Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Rekordår för återkrav från Försäkringskassan

Under pandemin har Försäkringskassans kontrollenhet haft bråda dagar. 2020 krävde man tillbaka en miljard mer i felaktiga utbetalningar än året innan. Främst gällde det bostadsbidrag och sjukpenning.
Lina Björk Publicerad 8 september 2021, kl 07:57
Claudio Bresciani/TT
Under 2020 begärde Försäkringskassan in återkrav till en dubbelt så stor summa som ett vanligt år. Claudio Bresciani/TT

Till Försäkringskassan finns det möjlighet att lämna tips via telefon, brev och mejl, om man misstänker att någon som inte borde ha ersättning får det ändå. I år har 3 500 av de tipsen resulterat i utredningar.

– Det är väldigt varierande kvalitet på tipsen, från specifika redogörelser om folk som jobbar fast de har hel ersättning till anonyma grannar som tycker att man är ute och rör sig mycket fast man är sjukskriven, säger Thomas Nyström som är controller på Försäkringskassan.

Bostadsbidrag och sjukpenning vanligaste tipsen

De vanligaste fusken tipsarna vill varna om handlar om bostadsbidrag och sjukpenning, följt av sjukersättning och tillfällig föräldrapenning. Efter en utredning kan den som får ersättning felaktigt råka ut för en rad åtgärder: Att man får ett återkrav, att ersättningen minskar eller dras in eller – slutligen – en polisanmälan.

– Sammanlagt leder 23 procent av myndighetens utredningar till en polisanmälan. I år har vi hittills lämnat in 3 000 anmälningar till polisen. Och då handlar det om att man systematiskt lämnat felaktiga uppgifter och har intygat månad efter månad att man exempelvis är sjukskriven fast man jobbar.

Försäkringskassan har 200 kontrollutredare som tittar på så kallade impulser som kommer in i verksamheten. Förutom den anonyma tipsverksamheten finns stickkontroller, samarbete med andra myndigheter och handläggare som lägger märke till att något inte stämmer. Särskild rödflagg kan vara att en person begärt ersättning i många ärenden eller att man ansöker om en ovanligt stor summa.

Två miljarder i återkrav

Ett vanligt år brukar Försäkringskassan begära tillbaka en miljard i felaktiga utbetalningar och återkrav. 2020 var något av ett rekordår och där landade summan på det dubbla. I siffrorna ingår både faktiska utbetalningar och kommande utbetalningar som blivit stoppade.

– Än så länge är vi uppe i ungefär 1,3 miljarder kronor i återkrav och felaktiga utbetalningar så 2021 ser ut att landa i liknande siffror, säger Thomas Nyström.

I en del fall kan dock regelverket vara en gråzon. Personer som får ersättning och har fått friskvård på recept anmäls för att de plötsligt orkar mer än vad de beskrivit. Sedan finns det förstås de som tycker att ansökningarna om ersättning är svåra och fyller i fel oavsiktligt.

– Så kan det såklart vara. Vi gör alltid en bedömning i varje ärende, tittar på vilken ersättning och diagnos det gäller, om det finns substans i anklagelserna och om det över huvud taget går att utreda, säger Thomas Nyström.

– Men oavsett om man fyllt i fel uppgifter omedvetet handlar det om att värna socialförsäkringen så att de som ska ha ersättning får det och de som försöker utnyttja ett system för att få ersättning de egentligen inte har rätt till inte kan göra detta. Det sparar skattebetalarna väldigt mycket pengar.  

Läs mer:

Så överklagar du beslut från Försäkringskassan

Försäkringskassan: Inte okej att spela i band 

Socialförsäkringen

  • Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
  • Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning.
  • Pensionsmyndigheten har hand om pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande. Sammanlagt betalas mer än 200 miljarder kronor per år.
Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.