Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Utbränd - på olika sätt

De flesta säger utbränd, men numera skiljer man på utmattningsdepression och utmattningssyndrom. Skillnaderna är viktiga, eftersom tillstånden kan behöva olika typer av behandling.
Publicerad
Shutterstock
Många som går in i väggen är ambitiösa, driftiga och stresståliga personer. Shutterstock

Utmattningsdepression
 

VAD ÄR DET?
Utmattningsdepression är en depression som har utlösts av stress. Tillståndet behöver inte alltid vara direkt kopplat till yttre faktorer som jobbet. Den som drabbas har ofta tidigare – kanske i tonåren – varit deprimerad. Det går vanligen snabbt att lindra symtomen, men återfallsrisken är stor.

SYMTOM
Smärta och värk i kroppen. Självanklagelser, ältande, självmordstankar, aptit- och viktminskning. En deprimerad person har vanligen ingen tilltro till att kunna påverka sin situation, undviker att ta itu med problem, har höga krav på sig själv, kan inte säga nej och har svårt att delegera arbete till andra.

BEHANDLING
Fysisk aktivitet, samtalsterapi (ofta KBT, kognitiv beteendeterapi) eller antidepressiva läkemedel. Avslappning, meditation och stresshantering ger många gånger bra resultat. Ofta ges behandlingsalternativen i kombination.

Utmattningssyndrom


VAD ÄR DET?
Den som blir utbränd och får diagnosen utmattningssyndrom är inte alltid deprimerad, och om den är det så är detta en följd av utmattningen. De som drabbas av utmattningssyndrom älskar ofta sitt arbete så mycket att de jobbar ända in i kaklet. De säger aldrig nej, det är ständigt nya utmaningar och uppgifter, tills det inte fungerar längre. Utmattningssyndrom är till skillnad från utmattningsdepression lätt att förebygga, men svårare att behandla.

SYMTOM
Ofta har du länge ignorerat de psykiska och fysiska signaler som talar om att det har blivit för mycket. Symtomen smyger sig på. Brist på energi och en ständig trötthet som inte går att sova bort. Minnesstörningar eller koncentrationssvårigheter, nedsatt förmåga att hantera krav och tidspress, känslomässig labilitet eller irritabilitet samt sömnsvårigheter. Värk, hjärtklappning, bröstsmärtor, mag- och tarmproblem, yrsel och/eller ljudkänslighet är vanligt.

BEHANDLING
Om man inte även är deprimerad har antidepressiva medel ingen effekt, de kan tvärtom förvärra läget. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre. Se till att involvera din chef och företagshälsovården. Ofta krävs professionell hjälp för att ta ett helhetsgrepp på hela livssituationen och försöka hitta vad som stressar. Stresshantering, meditation, fysisk aktivitet samt regelbundna sov- och matvanor är viktigt. För det mesta krävs sjukskrivning och en långsam samt strukturerad återgång till arbetslivet. Med rätt stöd kan de flesta komma igen.

Läs mer: Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?

ANTALET SJUKA ÖKAR
Sjukskrivningarna på grund av stress har ökat med 70 procent sedan 2010. 32 000 svenskar går in i väggen varje år. 200 av dessa personer dör. Åtta av tio som sjukskrivs för utmattningssyndrom är kvinnor. Och det kanske mest alarmerande: sjukhälsotalen kryper ner i åldrarna.

BRA SÄTT ATT VARVA NED

  • Skriv ned vilka saker som stressar dig och som ger ångest. Försök i möjligaste mån att undvika dessa situationer.
  • Undvik också att göra flera saker på samma gång, koncentrera dig på en sak i taget.
  • Odla konsten att göra ingenting då och då. Lyssna på tystnaden. Stäng emellanåt av mobil och dator.
  • Meditation har en lugnande effekt.
  • Testa massage. Beröring frisätter hormonet oxytocin vilket skapar lugn och motverkar stress.
  • Fundera över vad som känns mest meningsfullt i ditt liv. Hur kan du få in mer av det?

TESTA DIG SJÄLV: Hur nära väggen är du?

Gertrud Dahlberg

VARNINGSSIGNALER

  • Ständig trötthet, aldrig utvilad. Sömnsvårigheter.
  • Minnesvårigheter.
  • Koncentrationssvårigheter.
  • Försämrad förmåga att se saker ur olika perspektiv, så kallat tunnelseende.
  • Känsloutbrott, till exempel gråtattacker och raserianfall.
  • Överkänslighet för sinnesintryck som ljus och ljud.
  • Nedstämdhet, känslor av hopplöshet och vanmakt.
  • Muskelspänningar, ofta i nacke, axlar rygg och käkar.
  • Huvudvärk, magkatarr, allmän smärta och yrsel.

KRAV PÅ ARBETSGIVAREN
Enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter ska arbetsgivaren ansvara för att:

  • ... arbetstagarna inte har en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet, till exempel genom möjlighet till återhämtning, ändrat arbetssätt eller ändrad prioriteringsordning.
  •  ... arbetstiderna inte leder till ohälsa. Det kan till exempel ske vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och om det finns förväntningar på att man ständigt ska vara nåbar. Det ska finnas tid för återhämtning.
  • ... sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.