Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Så går du från stress till lugn på jobbet

"Det är jättebra att lära sig hantera stress, men jag vill också påminna om att det inte är okej att medarbetare stressar sig igenom arbetslivet.” Det säger kursledaren och zenbuddisten Håkan Friedel. Här berättar han hur man tar första steget till mindfulness.
Gabriella Westberg Publicerad
Lena Gelin
Prata högt för dig själv! När du formulerar känslan av stress aktiverar du en annan del av hjärnan och medvetandegör situationen för dig själv, säger Håkan Friedel. Lena Gelin

Håkan Friedel är zenbuddist och hjälper både företag och individer att sitta still och hålla tyst. Det finns många sätt att meditera och uppleva fokus, inget är bättre eller sämre än det andra. Bara man gör det. Själv snubblade Håkan Friedel en gång in på ett zenbuddistiskt kloster i Japan, av en slump säger han, i samband med en judoresa. Och där blev han kvar i flera år.

Sittande meditation enligt zen kallas zazen och innebär just det, att sitta still och hålla tyst. Det handlar inte om att uppnå något särskilt tillstånd utan om att ge hjärnan ro att reflektera och bli medveten om sig själv.

Att sitta still och hålla tyst - Håkan Friedel vet att det inte är så lätt som det låter, inte första gången. Att börja meditera, praktisera mindfulness och så vidare kräver på sätt och vis att man redan är där, konstaterar han. Under en stressig arbetsdag tycker man inte att man har tid för sådant.

Så hur tar man första steget, när man är mitt uppe i prestationshets och leveransstress?
-   Det är en supersvår fråga. Man måste komma till någon slags insikt om att det inte funkar. Om man känner att det aldrig lugnar ner sig, att man aldrig hinner med det man ska, att man alltid är kort på banan – då måste man stoppa upp och se sig om. Annars är det risk att man utvecklar permanenta stresskador.

Stress är en överlevnadsfunktion som förvisso höjer uppmärksamheten men samtidigt ger tunnelseende. Man tror att det man har för handen är viktigare än det egentligen är. Hjärnan reagerar som om man vore jagad av lejon. Och det är inte så lätt att delegera ett hungrigt lejon, fast man kanske vet att det är vad man borde.

För att lösgöra sig från reptilhjärnans larmsystem (”Lejon!”) behöver man intellektualisera känslan, säger Håkan Friedel. Det räcker ofta med att säga det högt: ”Jag är stressad” eller ännu hellre ”Jag är rädd”, för det är faktiskt den signalen kroppen får av stress.

 -  Att prata med andra är viktigt. Utan att beklaga sig! Bara konstatera att det är så. Man kan också prata högt för sig själv. När man formulerar känslan lyfter man över den till en annan del av hjärnan. Det är ett sätt att medvetandegöra det för sig själv.

Utan den medvetenheten är det väldigt svårt att ens komma på tanken att stoppa upp och se sig om, menar han. När det är gjort kan man tänka på i vilka situationer man känner sig avkopplad och hur det känns.

-   Du kanske kopplar av när du är ute med hunden i skogen? Försök komma ihåg hur den känslan känns. Hur andas du när du är avslappnad?

I grund och botten är det rimliga villkor som krävs.

Arbetsgivare som ser till att ge medarbetarna verktyg och möjlighet att meditera eller praktisera mindfulness under arbetsdagen vinner inte bara fokuserade och effektiva medarbetare men skapar också lojalitet, menar Håkan Friedel.

 - Arbetstagarna känner sig otroligt uppskattade när chefen visar sådan omsorg. Då vill man ge tillbaka.

Om det står en omorganisation för dörren kan det också vara ett sätt att ta höjd och underlätta processen, att erbjuda medarbetarna någon form av mindfulness, eftersom just omorganisationer är det som generellt skapar mest stress i arbetslivet.

Vid en stor omorganisation på Telenor i Norge kallades Håkan Friedel in för att förbereda medarbetarna. Det var också ett sätt att visa att man var medveten om riskerna, säger han.

- Där fanns de som inte klarade av att sitta still i tre minuter ens. De blev alldeles darriga. Men meditationen var inte allt, vi jobbade också med att medvetandegöra arbetssituationen för gruppen för att se hur arbetsfördelningen såg ut.

