Till Försäkringskassan finns det möjlighet att lämna tips via telefon, brev och mejl, om man misstänker att någon som inte borde ha ersättning får det ändå. I år har 3 500 av de tipsen resulterat i utredningar.

– Det är väldigt varierande kvalitet på tipsen, från specifika redogörelser om folk som jobbar fast de har hel ersättning till anonyma grannar som tycker att man är ute och rör sig mycket fast man är sjukskriven, säger Thomas Nyström som är controller på Försäkringskassan.

Bostadsbidrag och sjukpenning vanligaste tipsen

De vanligaste fusken tipsarna vill varna om handlar om bostadsbidrag och sjukpenning, följt av sjukersättning och tillfällig föräldrapenning. Efter en utredning kan den som får ersättning felaktigt råka ut för en rad åtgärder: Att man får ett återkrav, att ersättningen minskar eller dras in eller – slutligen – en polisanmälan.

– Sammanlagt leder 23 procent av myndighetens utredningar till en polisanmälan. I år har vi hittills lämnat in 3 000 anmälningar till polisen. Och då handlar det om att man systematiskt lämnat felaktiga uppgifter och har intygat månad efter månad att man exempelvis är sjukskriven fast man jobbar.

Försäkringskassan har 200 kontrollutredare som tittar på så kallade impulser som kommer in i verksamheten. Förutom den anonyma tipsverksamheten finns stickkontroller, samarbete med andra myndigheter och handläggare som lägger märke till att något inte stämmer. Särskild rödflagg kan vara att en person begärt ersättning i många ärenden eller att man ansöker om en ovanligt stor summa.

Två miljarder i återkrav

Ett vanligt år brukar Försäkringskassan begära tillbaka en miljard i felaktiga utbetalningar och återkrav. 2020 var något av ett rekordår och där landade summan på det dubbla. I siffrorna ingår både faktiska utbetalningar och kommande utbetalningar som blivit stoppade.

– Än så länge är vi uppe i ungefär 1,3 miljarder kronor i återkrav och felaktiga utbetalningar så 2021 ser ut att landa i liknande siffror, säger Thomas Nyström.

I en del fall kan dock regelverket vara en gråzon. Personer som får ersättning och har fått friskvård på recept anmäls för att de plötsligt orkar mer än vad de beskrivit. Sedan finns det förstås de som tycker att ansökningarna om ersättning är svåra och fyller i fel oavsiktligt.

– Så kan det såklart vara. Vi gör alltid en bedömning i varje ärende, tittar på vilken ersättning och diagnos det gäller, om det finns substans i anklagelserna och om det över huvud taget går att utreda, säger Thomas Nyström.

– Men oavsett om man fyllt i fel uppgifter omedvetet handlar det om att värna socialförsäkringen så att de som ska ha ersättning får det och de som försöker utnyttja ett system för att få ersättning de egentligen inte har rätt till inte kan göra detta. Det sparar skattebetalarna väldigt mycket pengar.  

Läs mer:

Så överklagar du beslut från Försäkringskassan

Försäkringskassan: Inte okej att spela i band