Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Digitaliseringen en utmaning för utbrända
Kreativa och ambitiösa människor är de som oftast ligger i farozonen för utbrändhet. Just den typen av egenskaper som efterfrågas i det digitaliserade arbetslivet. Typiskt nog kan digitaliseringen även göra det svårare för den som drabbats att komma tillbaka i arbete, då maskinerna tagit över de regelbaserade uppgifterna.
Svensk forskning visar att digitaliseringen polariserar arbetsmarknaden, de mer rutinmässiga, regelbaserade uppgifterna i mellanlöneläget tas över av datorer medan lägre betalda serviceyrken och kreativa höglönejobb blir kvar.
- Det blir en utmaning om den typen av jobb försvinner, säger Mikael Skifte, som är rehabiliteringskonsult på Stressmottagningen vid St Görans sjukhus i Stockholm.
Han jobbar dagligen med att hjälpa människor att återgå i arbete och vet vilken typ av uppgifter som brukar kunna fungera som vägen tillbaka.
- Det måste vara något som går att bryta ner i små delar för att personer med nedsatt funktion på grund av utbrändhet ska kunna ta en liten del i taget. Ofta innebär det att börja med basala arbetsuppgifter, som personen klarar av just då, men naturligtvis med en långsiktig plan att framöver komma tillbaka och kunna nyttja sin kompetens.
Han jämför det med TV-spel, där man börjar på en enkel nivå men där komplexiteten i uppgifterna ökar nivå för nivå - när spelaren är redo för det. De första nivåerna består ofta gärna av regelbaserade, rutinmässiga uppgifter som inte kräver abstrakt eller innovativt tänkande.
- Det går inte att hantera stora informationsmängder på en gång, och utifrån det hitta nya tillvägagångssätt, när man är utbränd, säger han.
Utmattningssyndrom yttrar sig ofta i en kolossal trötthet, minnessvårigheter och nedsatt koncentrationsförmåga. Neuropsykiatriska studier har visat att hjärnan också rent fysiskt förändras, att de kognitiva problemen kan bli bestående och att den som en gång drabbats har en förhöjd risk att drabbas igen. Det krävs en hel del arbete för att klara av att komma tillbaka till ett komplext och krävande heltidsjobb.
- För många tar det ett halvår innan man ens är mottaglig för behandling. Sedan tar det minst ett år innan hen kan vara tillbaka på heltid. Och därefter krävs ofta ytterligare 3-6 månader av anpassning till den heltiden, med stegvis mer komplexa uppgifter.
Den som under den tiden hittar nya strategier att hantera belastningen i jobbet och dessutom har en chef med vilja att hjälpa till, har goda förutsättningar att klara en återgång, enligt Mikael Skifte. Men på en digitaliserad arbetsmarknad är kraven höga och utvecklingen går fort. Det blir mycket att ta igen för den som kommer tillbaka från en årslång sjukskrivning.
- Ytterligare en utmaning är att inlärningsförmågan ofta blir nedsatt under en ganska lång period.
Men digitaliseringen kan också medföra möjligheter för den som behöver en smygstart i arbetslivet. Delningsekonomins korta uppdrag eller ett tillfälligt frilansuppdrag skulle också kunna ge den arbetsträning som behövs för att komma tillbaka från en sjukskrivning.
Det är lättare och billigare att starta företag i en digital ekonomi, där investeringskostnaderna generellt är lägre än i en traditionell industri. Och den snabbare omställningstakten generellt, med fler tidsbegränsade anställningar och snabbare karriärväxlingar, kan också bidra till att öppna upp för den som varit borta en tid.
Det tror i alla fall TCO, som nyligen lanserat begreppet "jobbhopping":
”Den här utvecklingen ställer höga krav på både individen och samhället. Men den innebär också enorma möjligheter – om människor får rätt verktyg. På så sätt kan vi underlätta rörligheten på arbetsmarknaden, snabba upp bytet mellan yrken och jobb, och underlätta för sjuka att komma tillbaka in i arbetslivet. Omställning gynnar både individen och Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Vi kallar det för jobbhopping.”, heter det på TCO.se.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress
Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.
– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna
Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.
– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.
Varannan svensk är stressad på jobbet
Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.
Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna.
Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.
9 sätt att minska stressen under arbetsdagen
Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
1. Våga prata om det
Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter.
2. Pausa utan mobilen
Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig
3. Andas in & ut i fyrkant
Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande.
4. Ta reda på vad som stressar
Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.
5. Testa en avslappningsövning
Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten.
6. Ut på tur – mindre sur
Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!
7. Kom ihåg att äta och dricka
Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av.
8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar
Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.
9. Gör inte allt – välj
Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem.
Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre.
Så mycket kostar sjukskrivningarna
16,6 miljarder kronor. Så mycket kostar sjukpenningen för stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det gör psykisk ohälsa till den diagnos som kostar samhället mest.
Förra året betalade Försäkringskassan ut 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Den största posten, 42 procent, gick till människor med stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det innebär att psykisk ohälsa kostar samhället 16,6 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.
– Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bland sina medarbetare, säger Ulrik Lidwall. Genom att agera tidigt kan man förebygga sjukskrivningar och behovet av rehabilitering. Det är något som hela samhället tjänar på, säger rapportförfattaren Ulrik Lidwall, enligt ett pressmeddelande.
Sjukskrivningar på grund av stress ökar kraftigt
Kollega skrev nyligen om att sjukskrivningar på grund av stress ökat kraftigt de senaste fyra åren. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.
– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, sa Ulrik Lidwall till Kollega.
Psykiatriska diagnoser dominerar bland både kvinnor och män. Kvinnor är dock oftare sjukskrivna för utmattningssyndrom och män oftare sjukskrivna för depression.
År 2020 betalade Försäkringskassan ut 36,9 miljarder kronor i sjukpenning. 2021 var den siffran 37,6 miljarder kronor.
