Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så stor är chansen att du ersätts av en robot

Jobbar du inom telemarketing? Då ligger du pyrt till. Forskare har nämligen räknat ut att bland drygt 700 yrken är telefonförsäljning det jobb som mest sannolikt kommer att utföras av en robot inom en snar framtid. Men andra yrken är också i fara.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Skulle en robot kunna göra ditt jobb? Kollega

Känner du dig som en själlös robot när du släpar dig till jobbet om mornarna kan det vara ett tecken på att ditt jobb faktiskt inom bara några decennier kan komma att datoriseras.  Forskare i Lund och Oxford har listat 702 yrken utifrån risken att utövarna kommer att ersättas av en robot framöver.

- Det innebär inte att jobben som står längst ner på rankinglistan kommer att försvinna – vi har ingen kristallkula utan vi säger bara att det är teknologiskt möjligt om 10-20 år att automatisera vissa yrken, säger Carl Benedict Frey, forskare vid Lunds universitet, som tillsammans med kollegan Michael A. Osborne, Robotic Research Group, står bakom undersökningen.

Fast egentligen är det en dator som luskat ut vilka jobb som kan komma att datoriseras. Undersökningen baseras på statistik på arbetsuppgifter från en yrkesdatabas och forskarna har sedan matat in algoritmer i en dator som hittat vissa mönster bland de 702 yrkeskategorierna.

- Det är det som är det ironiska. Datorer är fruktansvärt duktiga på att lösa problem när det finns tillräckligt bra data, men vi påvisar att vi också behövs för att säga till datorerna vad som ska göras, säger Carl Benedict Frey.

Jobbar du som arbetsterapeut är risken för att du ska ersättas av en robot i det närmaste obefintlig.  Sannolikheten är enligt rankinglistan bara 0,028 procent.  Men jobbar du inom telemarketing kan det vara läge att se dig om efter ett annat yrke eftersom sannolikheten att jobbet automatiseras skattas till 99 procent.

- Det finns redan i dag mer eller mindre automatiserade callcenter, säger Carl Benedict Frey.

Ordermottagare är inte heller något framtidsyrke.  Det är 98 procents risk att det automatiseras inom de närmaste 20 åren. Det generalla kontortjänstemannajobbet ligger också i farozonen – risken för att det robotiseras är 96 procent. Som hotellreceptionist kan du känna dig aningen tryggare – 94 procent. Är du guide, instrumentreparatör eller skriver spel- och sportböcker är risken 91 procent.

Bättre då att satsa på att bli flygvärdinna (35 procent) begravningsentreprenör (20 procent), PR-specialist (18 procent) eller att jobba med personal (0,055 procent).

Här är undersökningen.

 

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.