Hoppa till huvudinnehåll
Strejk

Nej, du får inte strejka för klimatet

Klimatrörelsen Fridays for future uppmanar alla vuxna att strejka om knappt två veckor. Men intresset från svenska fackförbund är svalt. Och att ta ut sig själv i strejk är inte tillåtet.
David Österberg Publicerad 16 september 2019, kl 07:00
Johan Nilsson/TT
Demonstranter i Lund under klimatstrejken "Global strike for future". Johan Nilsson/TT

Den 23 september inleds FN:s toppmöte ”Climate action summit” i New York. Syftet är att “öka ambitionen och påskynda åtgärder för att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar”. 

Fredagen innan genomför hundratusentals skolungdomar en global skolstrejk för klimatet. Greta Thunberg och nätverket ”Fridays for future” har dessutom uppmanat världens vuxna att strejka fredagen därpå – den 27 september.

– Ungdomarna har redan begärt förändring, nu kräver klimatkrisen att de vuxna gör detsamma, säger Greta Thunberg i ett pressmeddelande från nätverket.

Läs mer: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar

Den internationella fackliga samorganisationen ITUC (International trade union federation) meddelade häromdagen att den står bakom Fridays for future. Organisationen har över 200 miljoner medlemmar världen över. I ett klipp på Twitter säger generalsekreteraren Sharan Burrow att i de länder där lagarna tillåter det ska deras medlemsförbund strejka. I länder där det inte är möjligt ska arbetarna genomföra olika former av protester eller tillfälligt lägga ner arbetet.

Läs mer: 80 miljoner jobb hotas av klimatet

Hittills har dock inga svenska fackförbund uppmanat sina medlemmar att strejka. Anledningen är att de inte anser att klimatfrågan är en intressekonflikt mellan arbetsgivare och fackförbund.

Förbunden hade dock kunnat använda sig av en så kallad politisk strejk. Sådana är tillåtna även när konflikten inte rör arbetsmarknadens parter. I en artikel i tidningen Arbetet säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt, att en klimatstrejk kan ses som en politisk strejk och att sådana är tillåtna. Förutsättningen är att den är kortvarig.

Arbetsrättsexperten Kurt Junesjö håller med. Till Aftonbladet säger han att ”en politisk strejk för klimatet är tillåten, det kan jag säga på rak arm”. Även han betonar att den ska vara kortvarig.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt anser att rättsläget är otydligt.

– Den mest kända politiska strejken är Chiledomen från 1980, då AD ansåg att det fanns utrymme för en politisk strejk. Då handlade det om att regimen i Chile kränkte grundläggande fackliga och politiska rättigheter. Som medlem i ett fackförbund har man rätt att strejka när ens fackförbund utlyser strejk. Men det har inget svenskt fackförbund gjort i det här fallet. Så den som vill delta i en klimatstrejk bör se till att få okej från sin arbetsgivare. Annars är risken att frånvaron betraktas som olovlig.

Kan man som anställd ta ut sig själv i politisk strejk?
– Nej, utgångspunkten i Sverige är att det är fackförbunden som fattar beslut om strejker. Och i rättslig mening är klimatstrejken mer att betrakta som en manifestation. Om ens arbetsgivare tycker att det är okej att man deltar i manifestationen kan man ju göra det, med eller utan löneavdrag. Mitt absoluta råd är att man ska arbeta om ens arbetsgivare säger nej till att man strejkar.

Läs mer: 3 frågor och svar om strejk

Strejk

Ersättning efter strejk – fråga för EU

Omkring 370 000 resenärer drabbades av inställda flygningar under förra årets pilotstrejk mot SAS. Nu vill Attunda tingsrätt att EU-domstolen ska avgöra om strejk är en extraordinär händelse och om resenärerna har rätt till kompensation.
David Österberg Publicerad 21 januari 2020, kl 15:54
Ole Berg-Rusten / NTB Scanpix / TT
Enligt SAS är det bekymmersamt att domstolar i olika EU-länder gör olika tolkningar av om strejk är en extraordinär händelse. Ole Berg-Rusten / NTB Scanpix / TT

I slutet av april förra året inleddes den sju dagar långa pilotstrejken på SAS. Strejken lamslog SAS flygtrafik och 370 000 resenärer drabbades av inställda flygningar. Flygbolaget erbjöd resenärerna fria ombokningar, avbokningar och i vissa fall biljetter med andra flygbolag.

Däremot ville SAS inte betala någon kompensation eftersom strejken, enligt bolagets mening, var en ”extraordinär händelse”. Enligt EU-regler behöver ett flygbolag inte kompensera resenärer om orsaken till en inställd flygning är en extraordinär händelse.

I början av hösten ansåg även Allmänna reklamationsnämnden, ARN, att SAS inte behövde betala någon ersättning.

Läs mer: Drabbade resenärer förlorade mot SAS

En passagerare drev frågan vidare till Attunda tingsrätt. Tingsrätten har nu begärt ett förhandsavgörande av EU-domstolen om hur ”extraordinära omständigheter” ska tolkas. Enligt ett pressmeddelande från tingsrätten kommer utgången i målet att få prejudicerande betydelse för ett stort antal andra passagerare som begärt ersättning från SAS.

Attunda tingsrätt vill också veta om det spelar någon roll vilken inställning arbetsgivare och fack har haft till förlikningsförslag från medlare. I väntan på beslut från EU-domstolen är målet vilande.

Även företaget Airhelp, som hjälper flygresenärer att kräva ersättning från flygbolag, har meddelat att de ska driva ärendet i EU-domstolen.

I ett mejl till Kollega skriver Freja Annamatz, SAS presschef i Sverige, att de välkomnar en prövning i EU-domstolen och att frågan har stor principiell betydelse för flygbolag och konsumenter i hela EU. 

SAS anser också att det är bekymmersamt att domstolar i olika medlemsstater gör olika tolkningar av om en strejk är en extraordinär händelse. Om EU-domstolen kommer fram till att strejken inte var extraordinär kommer de passagerare som har rätt till det få kompensation.