Mellan 1975 och 2005 har sysselsättningen inom de lägst betalda och de högst betalda jobben ökat med mer än 150 000 respektive 250 000 personer. Mittenlönejobben har däremot minskat, under perioden, enligt Adrian Adermons och Magnus Gustavssons forskning, som sammanfattats i en rapport från SNS Analys som presenterades vid ett seminarium på torsdagen. 

Studien visar på ett tydligt samband mellan teknikutvecklingen, de senaste decenniernas prisras på datorkraft och polariseringen på arbetsmarknaden. Vid varje teknikskifte har priset på dator och robotteknik sjunkit, vilket gör det allt billigare att låta datorerna göra jobbet. 

Adrian Adermon och Magnus Gustavsson har delat upp yrken i kategorierna abstrakta, intellektuellt krävande uppgifter, serviceyrken som kräver socio-emotionell kompetens och rutinuppgifter som är regelbaserade. Uppgifter som är regelbaserade går förhållandevis lätt att programmera en dator eller robot att hantera. Det kan vara administration, bokföring och vissa typer av industriarbete – typiska mittenlönejobb, som Kollega har rapporterat om förut: Kan en robot göra ditt jobb?

Serviceyrkena, där det mänskliga mötet står i centrum, har dock ännu inte sett så mycket konkurrens från maskinerna, även om det är på väg även där. Inom de högavlönade, abstrakta yrkena har man snarare lyckats dra nytta av digitaliseringen genom att agera komplement till maskinerna, enligt forskarna. En större andel högavlönade ger samtidigt köpkraft till serviceyrkena - vilket spär på polariseringen.

Adrian Adermons och Magnus Gustavssons forskningsresultat bekräftar studier från flera OECD-länder, däribland USA, Tyskland och Storbritannien - att den utvecklingen också gäller Sverige, och att resan inleddes redan för ett par decennier sedan.

Den här omställningen på arbetsmarknaden påverkar även var jobben finns, rent geografiskt. På 70-talet skapades jobben i städer nära produktionen, som Göteborg, Trollhättan och Oxelösund. Från 80-talet växte fler jobb i kunskapstäta städer och från 90-talet och framåt växer internationella storstadskluster som Silicon Valley, San Francisco – och Stockholm. En urbanisering som bland annat driver upp priserna på bostäder, vilket bidrar till en annan slags polarisering: segregering.

Om utvecklingen fortsätter åt samma håll - med utökad digitalisering, som går hand i hand med globalisering, urbanisering och alltså polarisering - kan arbetsmarknadspolitiska mål som att "alla ska ha ett jobb att gå till på morgonen" på sikt behöva överges, eftersom robotar och datorer billigare och effektivare kommer att kunna utföra de flesta jobb som människor tidigare utfört, menar Adermon och Gustavsson, som i sin sammanfattning föreslår som möjlig åtgärd en ovillkorad basinkomst åt alla, finansierad med höjd kapitalskatt. 

Samtidigt skapar digitaliseringen nya jobb. Och hur fort det än går är vi inte där än, att datorerna kan ta över allt. Kreativa och intellektuella uppgifter kräver ännu en mänsklig hand. "Om...maskiner inom överskådlig tid visar sig oförmögna att utföra vissa arbetsuppgifter är det viktigt att anpassa utbildningssystemet så att framtidens arbetskraft rustas med de kreativa och sociala förmågor som maskiner saknar."