Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Unga står utanför a-kassan

Många unga står utanför det svenska trygghetssystemet. Sammanlagt är 230 000 personer under 30 år utan a-kassa, trots att de står inskrivna på arbetsförmedlingen.
Lina Björk Publicerad

Unga har fått det kämpigare på flera punkter i det svenska trygghetssystemet, visar en granskning som Ekot har gjort. 2006 fick 46 procent av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen a-kassa, men andelen har rasat under åren och förra året uppfyllde endast 19 procent kraven.

- Vi vet att det är få som kvalificerar sig till a-kassan av de arbetslösa. För att uppfylla arbetsvillkoret måste man i princip jobba halvtid under sex månader och det är tufft för nyanlända och ungdomar som inte har jobbat så mycket att få ihop de timmarna, säger Melker Ödebrink som är kanslichef på a-kassornas samorganisation, SO.

Kraven för att kvalificera sig till a-kassa har hårdnat med åren. Dels måste du uppfylla ett grundvillkor vilket består i att vara inskriven på Arbetsförmedlingen, aktivt söka arbete och upprätta en handlingsplan inom tre månader från att du blivit arbetslös. Dels finns ett arbetsvillkor, vilket innebär att du måste jobba minst 80 timmar varje månad under en sexmånaders period eller minst 480 timmar över en sexmånaders period. Dessutom finns det ett medlemsvillkor. Om du ska få pengar från Unionens a-kassa måste du varit medlem i kassan i minst 12 månader.

- Det är nästan aldrig medlemskravet som gör att människor faller bort, utan arbetsvillkoret. Vi har sett den här förändringen under många år. Arbetsvillkoret var generösare förut och gruppen utan ersättning mycket mindre, säger Melker Ödebrink.

För några år sedan ändrades även villkoren för studenter. Studerandevillkoret innebar att en nyexaminerad akademiker som var arbetslös i mer än 90 dagar fick grundersättning från a-kassan om den inte hittade ett jobb. Detta togs bort 2007.

Fakta

Andelen arbetslösa som fått a-kassa:
2006: 46
2007: 39
2008: 30
2009: 29
2010: 22

2011: 17
2012: 18
2013: 19

Antalet personer som fått a-kassa
2006: 164 351
2007: 109 890
2008: 77 410
2009: 95 608
2010: 74 066
2011: 54 990
2012: 59 780
2013: 62 401

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan