Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Så behåller du förståndet i det gränslösa arbetslivet

Det gränslösa arbetslivet med flexibla arbetstider och tillgång till jobbmejl och mobil dygnet runt ställer stora krav på individen att själv hålla en rågång mellan jobb och privatliv. Arbetsgivaren bör så klart ta fram policys och regler kring tillgänglighet, men du borde också lära dig att hålla isär dina roller. Här är din guide.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Tar du ofta med dig jobbet hem? Det behöver inte vara något problem. Ungefär varannan arbetstagare kollar jobbmejl både före och efter ordinarie arbetstid och även över ledighet och sjukdom, enligt en undersökning från det amerikanska psykologiförbundet.

Men när gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut leder det till en utdragen stressreaktion, enligt en färsk studie från Illinois University. Forskarna kallar det ”telepress” (telepressure) och menar att det är direkt skadligt för hälsan. Telepressen kan ge upphov till symptom som hjärt- och kärlsjukdom, depression, fetma och försämrad kognitiv förmåga.

Bland Unionens medlemmar är det vanligt med flexibla arbetstider och möjlighet att jobba hemifrån. Men där arbetstiden är flexibel och det saknas en tydlig policy kring hur tillgängliga arbetstagarna ska vara har man betydligt svårare att släppa tankar på jobbet på fritiden. Vilket leder till utebliven (mental) vila.

Enligt en internationell jämförelse som förbundet har gjort är det just arbetstagare i Sverige och Nederländerna som jobbar mest flexibelt. Ändå är det så många som 67 procent som helt saknar en tillgänglighetspolicy.

Men du kan också själv se till att påminna dig om att du faktiskt inte är livegen, och även inför dig själv hävda din rätt till ett privatliv utanför jobbet. Tänk på det här:  

  1. Din hälsa. På kort sikt kan det kännas inspirerande och effektivt med det tunnelseende som stress ofta ger. Men du behöver släcka lyset emellanåt. Inte för din arbetsgivares skull, utan för din hälsas skull. Prioritera hälsan. Fundera på vad det är du gör när du inte tänker på jobbet. Lista den typen av aktiviteter och planera in dem i din vardag.
     
  2. Din familj. En av fyra upplever att de får mindre tid för familj och vänner och lika många får negativa kommentarer från familj och vänner för att de inte släpper jobbet när de egentligen ska vara lediga, enligt en undersökning Unionen gjorde 2015. Och ursäkta klyschan, men det är väldigt ovanligt att människor på sin dödsbädd önskar att de hade ägnat mer tid åt jobbet. Kollegorna kan vara mycket värda, men det är ju människorna du själv valt att ha nära som är livsviktiga. En vacker dag jobbar du inte längre här. Glöm inte det.
     
  3. Din hjärna. En chef som gör dig galen tar något ifrån dig som hen inte har rätt till. Ditt förstånd. Men det är ändå på dig själv ansvaret ligger att agera förnuftigt innan sans och vett tar eld. Kräver chefen för mycket är det du som måste säga ifrån. Och det är du som måste förstå att det är okej att säga nej till att till exempel jobba mer än ni kommit överens om - för att du ska gå och fika med kompisar eller åka pulka med barnen. Det är du som behöver vilan för att kunna fortsätta prestera utan att gå upp i limningen. Värna din hjärna!
     
  4. Din identitet. I takt med att det blir allt viktigare att dela sin arbetsgivares värderingar och hjälpa till att vårda varumärket i alla kanaler är det lätt att lockas till att bli ett med sitt professionella jag. Bli inte det. Ställ dig då och då frågan vad som känns viktigt för dig. Om det första du kommer att tänka på är jobbrelaterat vet du att det har gått för långt. Att inte låta jobbet kapa din identitet gör dig också mer stresstålig och faktiskt intressantare som kollega. Dessutom kan du antagligen se fram emot en roligare pension.
     
  5. Ditt nätverk. De människor du stött på och lärt känna genom åren kan du absolut ha nytta av i ditt arbete. I rekryteringssammanhang är det inte ovanligt att det ses som en fördel att ha ett brett nätverk. Men det är ditt nätverk - inte din arbetsgivares. Sälj inte ut dem!
     
  6. Din integritet. Det händer att människor måste agera på tvärs mot sina värderingar. En fackligt förtroendevald kan till exempel hamna i moraliskt kniviga situationer när lojaliteten med kollegorna ställs mot ledningens nedskärningsplaner och tystnadsplikt råder. Men var sann mot dig själv! Att utföra en uppgift mot din vilja för att det beordras uppifrån kostar på integriteten och din integritet är nästan alltid dyrbarare än din lön.

 

Med inspiration från Forbes.com.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare. 

Stress

Då blir perfektionismen ohälsosam

Det finns kända perfektionister som tack vare sin läggning uppnått storverk. Men personlighetsdraget kan också leda till uppskjutna uppgifter, missade deadlines och psykisk ohälsa.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 06:01
Frustrerad kvinna vid dator
Perfektionism innebär att sätta höga mål och sträva efter orealistisk felfrihet. Att vara rädd för misstag riskerar att leda till prokrastinering och psykisk ohälsa. Foto: Colourbox

Hyllade kändisar som Beyonce och Steve Jobs har kallats det. Men oftast har perfektionist en lite negativ klang. Tråkig petnisse, överkritisk chef eller städmani. Men det finns förstås både bra och dåliga sidor med att ha höga förväntningar och mål, allt beror på drivkraften bakom, menar Irena Makower, docent i psykologi.

