Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Under vårens pilotstrejk vägrade SAS att kompensera de resenärer som drabbades av försenade eller inställda flyg. Bolaget ansåg att strejken låg utanför deras kontroll och att den därmed skulle betraktas som en extraordinär händelse. Enligt EU-regler behöver ett flygbolag inte kompensera resenärer om orsaken till en inställd flygning är en extraordinär händelse.
Runt 350 resenärer anmälde SAS till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. ARN har nu avgjort ett ärende som gällde en flygning från Stockholm till Alicante. Flygningen ställdes in och resenärerna bokade nya biljetter med ett annat bolag. SAS betalade biljettkostnaden, men ville inte betala kompensation enligt EU-förordningen.
Nu har ARN kommit fram till att SAS inte behövde göra det.
– SAS är inte skyldigt att betala kompensation. Bolaget har bevisat att strejken var en extraordinär händelse som legat utanför bolagets kontroll. SAS har också bevisat att det vidtagit en mängd åtgärder för att undvika strejken och för att begränsa konsekvenserna av strejken när den väl brutit ut, säger Marcus Isgren, ordförande och chef för ARN, i ett pressmedelande.
Övriga ärenden som rör pilotstrejken kommer att avgöras under hösten.
– Bedömningen att just denna strejk var en extraordinär händelse kommer att vara vägledande vid prövningen av de andra ärendena, säger Marcus Isgren.
Företaget Airhelp, som hjälper resenärer att kräva kompensation av flygbolag, har dock meddelat att de tänker driva ärendet till EU-domstolen.
– Syftet är att driva ärendet till EU-domstol för att få en bredare praxis som gäller alla medlemsstater. Eftersom ett beslut i domstolen är bindande öppnar en fällande dom upp för att samtliga drabbade 370 000 resenärer potentiellt kan begära ersättning, säger Marie Bexelius, Sverigechef på Airhelp till Kollega.
Strejken på Systembolaget närmar sig. Den 10 juni kommer anställda på huvudkontoret och lagerdepåer att lägga ned sitt arbete. Att Unionen, och en rad andra fack, valt att varsla om strejk handlar i huvudsak om butikspersonalens deltidsarbete. Medlemmarnas deltidskontrakt gör att många har svårt att leva på sin lön.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tycker att förbundet driver rätt frågor och då särskilt fokuset på att få bukt med den oplanerade mertiden.
- Jag har jobbat på Systembolaget i 35 år och att höja kontrakten har varit vår viktigaste fråga hela tiden. Vi är glada att det här kommer upp till ytan och uppskattar att Unionens centrala ombudsman har satt sig in i våra frågor.
Unionenklubben och Systembolagets ledning har samsyn kring många av frågorna om deltidskontrakten. De senaste åren har ett partgemensamt arbete pågått som lett till att andelen heltidare i företaget har gått från 13 procent 2022 till 32 procent idag. Motståndet mot mertidsersättningen finns på annat håll, enligt Robert Adrell.
- Vår uppfattning är att det är Svensk handel – och inte vår ledning – som bromsar här. Vi skulle kunna utplåna stor del av mertiden om vi ville, säger han.
Att det är personal på huvudkontoret och depåerna omfattas av strejkvarslet trots att det är personalen i butikerna som har deltidskontrakt är inget konstigt enligt klubbordföranden.
- Det är effekten av varslet som är det viktiga. Vi har glädjen att vara i samma riksklubb allihop, vilket innebär att vi har en väldig solidaritet med varandra. Dessutom har mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbat i butik så de vet hur vi har det, säger Robert Adrell.
