Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Billigare maskiner polariserar arbetsmarknaden

Datoriseringen har drivit fram en polarisering av arbetsmarknaden, åtminstone från 1990-talet och framåt, visar en rapport som presenterades på torsdagen. Hög- och låglönejobb ökar medan mittenlönejobben datoriseras, till följd av billigare dator- och robotteknik.
Gabriella Westberg Publicerad
Magnus Gustavsson (till vänster) och Adrian Adermon (till höger).
Magnus Gustavsson (tv) och Adrian Adermon (th) presenterade sin studie vid ett seminarium på SNS på torsdagen. Foto: Kollega

Mellan 1975 och 2005 har sysselsättningen inom de lägst betalda och de högst betalda jobben ökat med mer än 150 000 respektive 250 000 personer. Mittenlönejobben har däremot minskat, under perioden, enligt Adrian Adermons och Magnus Gustavssons forskning, som sammanfattats i en rapport från SNS Analys som presenterades vid ett seminarium på torsdagen. 

Studien visar på ett tydligt samband mellan teknikutvecklingen, de senaste decenniernas prisras på datorkraft och polariseringen på arbetsmarknaden. Vid varje teknikskifte har priset på dator och robotteknik sjunkit, vilket gör det allt billigare att låta datorerna göra jobbet. 

Adrian Adermon och Magnus Gustavsson har delat upp yrken i kategorierna abstrakta, intellektuellt krävande uppgifter, serviceyrken som kräver socio-emotionell kompetens och rutinuppgifter som är regelbaserade. Uppgifter som är regelbaserade går förhållandevis lätt att programmera en dator eller robot att hantera. Det kan vara administration, bokföring och vissa typer av industriarbete – typiska mittenlönejobb, som Kollega har rapporterat om förut: Kan en robot göra ditt jobb?

Serviceyrkena, där det mänskliga mötet står i centrum, har dock ännu inte sett så mycket konkurrens från maskinerna, även om det är på väg även där. Inom de högavlönade, abstrakta yrkena har man snarare lyckats dra nytta av digitaliseringen genom att agera komplement till maskinerna, enligt forskarna. En större andel högavlönade ger samtidigt köpkraft till serviceyrkena - vilket spär på polariseringen.

Adrian Adermons och Magnus Gustavssons forskningsresultat bekräftar studier från flera OECD-länder, däribland USA, Tyskland och Storbritannien - att den utvecklingen också gäller Sverige, och att resan inleddes redan för ett par decennier sedan.

Den här omställningen på arbetsmarknaden påverkar även var jobben finns, rent geografiskt. På 70-talet skapades jobben i städer nära produktionen, som Göteborg, Trollhättan och Oxelösund. Från 80-talet växte fler jobb i kunskapstäta städer och från 90-talet och framåt växer internationella storstadskluster som Silicon Valley, San Francisco – och Stockholm. En urbanisering som bland annat driver upp priserna på bostäder, vilket bidrar till en annan slags polarisering: segregering.

Om utvecklingen fortsätter åt samma håll - med utökad digitalisering, som går hand i hand med globalisering, urbanisering och alltså polarisering - kan arbetsmarknadspolitiska mål som att "alla ska ha ett jobb att gå till på morgonen" på sikt behöva överges, eftersom robotar och datorer billigare och effektivare kommer att kunna utföra de flesta jobb som människor tidigare utfört, menar Adermon och Gustavsson, som i sin sammanfattning föreslår som möjlig åtgärd en ovillkorad basinkomst åt alla, finansierad med höjd kapitalskatt. 

Samtidigt skapar digitaliseringen nya jobb. Och hur fort det än går är vi inte där än, att datorerna kan ta över allt. Kreativa och intellektuella uppgifter kräver ännu en mänsklig hand. "Om...maskiner inom överskådlig tid visar sig oförmögna att utföra vissa arbetsuppgifter är det viktigt att anpassa utbildningssystemet så att framtidens arbetskraft rustas med de kreativa och sociala förmågor som maskiner saknar."

Behövs mänsklig arbetskraft i framtiden?

Studien presenterades vid ett seminarium på SNS, där även Carl Benedict Frey, doktor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och Oxford Martin School medverkade, samt en panel bestående av Anna Breman, senior makroanalytiker vid Swedbank och ledamot i regeringens analysgrupp Arbetet i framtiden, Daniel Forslund, innovationslandstingsråd (FP) i Stockholms län och Björn Johnsson, verksamhetschef på spelutvecklingsföretaget Dice.

En av effekterna av digitaliseringen och de nya jobb som följer är att det inte krävs lika många som gör jobbet. De största speljättarna i dag består av 50-100 personer, men värderas som bolag högre än industrijättar - med tusentals anställda. Kommer framtidens arbetsliv att alls behöva arbetskraft?

Anna Breman: Jag är optimist. Vi kommer att hitta nya yrken. Men det är en jobbig omställningsperiod. Anställningsformerna förändras också.  Det blir allt fler peer2peer-jobb och egna firmor. Man tar uppdrag som privatperson. Arbetsmarknaden måste anpassa sig, socialförsäkringarna måste anpassa sig. Man måste till exempel kunna vabba också som Uber-chaufför.

Carl Benedict Frey: Man kommer inte att ha en livslång karriär i framtiden. Det blir kortare cykler inom olika yrken, med många ”egenanställda”.

Daniel Forslund: Bättre att vi fokuserar på att utveckla de uppgifter som inte kan automatiseras, det maskinerna inte kan göra. Vi måste se på våra anställda som entreprenörer, att låta dem bidra med innovation. Det är billigt att skapa testmiljöer. 

Björn Johnsson: Vi behöver bättre kreatörer. Vi är bra på teknik i Sverige. Men den kreativa biten är viktig i spel. Det måste se vackert ut! Man behöver känsla för att kunna utveckla och programmera i ett par år och fatta hur det kommer att se ut. Det är jättesvårt att hitta en bra ljussättare för spel i Sverige. Vi har egentligen ingen utbildning i "digital art".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Christina Nilsson, doktorand inom tillämpad IT, bredvid en illustration som symboliserar AI och mänsklig kompetens.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.