Irena makower
Irena Makower. Foto Agata Grzybowska

– Perfektionism är ett personlighetsdrag som karaktäriseras av höga prestationskrav och strävan efter felfrihet, säger hon.

Psykologiforskning delar upp draget i en mer eller mindre hälsosam variant. Den positiva sidan är att kunna fråga sig: Är det här tillräckligt bra, eller ska jag ändra på något?

Men det behöver också finnas en känsla av: Vad spännande, det här har jag aldrig gjort, vad kul!

Negativ perfektionism - svårt hantera misstag

Den perfektionist som inte är rädd för misstag, utan försöker lära sig av sina fel, löper enligt forskningen mindre risk för psykisk ohälsa.

Beteendena hos den hälsosamma perfektionisten gynnar målet. Personen klarar av att planera och korrigera arbetet utifrån förutsättningarna, utan att fastna i detaljer eller skjuta upp viktiga åtaganden.

– Du jobbar ändamålsenligt, säger Irena Makower.

Den ohälsosamma varianten märks i stor oro över att göra misstag och inte duga, vilket leder till uppskjutande och undvikande av sådant som känns obehagligt.

– Ångest och rädsla för att misslyckas och förlora status och bekräftelse driver situationen, säger Irena Makower.

Det här gör det svårt både att komma i gång med uppgifter och slutföra dem, liksom att våga testa sådant som kan leda till fel och kritik. Perfektionister lägger lätt skuld på sig själva, oroar sig, skjuter upp, överarbetar eller fastnar i detaljer. Om de här tankarna överväger finns en risk att fastna i skadliga mönster som ökar risken för ångest, depression och utmattning.

Då blir perfektionismen ohälsosam

* Man skjuter upp uppgifter av rädsla för att det inte ska bli felfritt eller ens godtagbart. 

* Går igenom mejl och texter flera gånger, fokuserar på detaljer, vilket tar tid.

* Svårt att fokusera, jämför sig, känner avundsjuka på andra – varför är de så bra?

* Känner skam och självförakt om något blir fel – lägger skuld på sig själv eller andra.

* Svårt att hantera fel och misslyckanden i stället för att lära av dem och pröva nytt.

* Strävan efter att undvika kritik gör att man tappar lust och kreativitet i jobbet.

* Överarbetar, petar i och kontrollerar sitt eget eller andras arbete.

* Har svårt att avsluta uppgifter och bli klar i tid.

* Tar överdrivet ansvar för andra, har svårt att delegera och stort kontrollbehov.

* Har svårt att fatta beslut. 

* Svårt att träffa en partner, eftersom man kritiskt söker den perfekta. 

 

Vanligare med negativ perfektionism

Negativ perfektionism har blivit allt vanligare. Det visar stora studier som gjorts på studenter i anglosaxiska länder ända sedan 80-talet. Forskare tror det beror på ett mer individualistiskt och konkurrensstyrt marknadssamhälle med höga mål som inte är realistiska för stora grupper. Sociala medier och smarta mobiler bidrar till att sprida orimliga mål och bilder av ”perfekta” människor och bidrar till ökningen av negativ perfektionism, enligt Irena Makower.

Har vi blivit mer perfektionistiska?

– Ja, särskilt socialt föreskriven perfektionism, att man upplever höga krav från andra, har ökat. Vad andra ska tycka blir viktigare än vad jag själv vill, säger Irena Makower.

När blir ohälsosam perfektionism ett problem på jobbet?

– När personer inte mår bra, är stressade och utmattade, vilket återspeglas i problem med att hålla tider, leverera och att man hamnar i konflikter.

För att komma till rätta med ohälsosam perfektionism menar Irena Makower att man kan fundera på: Vilka värderingar styr dig? Är det yttre drivkrafter som gillande, karriärframgång, pengar och fysisk attraktivitet? Eller inre, som personlig utveckling, meningsfullhet, hälsa och goda nära relationer?

Fundera på vad som är viktigt på riktigt

– Om man vill förändra sina mönster behöver man granska sina egna drivkrafter, för de präglar allt. Övervikt av yttre drivkrafter är förknippat med sämre mående och vitalitet och högre grad av depression och ångest, säger Irena Makower.

Våga lyssna på andras kritik 

Den största boven för många är självkritiken och rädslan för att inte leva upp till krav. Ett tips här är att lyssna mer på den kritik du får – och erkänna om du gjort ett fel. 

– Många orkar inte ens lyssna på kritik för man får panik och vill försvara sig, säger Irena Makower. 

Ifrågasätt din inre kritiker

Ett annat råd är att börja ifrågasätta sina självkritiska tankar.

– Den inre rösten kan vara väldigt aggressiv. Föreställ dig i stället: vad skulle min bästa vän säga? Det är bra om man hittar en vänligare röst inom sig. Använd gärna en som du känner har behandlat dig med förståelse, låt dig smittas av den personens uttryck och tonläge.

Så när är det dags att söka professionell hjälp?

– När man är trött, deppig och känner mycket ångest och stress. Perfektionism är förknippat med ökad självmordsrisk, den dolda skammen är en tickande bomb som kan leda till att man angriper sig själv. Be om ett bedömningssamtal hos läkare eller psykolog så du får feedback.

Läs mer: Självkänsla och perfektionism, Irena Makower. 
Bättre än perfekt, en självhjälpsbok, Alexander Rozental. 
Perfektionsfällan, att omfamna kraften i lagom bra, Thomas Curran.