Hoppa till huvudinnehåll
Strejk

Nej, du får inte strejka för klimatet

Klimatrörelsen Fridays for future uppmanar alla vuxna att strejka om knappt två veckor. Men intresset från svenska fackförbund är svalt. Och att ta ut sig själv i strejk är inte tillåtet.
David Österberg Publicerad
Johan Nilsson/TT
Demonstranter i Lund under klimatstrejken "Global strike for future". Johan Nilsson/TT

Den 23 september inleds FN:s toppmöte ”Climate action summit” i New York. Syftet är att “öka ambitionen och påskynda åtgärder för att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar”. 

Fredagen innan genomför hundratusentals skolungdomar en global skolstrejk för klimatet. Greta Thunberg och nätverket ”Fridays for future” har dessutom uppmanat världens vuxna att strejka fredagen därpå – den 27 september.

– Ungdomarna har redan begärt förändring, nu kräver klimatkrisen att de vuxna gör detsamma, säger Greta Thunberg i ett pressmeddelande från nätverket.

Läs mer: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar

Den internationella fackliga samorganisationen ITUC (International trade union federation) meddelade häromdagen att den står bakom Fridays for future. Organisationen har över 200 miljoner medlemmar världen över. I ett klipp på Twitter säger generalsekreteraren Sharan Burrow att i de länder där lagarna tillåter det ska deras medlemsförbund strejka. I länder där det inte är möjligt ska arbetarna genomföra olika former av protester eller tillfälligt lägga ner arbetet.

Läs mer: 80 miljoner jobb hotas av klimatet

Hittills har dock inga svenska fackförbund uppmanat sina medlemmar att strejka. Anledningen är att de inte anser att klimatfrågan är en intressekonflikt mellan arbetsgivare och fackförbund.

Förbunden hade dock kunnat använda sig av en så kallad politisk strejk. Sådana är tillåtna även när konflikten inte rör arbetsmarknadens parter. I en artikel i tidningen Arbetet säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt, att en klimatstrejk kan ses som en politisk strejk och att sådana är tillåtna. Förutsättningen är att den är kortvarig.

Arbetsrättsexperten Kurt Junesjö håller med. Till Aftonbladet säger han att ”en politisk strejk för klimatet är tillåten, det kan jag säga på rak arm”. Även han betonar att den ska vara kortvarig.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt anser att rättsläget är otydligt.

– Den mest kända politiska strejken är Chiledomen från 1980, då AD ansåg att det fanns utrymme för en politisk strejk. Då handlade det om att regimen i Chile kränkte grundläggande fackliga och politiska rättigheter. Som medlem i ett fackförbund har man rätt att strejka när ens fackförbund utlyser strejk. Men det har inget svenskt fackförbund gjort i det här fallet. Så den som vill delta i en klimatstrejk bör se till att få okej från sin arbetsgivare. Annars är risken att frånvaron betraktas som olovlig.

Kan man som anställd ta ut sig själv i politisk strejk?
– Nej, utgångspunkten i Sverige är att det är fackförbunden som fattar beslut om strejker. Och i rättslig mening är klimatstrejken mer att betrakta som en manifestation. Om ens arbetsgivare tycker att det är okej att man deltar i manifestationen kan man ju göra det, med eller utan löneavdrag. Mitt absoluta råd är att man ska arbeta om ens arbetsgivare säger nej till att man strejkar.

Läs mer: 3 frågor och svar om strejk

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Strejk

Systembolaget-klubben: ”Vi skulle kunna utplåna mertid”

Deltidsanställda på Systembolaget har svårt att leva på sin lön. Därför kräver nu facken rätt heltid.
– Vår uppfattning är att det är Svensk handel - och inte vår ledning - som bromsar, säger klubbordförande Robert Adrell.
Ola Rennstam Publicerad 4 juni 2025, kl 10:17
Ingen strejk på Systembolaget. På bilden en kund framför en hylla med vitvinsflaskor.
Unionenklubben på Systembolaget är uppskattar att knäckfrågan om den oplanerade mertiden för medlemmarna har blivit högaktuell i avtalsrörelsen till följd av fackens strejkvarsel. Martina Holmberg/TT.

Strejken på Systembolaget närmar sig. Den 10 juni kommer anställda på huvudkontoret och lagerdepåer att lägga ned sitt arbete. Att Unionen, och en rad andra fack, valt att varsla om strejk handlar i huvudsak om butikspersonalens deltidsarbete. Medlemmarnas deltidskontrakt gör att många har svårt att leva på sin lön. 
 

Viktigaste frågan under mina 35 år

Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tycker att förbundet driver rätt frågor och då särskilt fokuset på att få bukt med den oplanerade mertiden.

Foto: Systembolaget

- Jag har jobbat på Systembolaget i 35  år och att höja kontrakten har varit vår viktigaste fråga hela tiden. Vi är glada att det här kommer upp till ytan och uppskattar att Unionens centrala ombudsman har satt sig in i våra frågor.

Unionenklubben och Systembolagets ledning har samsyn kring många av frågorna om deltidskontrakten. De senaste åren har ett partgemensamt arbete pågått som lett till att andelen heltidare i företaget har gått från 13 procent 2022 till 32 procent idag. Motståndet mot mertidsersättningen finns på annat håll, enligt Robert Adrell.

- Vår uppfattning är att det är Svensk handel och inte vår ledning som bromsar här. Vi skulle kunna utplåna stor del av mertiden om vi ville, säger han.

Stor solidaritet med varandra

Att det är personal på huvudkontoret och depåerna omfattas av strejkvarslet trots att det är personalen i butikerna som har deltidskontrakt är inget konstigt enligt klubbordföranden.

- Det är effekten av varslet som är det viktiga. Vi har glädjen att vara i samma riksklubb allihop, vilket innebär att vi har en väldig solidaritet med varandra. Dessutom har mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbat i butik så de vet hur vi har det, säger Robert Adrell.