Att erbjuda meditation, tai chi eller yoga som friskvård är bra, men samtidigt påminner Håkan Friedel om att det inte räcker att erbjuda en kurs i djupandning och sedan köra på i 120.

 -    Det finns vissa arbetsmiljöregler. Man får helt enkelt inte stressa ihjäl sina medarbetare. I grund och botten är det rimliga villkor som krävs. Är det för stressigt på arbetsplatsen ska man prata med facket, inte med mig.

GÖR SÅ HÄR!

Här är Håkan Friedels tre bästa steg för att bli "mindful":

  1. Stopp! Många pratar om det, få gör det. Men utan att stanna upp blir det ingen mindfulness. Stanna där du är och se dig omkring. 
  2. Observera. Lägg märke till det som händer, inom dig. Vilka uttryck tar det sig, bankar hjärtat? Hostar du? Kliar det plötsligt jättemycket på ena armen? 
  3. Andas. Lägg märke till hur du andas nu. Var finns andningen, högt upp i halsen eller långt ner i magen?

"De tre stegen kan du printa ut och klistra upp på din laptop, eller lägga in i en pop-up som blippar till en gång i kvarten eller så. Följer du dem är du på god väg att bli medvetet närvarande, mindful."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Sjuka i kläm mellan olika mål

Ambitionen hos arbetsgivare, Försäkringskassan och vården kan krocka rejält när den som varit sjukskriven för psykisk ohälsa ska börja jobba igen, enligt en ny studie.
Torbjörn Tenfält Publicerad 28 maj 2025, kl 06:01
Två händer som bryter arm
Arbetsgivare, Försäkringskassan och läkare vill alla att den som lider av psykisk ohälsa ska komma tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning. Men hur det ska gå till kan skilja sig åt, vilket skapar målkonflikter, enligt en ny studie. Illustration: Linnea Blixt

 Det finns en idé om att ökat samarbete mellan arbetsgivarna och andra aktörer underlättar en återgång till arbetslivet för en person som varit sjukskriven för psykisk ohälsa.

Men verkligheten är ofta en annan, framgår av en studie vid Göteborgs universitet.

– Vår analys visar att även om man skulle ha metoder för att få till ett perfekt samarbete så saknar detta betydelse om aktörerna inte har samma målsättning, säger Thomas Hartvigsson, forskare i praktisk filosofi med inriktning mot medicinsk etik och patienträtt.

Han är en av forskarna bakom studien och ger några exempel på målkonflikter.

Arbetsgivare vill få ut så mycket som möjligt av sin personal. Men den ambitionen kan krocka med arbetsmiljöansvaret och uppdraget att försöka få tillbaka personen i arbete.

– Det kan finnas andra potentiella arbetstagare som är mer produktiva och då vill arbetsgivaren kanske hellre anlita någon av dem.

 

Försäkringskassan har inte koll på jobbet

Försäkringskassan har ett uttalat mål att få tillbaka den sjuke i arbete. Även här finns en inbyggd konflikt.

– Om arbetsplatsen är orsaken till sjukskrivning måste det ske på rätt sätt, annars är det risk att problemen återkommer eller förvärras, säger Thomas Hartvigsson.

Relationen mellan läkare och patient kan också prövas. Vårdgivaren strävar efter att ha en bra relation med patienten, men måste också säga sanningen för att Försäkringskassan ska kunna göra en korrekt bedömning.

– En hel del information som är relevant för bedömning av arbetsförmåga är känslig och kan vara av en sort som arbetstagaren inte vill berätta för sin arbetsgivare.

I andra studier har forskarna mött exempel där arbetsgivare driver på för att få tillbaka den sjukskrivne i arbete, samtidigt som den sjuke själv tycker att det går för snabbt.

– Annan forskning visar att det finns en hel del okunskap om psykisk ohälsa hos de olika aktörerna och dåliga kunskaper om vad de kan förvänta sig av varandra. Det finns arbetsgivare som inte vet vilka anpassningar de kan göra för att underlätta för den som återkommer från sjukskrivning, och det finns de som vill men inte har resurser.

