Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

"Arbetsförmedlingen har spelat ut sin roll"

Arbetsförmedlingen har spelat ut sin roll. Det anser Annelie Ericson som haft kontakt med myndigheten under två perioder av arbetslöshet.
Lina Björk Publicerad
Jonas Eriksson
Annelie Ericson har inte haft någon nytta av Arbetsförmedlingens hjälp. Jobbsökandet sköter hon hellre på egen hand. Jonas Eriksson

Den första arbetslösheten var efter en konkurs och den andra då ett föräldravikariat avslutades. Hon har hunnit söka flera hundra jobb och kommit på många intervjuer, men ännu har det inte blivit något napp.

– Första gången jag kom i kontakt med myndigheten så tänkte jag lite naivt att de förmedlar jobb och förmodligen har ett antal på lager. Nu har jag förstått att det handlar mer om att rapportera och följa upp vad jag gör. Det är kränkande.

Jag lärde mig att man alltid ska tacka ja till vatten.

Annelie Ericson har en handlingsplan och måste gå till Arbetsförmedlingen en gång varje månad. Sedan slutet av förra året måste hon även lämna in en aktivitetsrapport en gång i månaden där det framgår vilka jobb hon sökt och vad hon gjort för att ta sig ur arbetslösheten. Skulle hon glömma skickas en signal till a-kassan, vilket i slutändan kan betyda att hon blir av med sin ersättning.

– När jag kommer till Arbetsförmedlingen har de aldrig koll på vem jag är, utan de måste alltid spendera första tiden av mötet med att läsa in sig. Det vi sedan gör är att gå in på Platsbanken och gå igenom vilka jobb jag kan söka som ekonom. Det känns lite meningslöst, för det kan jag lika gärna göra hemma.

Det Annelie har fått hjälp med är cv-granskning och intervjuteknik. En handläggare gav tips och råd om hur hon skulle stuva om i sitt personliga brev och vilka meriter hon borde framhålla. På kursen i intervjuteknik fick hon öva på olika intervjusituationer.

– Ärligt talat hade jag inte så mycket nytta av det. Jag lärde mig att man alltid ska tacka ja till vatten och tänka på hur man rör händerna.

De har spelat ut sin roll.

Om Annelie Ericson fick önska skulle handläggarna ha färre klienter.

– Om handläggarna tog sig tid, skulle det öka de arbetssökandes självförtroende. Jag skulle önska att de var lite mer ödmjuka och lyssnade till människors erfarenheter.

Vad har du för förtroende för Arbetsförmedlingen?
– Nästan noll. Jag vet inte vad man skulle ha för någonting i stället, men jag vet att de inte fyller någon funktion för mig. De har spelat ut sin roll.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan