Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?
Hon är nestorn inom svensk stressforskning och var den som myntade begreppet utmattningssyndrom. Professor Marie Åsberg vill att fler ska förstå sambandet mellan arbetsmiljö och psykisk ohälsa – och att drabbade ska få rätt diagnos.
Även okärt barn har många namn. Det surrar runt en massa olika benämningar på det som de flesta av oss kallar att gå in i väggen eller utbrändhet, det vill säga kronisk stress som gör oss sjuka.
Något som inte bara skapar förvirring utan också kan göra att det finns risk för felbehandling. Vilket i sin tur kan förvärra symtomen och göra det svårare att komma igen.
Det menar Marie Åsberg, psykiatriker och professor och den som i början av 2000-talet myntade begreppet utmattningssyndrom.
Är det typiskt för vår tid?
– Nej, likande problem har funnits sedan mitten av 1800-talet. Då kallades det neurasteni och drabbades mest män. En stor anledning till dåtidens utmattning var att glödlampan hade uppfunnits. Med den kom ett billigt och effektivt sätt att lysa upp natten. Det innebar att arbetstiden kunde förläggas dygnet runt, vilket gjorde människor stressade och sjuka.
– Det vi i dag kallar utmattningssyndrom har dykt upp under många olika namn. På 1960-talet myntades begreppet ”burnout”, av den amerikanska psykologiprofessorn Christina Maslach. När många svenskar kollapsade av stress i slutet av 90-talet och början av 2000-talet kallades tillståndet för utbrändhet. Nu säger vi utmattningssyndrom.
Vad låg egentligen bakom den utmattningsepidemi som drabbade oss svenskar i slutet av 90-talet?
– Finanskrisen utlöste stora neddragningar i arbetslivet som gjorde att de som fanns kvar fick mer att göra. De som drabbades den här gången var yngre, ofta runt 35–45 år. Många var kvinnor.
Är vi lika stressade i dag?
– Ja, organisationerna blir alltmer slimmade och är inte anpassade till människors förutsättningar. Det skapar en orimlig arbetsbörda. Kronisk stress har ett långsamt förlopp. Det tar cirka fem år att utveckla utmattningssyndrom, vilket sedan kan avläsas i sjukskrivningsstatistiken. Många gånger biter vi ihop och tänker att bara vi skärper oss ska det bli bättre. Till slut händer det något, kanske att en gammal mamma bryter benet eller att barn strular, som gör att man inte orkar längre.
Organisationerna blir alltmer slimmade – det skapar en orimlig arbetsbörda
Vilka är de största myterna kring utmattning?
– Att bli sjuk och få utmattningssyndrom är inget pjosk. Det kan leda till förändringar i hjärnan. Däremot behöver inte hjärnskadorna vara bestående.
– Tidigare trodde vi att utmattning och depression var samma sak. Så är det inte, även om det förekommer att en utmattad person också är deprimerad. Detta är viktigt, eftersom det kan leda till biverkningar och förvärrade symtom om en utmattad person får fel medicin.
Finns det vissa personlighetstyper som i högre grad än andra riskerar att bli utmattade?
– Så kallade maskrosbarn, personer som har haft det svårt under barndomen men klarat sig bra ändå, är överrepresenterade i statistiken. Kanske är de vana att tåla mycket belastning redan från barndomen och känner inte igen stressignalerna lika bra som andra.
– Generellt sett är de som blir utmattade ofta ambitiösa och driftiga personer som vill göra bra ifrån sig. Det är vanligt att de uppfattar sig själva som stresståliga och har attityden att ingenting är omöjligt. I högriskzonen ligger även de som har sin självkänsla och identitet kraftigt förknippad med arbetet.
– Mellanchefer är också mer utsatta. Ofta befordras någon duktig människa utan att få någon utbildning samtidigt som deras stödgrupp av kollegor försvinner när de blir chefer.
Text: Gertrud Dahlberg
3 SÄTT ATT SKYDDA DIG
Här är de mest effektiva sätten att förebygga skadlig stress:
- Motion. En halvtimmes rask daglig promenad kan räcka.
- Ett starkt socialt nätverk. Sök dig till människor som förstår och är stöttande.
- Tid för återhämtning. Se till att du får sömn och avkoppling.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress
Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.
– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna
Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.
– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.
Varannan svensk är stressad på jobbet
Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.
Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna.
Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.
9 sätt att minska stressen under arbetsdagen
Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
1. Våga prata om det
Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter.
2. Pausa utan mobilen
Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig
3. Andas in & ut i fyrkant
Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande.
4. Ta reda på vad som stressar
Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.
5. Testa en avslappningsövning
Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten.
6. Ut på tur – mindre sur
Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!
7. Kom ihåg att äta och dricka
Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av.
8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar
Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.
9. Gör inte allt – välj
Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem.
Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre.