Vilken roll kan facket spela?

– En viktig uppgift för facket är att se till att arbetsgivaren gör det den ska, att bedömningen är rättssäker och balanserad, och att medlemmarna inte far illa.

Försäkringskassan, å sin sida, är beroende av signaler från både arbetsgivare och vården om vilka personer som behöver omfattande stöd för att kunna börja jobba igen.

Men det är inte alltid de signalerna tränger fram.

– Vårt uppdrag är att se till att det påbörjas rehabiliterande åtgärder så snabbt som möjligt. Men det kommer alltid finnas tillfällen där vi inte fångar rätt signaler, säger Michael Boman, områdeschef på Försäkringskassan.

– Man ska också komma ihåg att de flesta som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa kommer tillbaka i arbete utan att det behövs några särskilda aktiviteter från oss.

En omständighet som kan komplicera tillbakagången är att läkarintyget i inledningen av sjukskrivningen är fokuserat på att beskriva personens oförmåga att arbeta.

– Vi har dubbla uppdrag. Vi ska bedöma om personen har rätt till den sjukpenning den gör anspråk på. Men när vi ser att personen har nedsatt arbetsförmåga och skulle behöva rehabilitering för att komma tillbaka behöver vi växla fokus till vad personens möjliga förmåga är.

Försäkringskassan är beroende av den plan för återgång till jobbet som arbetsgivaren är skyldig att göra, men också av signaler från hälso- och sjukvården om att det finns behov av rehabiliterande insatser.

– Vårt perspektiv är att identifiera under vilka förutsättningar en person kan arbeta och lägga upp en planering tillsammans med insatsansvariga aktörer.

Hur kan en gemensam målsättning se ut?

– Den kan vara ett precisera i vilken omfattning vi tror att personen kan komma tillbaka i jobb. Kan det ske på hel- eller halvtid? Vad krävs det för anpassning eller rehabiliterande åtgärder – eller finns det ett annat jobb hos arbetsgivaren som personen kan klara av.

Lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter infördes 2020. Den innebär att regionerna ska erbjuda koordineringsinsatser för att främja återgången till arbetslivet. En följd av lagen är att vården har anställt rehabkoordinatorer.

– De håller ihop insatserna på den vårdenhet där den sjukskrivne finns, men skickar också signaler till oss om när det är dags att samordna rehabiliterande åtgärder.

Samtidigt konstaterar Michael Boman att företagshälsovården och de rehabkoordinatorer som är knutna till den är en viktig resurs när det behöver vidtas åtgärder på arbetsplatsen.

– När de olika aktörerna diskuterar vad som behöver hända på arbetsplatsen kopplat till anpassning och rehabilitering är företagshälsovården arbetsgivarens viktigaste stöd, säger han.

 Man bör fundera över om bedömningen av arbetsförmåga vid psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården

Branschorganisationen Sveriges Företagshälsors vd Peter Munck af Rosenschöld är inte sen att hålla med:

Peter Munck af Rosenschöld
Foto: Karl Nordlund

– Vi tar reda på om det är något i arbetsmiljön som behöver fixas så att problemet inte uppstår igen. Det gör inte primärvården.

Han anser att det borde läggas mer vikt vid att det är just från sitt arbete man blir sjukskriven.

– Det betyder att arbetsplatsen är en oerhört viktig komponent när man ska gå tillbaka till jobbet. När man bedömer individens arbetsförmåga ska man titta på tre saker: motivationen, arbetsmiljön och individens funktionsförmåga.

Därför vänder han sig emot att se på sjukskrivning och rehabilitering ur en rent medicinsk synvinkel.

– Man bör fundera över om inte bedömningen av arbetsförmåga vid framför allt psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården.

För att fylla i glappet mellan aktörerna pekar Peter Munck af Rosenschöld på två nödvändiga insatser: Klara ut vem som gör vad och se till att den enskilde får rätt stöd.

Vad kan ett gemensamt mål vara?

– De måste vara att så snart som möjligt få en sjukskriven person tillbaka i arbete — för arbete är bra, säger Peter Munck af Rosenschöld.