Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Utbränd - på olika sätt

De flesta säger utbränd, men numera skiljer man på utmattningsdepression och utmattningssyndrom. Skillnaderna är viktiga, eftersom tillstånden kan behöva olika typer av behandling.
Publicerad 27 april 2017, kl 06:30
Shutterstock
Många som går in i väggen är ambitiösa, driftiga och stresståliga personer. Shutterstock

Utmattningsdepression
 

VAD ÄR DET?
Utmattningsdepression är en depression som har utlösts av stress. Tillståndet behöver inte alltid vara direkt kopplat till yttre faktorer som jobbet. Den som drabbas har ofta tidigare – kanske i tonåren – varit deprimerad. Det går vanligen snabbt att lindra symtomen, men återfallsrisken är stor.

SYMTOM
Smärta och värk i kroppen. Självanklagelser, ältande, självmordstankar, aptit- och viktminskning. En deprimerad person har vanligen ingen tilltro till att kunna påverka sin situation, undviker att ta itu med problem, har höga krav på sig själv, kan inte säga nej och har svårt att delegera arbete till andra.

BEHANDLING
Fysisk aktivitet, samtalsterapi (ofta KBT, kognitiv beteendeterapi) eller antidepressiva läkemedel. Avslappning, meditation och stresshantering ger många gånger bra resultat. Ofta ges behandlingsalternativen i kombination.

Utmattningssyndrom


VAD ÄR DET?
Den som blir utbränd och får diagnosen utmattningssyndrom är inte alltid deprimerad, och om den är det så är detta en följd av utmattningen. De som drabbas av utmattningssyndrom älskar ofta sitt arbete så mycket att de jobbar ända in i kaklet. De säger aldrig nej, det är ständigt nya utmaningar och uppgifter, tills det inte fungerar längre. Utmattningssyndrom är till skillnad från utmattningsdepression lätt att förebygga, men svårare att behandla.

SYMTOM
Ofta har du länge ignorerat de psykiska och fysiska signaler som talar om att det har blivit för mycket. Symtomen smyger sig på. Brist på energi och en ständig trötthet som inte går att sova bort. Minnesstörningar eller koncentrationssvårigheter, nedsatt förmåga att hantera krav och tidspress, känslomässig labilitet eller irritabilitet samt sömnsvårigheter. Värk, hjärtklappning, bröstsmärtor, mag- och tarmproblem, yrsel och/eller ljudkänslighet är vanligt.

BEHANDLING
Om man inte även är deprimerad har antidepressiva medel ingen effekt, de kan tvärtom förvärra läget. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre. Se till att involvera din chef och företagshälsovården. Ofta krävs professionell hjälp för att ta ett helhetsgrepp på hela livssituationen och försöka hitta vad som stressar. Stresshantering, meditation, fysisk aktivitet samt regelbundna sov- och matvanor är viktigt. För det mesta krävs sjukskrivning och en långsam samt strukturerad återgång till arbetslivet. Med rätt stöd kan de flesta komma igen.

Läs mer: Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?

ANTALET SJUKA ÖKAR
Sjukskrivningarna på grund av stress har ökat med 70 procent sedan 2010. 32 000 svenskar går in i väggen varje år. 200 av dessa personer dör. Åtta av tio som sjukskrivs för utmattningssyndrom är kvinnor. Och det kanske mest alarmerande: sjukhälsotalen kryper ner i åldrarna.

BRA SÄTT ATT VARVA NED

  • Skriv ned vilka saker som stressar dig och som ger ångest. Försök i möjligaste mån att undvika dessa situationer.
  • Undvik också att göra flera saker på samma gång, koncentrera dig på en sak i taget.
  • Odla konsten att göra ingenting då och då. Lyssna på tystnaden. Stäng emellanåt av mobil och dator.
  • Meditation har en lugnande effekt.
  • Testa massage. Beröring frisätter hormonet oxytocin vilket skapar lugn och motverkar stress.
  • Fundera över vad som känns mest meningsfullt i ditt liv. Hur kan du få in mer av det?

TESTA DIG SJÄLV: Hur nära väggen är du?

Gertrud Dahlberg

VARNINGSSIGNALER

  • Ständig trötthet, aldrig utvilad. Sömnsvårigheter.
  • Minnesvårigheter.
  • Koncentrationssvårigheter.
  • Försämrad förmåga att se saker ur olika perspektiv, så kallat tunnelseende.
  • Känsloutbrott, till exempel gråtattacker och raserianfall.
  • Överkänslighet för sinnesintryck som ljus och ljud.
  • Nedstämdhet, känslor av hopplöshet och vanmakt.
  • Muskelspänningar, ofta i nacke, axlar rygg och käkar.
  • Huvudvärk, magkatarr, allmän smärta och yrsel.

KRAV PÅ ARBETSGIVAREN
Enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter ska arbetsgivaren ansvara för att:

  • ... arbetstagarna inte har en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet, till exempel genom möjlighet till återhämtning, ändrat arbetssätt eller ändrad prioriteringsordning.
  •  ... arbetstiderna inte leder till ohälsa. Det kan till exempel ske vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och om det finns förväntningar på att man ständigt ska vara nåbar. Det ska finnas tid för återhämtning.
  • ... sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

 

Stress

Ingen månad mer stressig än december

Hektiskt på jobbet? Du är inte ensam. En av fem svenska arbetstagare uppger i en undersökning att december är den månad när de är som mest stressade på jobbet.
Oscar Broström Publicerad 2 december 2022, kl 10:59
Till vänster: Kvinna framför skrivbord i stressig miljö. Till höger: Julgran.
Om det är mycket på jobbet nu kan du trösta dig med att fler känner likadant. December är, tillsammans med juni, den mest stressiga jobbmånaden. Foto: Stina Stjernkvist/TT och Gorm Kallestad/NTB

Granen ska kläs, klappar inhandlas och maten förberedas. Det kan vara mycket att stå i inför julen. Och då har vi inte ens nämnt allt som ska göras klart på jobbet.

I en arbetslivsundersökning från Manpower har 1 847 personer på svensk arbetsmarknad svarat på frågan om vilka månader som är mest stressiga på jobbet.

En av fem, 20 procent, uppger att det är december. Det gör december till den stressigaste jobbmånaden under året tillsammans med juni, som får lika många svar.

– Tidig planering kan bidra till att minska stressnivåerna inför jul. Samtidigt orsakas stress ofta av otydligt ledarskap och bristande struktur. Arbetsgivare som vill minska stressnivåerna bör satsa på att stötta och utveckla sina chefer – det ger nöjdare medarbetare och bättre chanser att både rekrytera och behålla anställda, säger Mikael Jansson, vd på Manpower, i en kommentar.

De minst stressiga månaderna, enligt undersökningen, är februari och mars. Endast 9 procent av de svarande anger att det är mest stressigt den månaden.

35 procent uppger, på gott eller ont, att det är ungefär lika stressigt hela året.

Mest stressiga månaderna

Januari 12 procent

Februari 9 procent

Mars 9 procent

April 11 procent

Maj 15 procent

Juni 20 procent

Juli 11 procent

Augusti 14 procent

September 17 procent

Oktober 13 procent

November 13 procent

December 20 procent

Ungefär samma hela året 35 procent

Tveksam, vet ej 18 procent

*De svarande i undersökningen kunde välja flera alternativ.