Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Godnatt - eller dålig natt?

Många har svårt att sova. Och det påverkar inte bara humör och kropp, utan också hur vi presterar på jobbet. Kloka arbetsgivare månar om medarbetarnas sömn.
Lina Björk Publicerad
SaraMara/Söderberg agentur
SaraMara/Söderberg agentur

Det sägs att Olof Palme klarade sig på några timmars sömn per natt. I verkligheten var han morgontrött och jobbade långt in på natten, varför många trodde att flitens lampa lyste några timmar mer än hos andra. Men hur mycket behöver vi sova egentligen och vad händer med kroppen om vi inte hinner återhämta oss?

Svenskarnas sovvanor har studerats i decennier. Under 1980-talet sov vi ganska bra, men i mitten av 1990-talet hände något. Enligt Statistiska Centralbyrån skedde en ökning som gjort att vi i dag har en dubblering av antalet personer med störd sömn. Bland unga kvinnor är siffrorna ännu mer alarmerande.

– Ungefär var fjärde person har bekymmer med att sova och var tionde har sömnproblem som behöver behandlas. Sömnen har rationaliserats bort i det 24-timmarssamhälle som vi lever i och personer som inte är i behov av sömn är förebilder snarare än sjusovaren, säger Helena Kubicek Boye, som är psykolog och sömnexpert.

Ändå är just sömnen en absolut förutsättning för att vi ska kunna producera och leverera. Några timmar mindre sömn under en kortare period är helt okej, det händer oss alla då och då. Men fortsätter sömnbristen så försämras både vårt minne, vår reaktionsförmåga och vår uppmärksamhet. Vi kan få högt blodtryck, lättare bli förkylda och mindre stresståliga. Dessutom medföljer en rad så kallade samsjukdomar som depression, ångest och muskelvärk.

– På jobbet kanske man glömmer, blir osäker på om man har gjort en uppgift eller inte och tar ogenomtänkta beslut. Det är jätteviktigt att bromsa i tid, säger Helena Kubicek Boye.

När sömnen har varit störd i över en månad är gränsen nådd, anser hon. Då är det dags att söka hjälp.

– Sortera och prioritera i din vardag. Lyssna på vad din kropp vill. Motion och avslappningsövningar är en bra start på egen hand. Ingen ska behöva gå runt och må dåligt. Det är hemskt att så många har svårt med ett av de mest grundläggande behoven vi har. Men det finns mycket hjälp att få.

Testa dig själv!

Om du passar in på en eller flera av dessa punkter har du sömnproblem:

  • Du får minst två timmars kortare sömn än ditt sömnbehov.
  • Det tar mer än 45 minuter att somna.
  • Du vaknar mer än fem gånger per natt, med svårigheter att somna om. Mer än 45 minuters vakentid under natten.
  • Minst 60 minuter för tidigt uppvaknande på morgonen.
  • Kraftiga mardrömmar. 
  • För att störningarna ska klassas som ett problem måste de uppträda mer än tre av veckans dagar under minst tre veckor i sträck. De ska också leda till problem under dagtid i form av trötthet, sänkt prestation eller koncentrationsproblem.

Tips för bättre sömn

  • Regelbundna sovtider – lägg dig samma tid och gå upp samma tid varje dag. Även på helgen. Då vet din kropp automatiskt när den ska blir trött, somna och gå upp.
  • Tänk att du är som ett barn och måste nattas – varva ned, ta fram kläder, läs en bok.
  • Gå upp om du inte somnat på 20 minuter.
  • Bara sömn – sängen ska enbart förknippas med sömn och sex.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.