Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så behåller du förståndet i det gränslösa arbetslivet
Det gränslösa arbetslivet med flexibla arbetstider och tillgång till jobbmejl och mobil dygnet runt ställer stora krav på individen att själv hålla en rågång mellan jobb och privatliv. Arbetsgivaren bör så klart ta fram policys och regler kring tillgänglighet, men du borde också lära dig att hålla isär dina roller. Här är din guide.
Tar du ofta med dig jobbet hem? Det behöver inte vara något problem. Ungefär varannan arbetstagare kollar jobbmejl både före och efter ordinarie arbetstid och även över ledighet och sjukdom, enligt en undersökning från det amerikanska psykologiförbundet.
Men när gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut leder det till en utdragen stressreaktion, enligt en färsk studie från Illinois University. Forskarna kallar det ”telepress” (telepressure) och menar att det är direkt skadligt för hälsan. Telepressen kan ge upphov till symptom som hjärt- och kärlsjukdom, depression, fetma och försämrad kognitiv förmåga.
Bland Unionens medlemmar är det vanligt med flexibla arbetstider och möjlighet att jobba hemifrån. Men där arbetstiden är flexibel och det saknas en tydlig policy kring hur tillgängliga arbetstagarna ska vara har man betydligt svårare att släppa tankar på jobbet på fritiden. Vilket leder till utebliven (mental) vila.
Enligt en internationell jämförelse som förbundet har gjort är det just arbetstagare i Sverige och Nederländerna som jobbar mest flexibelt. Ändå är det så många som 67 procent som helt saknar en tillgänglighetspolicy.
Men du kan också själv se till att påminna dig om att du faktiskt inte är livegen, och även inför dig själv hävda din rätt till ett privatliv utanför jobbet. Tänk på det här:
- Din hälsa. På kort sikt kan det kännas inspirerande och effektivt med det tunnelseende som stress ofta ger. Men du behöver släcka lyset emellanåt. Inte för din arbetsgivares skull, utan för din hälsas skull. Prioritera hälsan. Fundera på vad det är du gör när du inte tänker på jobbet. Lista den typen av aktiviteter och planera in dem i din vardag.
- Din familj. En av fyra upplever att de får mindre tid för familj och vänner och lika många får negativa kommentarer från familj och vänner för att de inte släpper jobbet när de egentligen ska vara lediga, enligt en undersökning Unionen gjorde 2015. Och ursäkta klyschan, men det är väldigt ovanligt att människor på sin dödsbädd önskar att de hade ägnat mer tid åt jobbet. Kollegorna kan vara mycket värda, men det är ju människorna du själv valt att ha nära som är livsviktiga. En vacker dag jobbar du inte längre här. Glöm inte det.
- Din hjärna. En chef som gör dig galen tar något ifrån dig som hen inte har rätt till. Ditt förstånd. Men det är ändå på dig själv ansvaret ligger att agera förnuftigt innan sans och vett tar eld. Kräver chefen för mycket är det du som måste säga ifrån. Och det är du som måste förstå att det är okej att säga nej till att till exempel jobba mer än ni kommit överens om - för att du ska gå och fika med kompisar eller åka pulka med barnen. Det är du som behöver vilan för att kunna fortsätta prestera utan att gå upp i limningen. Värna din hjärna!
- Din identitet. I takt med att det blir allt viktigare att dela sin arbetsgivares värderingar och hjälpa till att vårda varumärket i alla kanaler är det lätt att lockas till att bli ett med sitt professionella jag. Bli inte det. Ställ dig då och då frågan vad som känns viktigt för dig. Om det första du kommer att tänka på är jobbrelaterat vet du att det har gått för långt. Att inte låta jobbet kapa din identitet gör dig också mer stresstålig och faktiskt intressantare som kollega. Dessutom kan du antagligen se fram emot en roligare pension.
- Ditt nätverk. De människor du stött på och lärt känna genom åren kan du absolut ha nytta av i ditt arbete. I rekryteringssammanhang är det inte ovanligt att det ses som en fördel att ha ett brett nätverk. Men det är ditt nätverk - inte din arbetsgivares. Sälj inte ut dem!
- Din integritet. Det händer att människor måste agera på tvärs mot sina värderingar. En fackligt förtroendevald kan till exempel hamna i moraliskt kniviga situationer när lojaliteten med kollegorna ställs mot ledningens nedskärningsplaner och tystnadsplikt råder. Men var sann mot dig själv! Att utföra en uppgift mot din vilja för att det beordras uppifrån kostar på integriteten och din integritet är nästan alltid dyrbarare än din lön.
Med inspiration från Forbes.com.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress
Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.
– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna
Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.
– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.
Varannan svensk är stressad på jobbet
Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.
Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna.
Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.
9 sätt att minska stressen under arbetsdagen
Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
1. Våga prata om det
Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter.
2. Pausa utan mobilen
Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig
3. Andas in & ut i fyrkant
Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande.
4. Ta reda på vad som stressar
Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.
5. Testa en avslappningsövning
Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten.
6. Ut på tur – mindre sur
Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!
7. Kom ihåg att äta och dricka
Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av.
8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar
Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.
9. Gör inte allt – välj
Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem.
Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre.
Så mycket kostar sjukskrivningarna
16,6 miljarder kronor. Så mycket kostar sjukpenningen för stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det gör psykisk ohälsa till den diagnos som kostar samhället mest.
Förra året betalade Försäkringskassan ut 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Den största posten, 42 procent, gick till människor med stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det innebär att psykisk ohälsa kostar samhället 16,6 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.
– Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bland sina medarbetare, säger Ulrik Lidwall. Genom att agera tidigt kan man förebygga sjukskrivningar och behovet av rehabilitering. Det är något som hela samhället tjänar på, säger rapportförfattaren Ulrik Lidwall, enligt ett pressmeddelande.
Sjukskrivningar på grund av stress ökar kraftigt
Kollega skrev nyligen om att sjukskrivningar på grund av stress ökat kraftigt de senaste fyra åren. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.
– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, sa Ulrik Lidwall till Kollega.
Psykiatriska diagnoser dominerar bland både kvinnor och män. Kvinnor är dock oftare sjukskrivna för utmattningssyndrom och män oftare sjukskrivna för depression.
År 2020 betalade Försäkringskassan ut 36,9 miljarder kronor i sjukpenning. 2021 var den siffran 37,6 miljarder kronor.
