Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Så påverkas hjärnan

Tekniken rusar framåt medan vår hjärna har sett likadan ut i 40 000 år. Tomas Dalström, författare och föreläsare med hjärnan som specialitet, varnar för multitasking och kontorslandskap men spår att det ändå våras för vår mänskliga hårddisk.
Publicerad
Illustration: Fredrik Tjernström
Rörigt på huvudkontoret? Det finns hopp för framtiden ... Illustration: Fredrik Tjernström

2008

➧ Våra hjärnor utsattes för en massiv attack från omvärlden. Mobilt bredband och smarta mobiler kom på bred front och sociala medier fick sitt stora genombrott. Den nya tekniken gjorde det möjligt för oss att många, många gånger under dagen förse oss med små behagliga och eftertraktade dopaminduschar genom att kolla mejlen eller hur många likes den senaste statusuppdateringen fått.

Men lika mycket som mejlkoll och sociala medier ger sköna kickar, lika stressad blir vår hjärna. Den är i princip likadan som på cromagnon-stadiet för 40 000 år sedan och är framför allt inställd på att upptäcka faror. Den skannar omedvetet in allt som sker omkring oss.

2008 var det färre saker som störde och vi kunde behålla vår koncentrationsförmåga längre. För varje avbrott tar det nämligen upp till 25 minuter innan vi återfår full koncentration igen.

Så här beskriver Tomas Dalström tiden före 2008:

– Vi hade mobilen i fickan, och den ringde lite då och då. Men det var inget som distraherade. Att det var så krångligt att skicka sms gjorde att vi var mer närvarande och mindre stressade. Enligt en professor hände något runt 2009 – då tappade studenterna uppmärksamheten och koncentrationsförmågan. Han har därför slutat föreläsa och producerar i stället korta videor.

 

2017

➧ Det pockar på. Från pushnotiser, sms-pling och Facebookmeddelanden till att man kollar jobbmejlen på fritiden. Våra hjärnor är olika känsliga, men ingen klarar multitasking. Inte ens efter intensiv träning. Däremot kan vi ha en illusion av det, eftersom hjärnan snabbt kan växla mellan arbetsuppgifter.

Men multitasking gör oss mindre uppmärksamma, försämrar minnet och kreativiteteten och gör att det tar längre tid att komma in i nya uppgifter.

– Det är som en supereffektiv störningssändare. Hjärnforskaren Torkel Klingberg har sagt att vi möjligen om tusen år kan göra två saker samtidigt, på riktigt, säger Tomas Dalström.

En annan arbetslivsmyt är att kreativiteten frodas i kontorslandskap. Men en sådan arbetsmiljö retar hjärnan. Kvinnor och äldre störs mest, eftersom de har svårare att sovra bort ljud.

Aktivitetsbaserade kontor med tysta zoner är bättre, men många känner ett tryck att sitta med kollegorna.

– När vi inreder kontor lägger vi mer tid på skrivarnas utskriftshastighet än att titta på hur människorna fungerar, säger Tomas Dalström.

 

2030

➧ Tomas Dalströms vision för hur vi och arbetsgivarna tar hand om våra hjärnor om drygt tio år är positiv. Det är inte längre status att alltid vara nåbar. Till och med karriärister lämnar arbetsmobilen på kontoret.

– Vi kommer att skratta åt hur oroliga vi tidigare var för att inte ständigt vara tillgängliga.

Yngre generationer leder utvecklingen, till exempel de 40 procent brittiska barn som 2016 oroade sig för att föräldrarna nätsurfade för mycket. Fler följer efter de arbetsgivare som för mer än ett decennium sedan införde en policy för att minska mängden onödiga mejl.

Multitasking är ute. Att jobba fokuserat med en sak i taget är det som gäller, liksom det störningsfria kontoret.

Dator- och mobilskärmar har blivit bättre. De bakgrundsbelysta skärmarna som ansträngde både ögonen och hjärnan har ersatts av reflektiva skärmar som år 2017 fanns i framför allt läsplattor. Det blir både lättare att läsa och lättare att minnas vad man läst.

Hjärnforskaren Torkel Klingberg spår att vi går på mentala gym, antingen framför datorn eller i verkligheten. Träningsprogram för att utöka arbetsminnet, som gör oss mindre mottagliga för störningar, fanns redan 2017. Nu har de blivit bättre och roligare och används i stor utsträckning i skolan. Det inger hopp.

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress

Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad 18 november 2024, kl 11:07
Stressade kvinna sliter sitt hår, till vänster. Till höger en man vid en dator. Mannen är helt täckt av post it-lappar.
Ökad stress leder till fler sjukskrivningar. Enligt Försäkringskassan är kvinnor i 30-årsåldern mest drabbade. Förebyggande insatser på arbetsplatsen och ökad jämställdhet kan vara lösningen. Foto: Colourbox

Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.

– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna

Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.

– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.

Varannan svensk är stressad på jobbet

Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.

Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna. 

Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.

Stress

9 sätt att minska stressen under arbetsdagen

Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
Elisabeth Brising Publicerad 10 januari 2024, kl 06:03
Kvinna gör yoga framför sin dator.
Så slappnar du av - på jobbet. Ta pauser utan mobil, prata om din stress och andas i fyrkant. Foto: Colourbox.

1. Våga prata om det

Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter. 

2. Pausa utan mobilen

Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig

3. Andas in & ut i fyrkant 

Henrik Wiman. Foto: Johan Wahlgren.

Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande. 

4. Ta reda på vad som stressar 

Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.  

5. Testa en avslappningsövning

Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten. 

6. Ut på tur – mindre sur

Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!

7. Kom ihåg att äta och dricka

Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av. 

8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar

Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.

9. Gör inte allt – välj

Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem. 
 

Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre.