, för det är det inte. Att driva eget företag kommer med helt andra utmaningar och det passar verkligen inte alla. Men det passar mig.

Skulle hon möta sitt yngre jag skulle hon ändå vara förlåtande. Det är inte så lätt att navigera i ett arbetsliv som kräver mycket av dig.

– Jag skulle säga till mitt yngre jag att hon är starkare än hon tror, att våga lyssna på sig själv och att allt kommer att bli bra.



Del 2 i Kollegas serie Sjuk av stress kommer i morgon, tisdag 27 maj.  
Där slår psykologen Sandra Lindström hål på 7 olika myter om stress.  

Vad i rehabiliteringen hjälpte dig?

Katrin Hagman, Västerås. 

Katrin

– Att byta arbetsmiljö och arbetsplats hjälpte mig mest. Hjärnan kanske inte har följt med mig som jag önskat kring att lära in nytt, men det har gått bra ändå. Mina kollegor accepterar mig som jag är. Bra arbetskamrater är till stor hjälp.

– Att gå med i Facebookgrupper kring utbrändhet har fått mig att känna mig mindre ensam, liksom stresshanteringen via Hälsocentrum och föreläsningar om min adhd-diagnos. 

– Acceptans har varit den svåraste biten men jag försöker att prata med mina hjärnspöken och vara snäll mot mig själv. Vila får jag genom att se på serier och bara boka in en sak på agendan varje vecka.


Eva Lindahl, Växjö. 

– För mig innebär skogspromenader harmoni. Då går jag och bollar med mina tankar. Det är himla skönt. Har jag en hund med mig är det ännu bättre för djur ställer inga frågor eller kräver svar på saker.

– En annan sak som hjälper mig är min dotter. Hon pratar aldrig illa om någon eller något och det gör mig lugn och glad.



 

Peter von Stöckel, Stockholm.

– När det blir för mycket och tankar och funderingar på jobbet följer med till privatlivet så påverkar det framför allt min sömn, möjligheten att somna på kvällen. En ljudbok eller podcast kan vara en lösning, men ofta är de för intressanta och då somnar jag i stället inte på grund av det.

- Det finns en podcast som faktiskt är gjord för att somna till, Somna med Henrik. Den har hjälpt mig många gånger på senare år. Den är tillräckligt intressant för att distrahera från andra tankar, men inte tillräckligt intressant för att hålla mig vaken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Så tar du makten över din tid – slipp stress och tidsbrist

Hjälp, jag hinner inte! Jo, visst gör du det. Tiden rinner inte bara bort. Det handlar i stället om hur du värderar och tänker kring din tid. Och undviker vissa fällor.
Publicerad 22 september 2025, kl 06:01
Känner du dig ständigt stressad och tidsjagad? Psykologen Jonas Hjalmar Blom visar hur du kan ta kontroll över din tid och minska tidsbristen.
Det är lätt att lura sig på tiden. Forskning visar till exempel att ju fler timmar vi arbetar, desto mindre effektiva blir vi per timme. FOTO: GETTY IMAGES

Ständigt stressad och kalenderpressad? Du är inte ensam i så fall. Allt fler av oss brottas med en känsla av tidsbrist. Trots att vi i Sverige egentligen har mer fri tid än någonsin tidigare. Men det finns en lösning på den förbryllande paradoxen.

– Det går att ta makten över din tid genom att öka förståelsen för hur du tänker kring den. Jag vill inspirera människor att reflektera och välja hur de handskas med tiden. För mig är det den mest värdefulla resurs vi har, säger Jonas Hjalmar Blom, psykolog, föreläsare och författare, som skrivit boken ”Du hinner! Ta makten över din tid”.

”Tid är inte pengar – pengar är tid”

Med hjälp av forskning i psykologi, neurovetenskap, ekonomi och antropologi djupdyker han i hur vi uppfattar, använder och värderar vår tid.

Framför allt sticker Jonas Hjalmar Blom hål på den seglivade myten att tid är pengar. Frasen myntades redan 1748, av vetenskapsmannen och filosofen Benjamin Franklin (som för övrigt pryder den amerikanska 100-dollarssedeln), och har sedan dess präglat vår tidsuppfattning. Lite kortfattat betyder talesättet att vi inte ska slösa tiden utan använda den till att tjäna pengar.

Ett synsätt som Jonas Hjalmar Blom går på tvärs emot.

Foto: Martin Stenmark

– Tid är inte pengar. Pengar är tid. Genom att arbeta säljer du ju din tid till en arbetsgivare. Pengar är sedan det du får för att kunna göra roliga och värdefulla saker på fritiden. Det utesluter förstås inte att arbetet kan vara något meningsfullt i livet, säger han.

Mindre jobb – mer välbefinnande

Pengar triggar ofta ett begär efter ännu mer pengar. Fokus på tid leder däremot till ett emotionellt värde där vi prioriterar andra saker än status och pengar. Var vi väljer att lägga fokus styr sedan våra tankar, beteenden och känslor kring tid, enligt Jonas Hjalmar Blom.

– Enligt studier skulle de flesta människor nå högre välbefinnande genom att arbeta mindre. Att ha fritid har en avgörande betydelse för att vi ska må bra, konstaterar han.

Men de flesta av oss måste, vare sig vi vill eller inte, ändå ägna en stor del av våra liv till att jobba.

"Vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist"

Finns det då något knep för att uppleva att vi har mer tid när mejlboxen svämmar över och att-göra-listan blir allt längre?

– Ja – att välja bort, subtrahera i stället för att addera. Men det är lättare sagt än gjort. Ju större tidsbrist vi upplever, desto mer vill vi lägga till och effektivisera i stället för att prioritera. När vi är stressade gör vi ofta mer i stället för att göra bättre, förklarar han.

Multitasking och ”många bollar i luften”

Att ha koll på tidsfällor är också en nyckel till att ta makten över tiden och undvika stress. Multitasking och ”att ha många bollar i luften” leder inte bara till mindre effektivitet utan inte sällan också till stress och sjukdom.

Det är också en förrädisk fallgrop att tro att en lång arbetstid hänger samman med prestation, förklarar han.

– Forskning visar att ju fler timmar en person arbetar, desto mindre effektiv blir den per timme. Själv kan jag bara arbeta fokuserat i tre timmar, sedan behöver jag en rejäl paus, gärna med något fysiskt, berättar Jonas Hjalmar Blom.

En annan stor tidsfälla är tidsoptimism. Det innebär att vi underskattar hur lång tid saker och ting ska ta, i stort som smått. En förklaring är att om vi planerar för att allt ska gå så smidigt som möjligt så väljer vi ofta den snabbaste vägen.

Tidsoptimism – en osynlig stressfälla

Att vara tidsoptimist är nämligen mindre energikrävande än att vara realist och kalkylera med hinder och ett myller av olika möjligheter. Mot alla odds tror vi att vi ska få mer tid i framtiden. En framtid som troligen inte infinner sig.

– Men tidsoptimism leder till onödig stress och besvikelse när det visar sig att verkligheten inte möter våra förväntningar. Det påverkar vår förmåga att planera effektivt och hantera våra uppgifter. Och det kan sedan resultera i personliga och professionella misslyckanden.

En metod för att få bukt med tidsoptimism är att skapa tre scenarier: ett optimistisk, ett realistiskt och ett pessimistiskt.

– Välj sedan den gyllene medelvägen och ta den realistiska, uppmanar Jonas Hjalmar Blom.

Tänk på döden – och lev mer i nuet

Han tipsar även om tre övergripande och enkla tekniker för att få saker gjorda utan att känna stress: schemalägga, sätta deadliner och bortprioritera (se ruta).

Det kan låta tungt och deppigt, men han menar att det kan vara hjälpsamt att tänka på döden för att få perspektiv på hur vi använder vår tid.

