Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Försäkringskassan

En ingenjör som var sjukskriven på grund av stress, jobbade få timmar vissa dagar och fler andra, beroende på hur han mådde. Det var inte okej enligt Försäkringskassan som nekade honom sjukpenning, men nu har fått backa.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2020, kl 14:59
Johan Nilsson/TT
Försäkringskassan gjorde fel när de nekade ingenjören sjukpenning. Johan Nilsson/TT

När ingenjören kom tillbaka till jobbet på 25 procent efter att ha varit heltidssjukskriven en tid, så valde han att förlägga sina timmar lite olika beroende på vad han skulle göra. De dagar han arbetade hemifrån jobbade han fler timmar eftersom han hade möjlighet att ta pauser och vila mellan varven. De dagar då han måste åka till kontoret och delta i möten jobbade han färre timmar eftersom det tog på krafterna.

Den lösningen uppskattades inte av Försäkringskassan som nekade honom sjukpenning dels för att hans läkare inte hade förklarat begränsningarna i hans arbetsförmåga, och dels med motiveringen att han jobbade upp till sju timmar vissa dagar, vilket enligt kassan bevisade att han hade bra arbetsförmåga.

– Sjukpenning är en "dag för dag-ersättning" och huvudregeln är att arbetstiden ska förläggas likadant varje dag. Men högsta förvaltningsdomstolen har klargjort att man måste kunna göra undantag från det om det exempelvis är medicinskt motiverat, vilket det var i det här fallet, säger Lina Gertzell, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd och ingenjörens ombud i tvisten.

Försäkringskassans beslut överklagades både till förvaltningsrätt och kammarrätt, och den senare konstaterade att ingenjören inte hade arbetat mer än den tid som han ansökt om ersättning för. De anser också att det inte finns skäl att ifrågasätta mannens läkare och att ingenjörens sjukdomstillstånd är sådant att förmågan att arbeta kan variera från dag till dag. Han fick därför tillbaka sin sjukpenning.

– Försäkringskassan tittade på en väldigt snäv period och tog beslut utifrån det. Det kammarrätten gjorde var att man tittade på hela sjukperioden och tagit hänsyn till hans sjukdomsbild, säger Lina Gertzell.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.