Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Lågt förtroende för myndigheterna

Förtroendet för de myndigheter som står för vår sociala trygghet är inte på topp. Kollegas undersökning visar att 38 procent tror att de skulle få hjälp av Försäkringskassan om de skulle behöva det. 27 procent tror detsamma om DO och bara 17 procent litar på att de kan få hjälp av Arbetsförmedlingen.
Lina Björk Publicerad 7 april 2014, kl 09:45

38 procent tror att de skulle få hjälp av Försäkringskassan om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?

Dan Eliasson, generaldirektör på Försäkringskassan: 
– Vi känner och märker att förtroendet för Försäkringskassan ökar. Det är positivt och visar att vi är på rätt väg. Samtidigt vill jag ju att vi ska ha betydligt högre siffror. Det är svårt att nå dit, men det borde vara mer än 38 procent som känner trygghet i att man får det stöd och den hjälp som man vill ha. Så vi har mer att göra.

Varför får ni inte högre siffror?
– Det finns uppenbara begränsningar i lagstiftningen. Vi märker att människor inte tycker om tidsramarna som finns och gör egna bedömningar kring när man har rätt till ersättning och inte tycker att regelverket motsvarar förväntningarna.

Hur jobbar kassan med förtroendearbetet?
– Mitt mål är att till 2017 så ska Försäkrings-kassan tillhöra den myndighetsgrupp som är mest uppskattad i Sverige. Om man förmedlar mer än 200 miljarder kronor till människor på årsbasis och har ansvar över en så viktig del i den offentliga förvaltningen så ska vi ligga i topp.

27 procent tror att de skulle få hjälp av DO om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?

Katarina Rydberg, kommunikations- och utbildningschef på DO:
– Det beror ju på hur frågan ställs och vad man menar med hjälp och stöd. Men som myndighet kan man alltid bli bättre och tydligare och det ingår i vårt ansvar att jobba på det.

Varför har ni inte högre siffror?
– Vi har ju väldigt specifika frågor. Om man upplever att man har blivit diskriminerad så är det en speciell situation och jag vet inte om man i allmänhet har en bild av vad man tror att DO kan hjälpa till med. Vi har till exempel inte möjlighet att driva alla anmälningar. Men vi gör en bedömning av alla anmälningar som kommer in.

Hur jobbar ni med förtroendet för myndigheten?
– Vi gjorde bland annat en undersökning 2013 där vi ser att det finns saker att förbättra men också att man anser att bemötandet är bra och att man har ett förtroende för att vi är professionella och ger den vägledning som efterfrågas.

– Vår största utmaning är att få omvärlden att förstå att vi har ett väldigt brett uppdrag. Vi är en liten myndighet med 90 medarbetare som får 2 000 anmälningar per år. DO har inte juridisk möjlighet att driva alla dem rättsligt. Av de ärenden som DO i realiteten hade möjlighet att utreda 2013, utreddes cirka 25 procent. Vi utbildade 800 personer förra året och har ett stort uppdrag att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering.

17 procenttror att de skulle få hjälp av Arbetsförmedlingen om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?

Pia Rydqvist, projekt-ledare på Arbetsförmedlingen:
– Tyvärr är vi medvetna om att vi har ett lågt förtroende. Arbetsgivare och arbetstagare upplever att de inte får den hjälp och det stöd de efterfrågar. Vi tycker naturligtvis att det är jättetråkigt och sedan i höstas har vi påbörjat ett arbete där vi genomför ett antal kundresor där vi skaffar oss mer kunskap om arbetssökandes och arbetsgivares behov och drivkrafter.

Vad har ni fått för respons?
– En positiv respons är att många tycker att vi har ett viktigt uppdrag. Man vill att vi ska finnas till hands för att motivera och stödja på vägen till anställning. Det man upplever är dock att vi blivit lite av a-kassans poliser, mer än att vara en servicemyndighet. Och det är den obalansen vi behöver rätta till.

Vad är er största utmaning?
– Att förklara vårt uppdrag. Vårt uppdrag har de senaste åren breddats med nya målgrupper och nya arbetsuppgifter men grunden är fortfarande att vi ska förmedla arbete. Och vi vill uppfattas som en professionell samarbetspartner för både arbetsgivare och arbetssökande och som en myndighet som gör skillnad.

Bläddra i tidningen

Undersökningen publicerades även i tidningen Kollega. Bläddra i den här.

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.