– Döden och vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist. Känslan av att något kan försvinna kan hjälpa oss att välja vilket liv vi vill leva och därmed också ta makten över den tid vi har, säger Jonas Hjalmar Blom. 

Text: GERTRUD DAHLBERG

3 SÄTT ATT SLIPPA TIDSBRIST

1. Schemalägg. Anteckna vilken uppgift du ska utföra och gör en så kallad beredskapsplanering där du tänker över vad du gör om planeringen rubbas.

2. Deadline. Bestäm när uppgiften ska vara slutförd. Bryt ned stora mål i hanterbara delmål med separata deadliner.

3. Välj bort. Prioritera det som är viktigt. Undvik att fylla kalendern med alltför många saker.

7 TIDSTIPS FÖR STRESSADE CHEFER

1. Strikta gränser mellan arbete och fritid. Även du behöver återhämtning. Föregå med gott exempel – som chef är du en förebild.

2. Sluta multitaska. Det gör dig inte mer produktiv, bara mer stressad.

3. Delegera. Du måste inte göra allt själv.

4. Undvik tidsoptimism. Det mesta tar längre tid än förväntat. Att ha en realistisk tidsuppfattning gör att du undviker stress och felsteg.

5. Ta bort distraktioner. Stäng av mobilen och stäng dörren.

6. Känn dig själv. Vi har alla olika så kallad kronotyp, som styr vår inre klocka och avgör när vi är på topp. Anpassa dina uppgifter utifrån om du är en morgon- eller kvällsmänniska.

7. Tänk på döden. Livet är ändligt men förhoppningsvis långt. Att påminna dig om att tiden är utmätt kan leda till mer medvetna val, i stort som smått. Kanske ska du gå ned i arbetstid. Rentav utbilda dig till något annat. Eller bara vara mer tacksam över det du har just nu.

Stress

Forskning: Det här är veckans sämsta dag

Alla hatar ju måndagar. Eller? Forskare i England har frågat 49 000 personer vilken veckodag och tid på dagen de mår som sämst. Och svaret är oväntat.
David Österberg Publicerad 15 september 2025, kl 06:00
Man som gråter
Vilken är veckans bästa dag? Och vilken är den sämsta? Ny forskning ger oväntat svar. Colourbox

Forskare vid University College London lät under två år 49 000 personer svara på frågor om välbefinnande. Deltagarna fick ranka hur lyckliga de kände sig, hur nöjda de var med sina liv, hur deprimerade och ångestfyllda de var och hur ensamma de kände sig. Forskarna undersökte sedan om det fanns samband mellan välbefinnande och tid på dygnet, veckodag och årstid.

 Bäst mådde deltagarna på morgonen och sämst vid midnatt. 

– Resultaten kan få viktiga praktiska konsekvenser. Stödtjänster för psykisk hälsa kan överväga att anpassa resurser för att matcha varierande behov under dygnet – till exempel genom att prioritera tillgänglighet sent på kvällen, säger Feifei Bu som lett studien, i en kommentar.

Måndagar och fredagar är bra dagar

Hur vi mår beror också på vilken veckodag det är, enligt studien. Lyckligast är vi, kanske lite oväntat, på måndagar. På andra plats kommer fredagar, följt av tisdagar, lördagar, söndagar och onsdagar. Veckans allra sämsta dag är torsdag.

Studien hittade också samband mellan lycka och årstider. Vintern är den årstid då vi mår sämst – och bäst mår vi på sommaren.

Att vi mår olika beroende på tid på dygnet kan ha biologiska förklaringar. Nivåerna av kortisol är till exempel högst direkt efter uppvaknandet och lägst sent på kvällen.

Att lyckan varierar mellan veckodagarna tror forskarna beror på yttre faktorer som jobb och andra aktiviteter. Mitt i veckan har vi till exempel ofta mycket att göra och helgen känns samtidigt långt borta.