Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
”Vi befinner oss mitt i en transformation till ett helt nytt samhälle där digitaliseringen är katalysatorn, möjliggöraren och motorn”, skriver Jan Gulliksen, ordförande för Digitaliseringskommissionen, i ett förord till antologin.
Sverige ligger förvisso i topp på internationella listor över bästa innovationsklimat, bästa startup-miljö och bästa it-penetration. Nyligen gick Irland om Sverige i uppkoppling, men Sverige är fortfarande i världstoppen, med den fjärde högsta genomsnittliga uppkopplingshastigheten.
Den Internet-baserade ekonomin står för 8,2 procent av Sveriges BNP, och det är en andel som växer mer än tre gånger snabbare än den totala svenska ekonomin, enligt en färsk rapport från The Boston Consulting Group.
Sverige har mycket – kanske mer än andra länder, enligt vissa av rapportförfattarna – att vinna på att driva på digitaliseringen än hårdare. Men skatterna måste ses över, det måste satsas på utbildning, innovationsstöd, startups och olika kluster för att Sverige ska kunna hålla ställningarna. Den officiella statistiken måste bli bättre på att mäta den nya tidens kapital: tid och tillit.
Den snabba tekniska utvecklingen innebär också andra utmaningar. Flera av bidragen i Om Sverige i framtiden visar på en allt mer polariserad arbetsmarknad med överhängande risk för revor i det sociala skyddsnätet, växande inkomstklyftor och en galopperande urbanisering.
Automatiseringen har redan tagit omkring 450 000 jobb i Sverige, och rullar på med en takt om cirka 2 procent om året, enligt bland annat Reforminstitutet. Än så länge är det framför allt regelbaserade, rutinmässiga jobb som maskinerna tar över, som Kollega har rapporterat om förut, men nu håller maskinerna på att ta över även komplexa uppgifter som kirurgi och journalistik, skriver Carl Benedict Frey och Thor Berger i antologin.
Det tillkommer nya jobb, försäkrar rapportförfattarna, men de ser ut att bli av ett helt annat slag; korttidsuppdrag för frilansar och aktörer inom delningsekonomin, fler egenföretagare och generellt pressade löner. Samt, å andra sidan, högavlönade toppjobb på en internationell marknad för innovativa högpresterare.
Konkurrensen om låglönejobben kommer också att öka, spår skribenterna, när automatiseringen tagit "mellanlönejobben". Den som riskerar att bli helt utan jobb blir den med kortare eller ingen utbildning och den som av olika anledningar har svårt att ställa om och ta till sig ny kunskap.
Av Digitaliseringskommissionens antologi att döma ser arbetsmarknaden ut att bli ganska tuff för många framöver, med någon mildrande effekt i form av delningsekonomins snabbt tillgängliga uppdrag som också kan ge instegsmöjligheter till arbetsmarknaden.
Men en digital ekonomi innebär också att det är förhållandevis lätt och billigt att starta nya företag. Investeringskostnaderna är låga och transaktionskostnaderna likaså. De parallellt löpande krafterna digitalisering och individualisering, globalisering och urbanisering förstärker varandra och andelen egenföretagare på arbetsmarknaden kommer att fortsätta växa - något som redan verkar synas i nyföretagarstatistiken och även i Unionens databaser. I dag är egenföretagare den grupp som ökar snabbast bland Unionens medlemmar.
Men det gäller det att vara smart för den som vill starta företag. En effekt av de digitaliseringen är nämligen att den tenderar att skapa monopol på delmarknader, eftersom de molnbaserade tjänsterna ofta är oändligt skalbara och konsumenten kan ha fördel av att använda samma plattform som alla andra. När alla tjänster och varor är tillgängliga överallt till ungefär samma kostnad finns heller ingen anledning att nöja sig med det näst bästa. Vinnaren tar allt, kallas det fenomenet med gammal fin Abba-terminologi.
Många av den digitala erans mest innovativa bolag, så kallade "unicorns", bygger på smarta kombinationer av redan befintliga tjänster och varor, som Spotify, iZettle.
Traditionella mellanhänder försvinner och nya uppstår, som resebranschens alla bokningssystem och prisjämförelser. Med de nya mellanhandstjänsterna uppstår också nya behov, som att mäta och försäkra pålitligheten hos en andras tjänster, till exempel.
Delningsekonomin tar en allt större andel av framtidens arbetsmarknad, enligt framtidsspanarna i antologin. Enligt Arun Sundarajan, professor vid New York University, har delningsekonomin på kort sikt möjlighet att skapa fler jobb än vad som försvinner från tillverkningsindustrin.
Delningsekonomi innebär i korthet att människor lånar, hyr ut och delar varor och tjänster med varandra, från människa till människa (P2P), men via digitala plattformar som Blocket, Tradera, Etsy, AirBnB, Uber, Urb-it, Taskrunner med flera. Här ingår också olika former av crowdfunding och långivare, som Fundedbyme och Toborrow.
Enligt revisionsbolaget PWC är delningsekonomin som företagsidé i dag värd cirka 200 miljarder kronor och år 2025 beräknas värdet uppgå till nära 3 000 miljarder kronor. Nyligen värderades Uber, beställnings- och betaltjänsten för taxiresor, till 410 miljarder kronor. Den digitala förmedlaren av husrum och soffor att sova på, AirBnB, blev under våren värderat till 436 miljarder kronor.
Att delningsekonomin, som började som ett alternativ till kommersiell handel, numer innebär big business är alltså ingen överdrift - men kommer det någonsin att kunna innebära mer än ett ganska dåligt betalt extraknäck för de individer som utför tjänsterna eller hyr ut sina rum? Kanske. Det finns plattformar som matchar efterfrågan och utbud på professionell kompetens också, varav vissa har börjat ställa minimikrav på ersättningsnivåer och villkor.
Facken har en ordentlig hemläxa att göra i att ställa om till en ny divergent arbetsmarknad och omfatta även delningsekonomins aktörer. De enskilda uppdragstagarnas villkor och löner måste skyddas för att inte auktioneras ner till orimliga nivåer i delningsekonomin, särskilt under perioder med hög arbetslöshet. Samtidigt behövs flexibilitet på både uppdrags- och utförarens sida.
Det menar en av författarna till antologin, Swedbanks chefsekonom Anna Felländer, som också menar att Unionen ligger i framkant vad gäller att hantera utvecklingen utifrån den svenska modellen.
Vad menar du att Unionen gör rätt, jämfört med andra fackförbund?
- Unionen har bland annat öppnat upp för egenföretagare och har tydligt visat att man ser hur arbetsmarknaden utvecklas. Parallellt med digitaliseringen pågår en individualisering, där entreprenörer och frilansare utgör en allt större andel av arbetskraften. De kan inte lämnas utanför den svenska modellen där kollektivavtalsliknande förhållanden gäller.
Anna Felländer tror att delningsekonomins nya arbetstagare behöver den stärkta förhandlingskraft ett fack eller annan lobbyorganisation kan ge, för att kunna stå emot auktionseffekten och skapa tryggare jobb. Samtidigt menar hon att Sverige egentligen är bättre lämpat att omfamna frilans- och delningsekonomin än till exempel USA där sjukförsäkringar och annat är kopplat till arbetsgivaren. Det svenska välfärdssystemet innebär en jämförelsevis låg risk för den som till exempel vill lämna en anställning för att starta ett företag.
- Vi har bäddat för den här utvecklingen med vårt kollektiva trygghetssystem, säger hon.
För ganska exakt tre år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en kommission med uppdraget att verka för att målet - bäst i världen på att nyttja digitaliseringen - skulle uppnås.
Till ordförande utsågs KTH-professorn Jan Gulliksen, som fick en grupp om nio experter till sin hjälp: Digitaliseringskommissionen.
Under åren som gått har kommissionen fått ett antal tilläggsdirektiv, men det grundläggande målet är detsamma.
Tidigare i våras byttes expertgruppen ut och i den nya gruppen återfinns nu bland andra Swedbanks chefsekonom Anna Felländer, konsulten Paulina Modlitba Söderlund och Unionens utredare, ekonomen Fredrik Söderqvist.
Digitaliserings-kommissionen har hittills lämnat fyra delrapporter, varav den senaste publicerades härom veckan. I slutet av 2015 ska slutredovisning ske.
Delbetänkanden:
1. En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter (SOU 2013:31)
2. En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13)
3. Gör Sverige i tiden – Digital kompetens (SOU 2015:28)
4. Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter (SOU 2015:65)
Medverkande författare i antologin Om Sverige i framtiden:
Irene Ek, Rene Summer, Anders Ekholm, Anna Felländer, Carl Benedikt Frey, Thor Berger, Anders Frick, Kristina Höök, Bodil Jönsson, Arne Kaijser, Marcin de Kaminski, Johanna Koljonen, Annika Olofsdotter-Bergström, Bi Puranen, Patrik Regårdh, Jesper Strömbäck, Lars Trägårdh, Mikael Wiberg.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.