Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Rekordår för återkrav från Försäkringskassan

Under pandemin har Försäkringskassans kontrollenhet haft bråda dagar. 2020 krävde man tillbaka en miljard mer i felaktiga utbetalningar än året innan. Främst gällde det bostadsbidrag och sjukpenning.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Under 2020 begärde Försäkringskassan in återkrav till en dubbelt så stor summa som ett vanligt år. Claudio Bresciani/TT

Till Försäkringskassan finns det möjlighet att lämna tips via telefon, brev och mejl, om man misstänker att någon som inte borde ha ersättning får det ändå. I år har 3 500 av de tipsen resulterat i utredningar.

– Det är väldigt varierande kvalitet på tipsen, från specifika redogörelser om folk som jobbar fast de har hel ersättning till anonyma grannar som tycker att man är ute och rör sig mycket fast man är sjukskriven, säger Thomas Nyström som är controller på Försäkringskassan.

Bostadsbidrag och sjukpenning vanligaste tipsen

De vanligaste fusken tipsarna vill varna om handlar om bostadsbidrag och sjukpenning, följt av sjukersättning och tillfällig föräldrapenning. Efter en utredning kan den som får ersättning felaktigt råka ut för en rad åtgärder: Att man får ett återkrav, att ersättningen minskar eller dras in eller – slutligen – en polisanmälan.

– Sammanlagt leder 23 procent av myndighetens utredningar till en polisanmälan. I år har vi hittills lämnat in 3 000 anmälningar till polisen. Och då handlar det om att man systematiskt lämnat felaktiga uppgifter och har intygat månad efter månad att man exempelvis är sjukskriven fast man jobbar.

Försäkringskassan har 200 kontrollutredare som tittar på så kallade impulser som kommer in i verksamheten. Förutom den anonyma tipsverksamheten finns stickkontroller, samarbete med andra myndigheter och handläggare som lägger märke till att något inte stämmer. Särskild rödflagg kan vara att en person begärt ersättning i många ärenden eller att man ansöker om en ovanligt stor summa.

Två miljarder i återkrav

Ett vanligt år brukar Försäkringskassan begära tillbaka en miljard i felaktiga utbetalningar och återkrav. 2020 var något av ett rekordår och där landade summan på det dubbla. I siffrorna ingår både faktiska utbetalningar och kommande utbetalningar som blivit stoppade.

– Än så länge är vi uppe i ungefär 1,3 miljarder kronor i återkrav och felaktiga utbetalningar så 2021 ser ut att landa i liknande siffror, säger Thomas Nyström.

I en del fall kan dock regelverket vara en gråzon. Personer som får ersättning och har fått friskvård på recept anmäls för att de plötsligt orkar mer än vad de beskrivit. Sedan finns det förstås de som tycker att ansökningarna om ersättning är svåra och fyller i fel oavsiktligt.

– Så kan det såklart vara. Vi gör alltid en bedömning i varje ärende, tittar på vilken ersättning och diagnos det gäller, om det finns substans i anklagelserna och om det över huvud taget går att utreda, säger Thomas Nyström.

– Men oavsett om man fyllt i fel uppgifter omedvetet handlar det om att värna socialförsäkringen så att de som ska ha ersättning får det och de som försöker utnyttja ett system för att få ersättning de egentligen inte har rätt till inte kan göra detta. Det sparar skattebetalarna väldigt mycket pengar.  

Läs mer:

Så överklagar du beslut från Försäkringskassan

Försäkringskassan: Inte okej att spela i band 

Socialförsäkringen

  • Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
  • Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning.
  • Pensionsmyndigheten har hand om pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande. Sammanlagt betalas mer än 200 miljarder kronor per år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan