Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Unionen vill se enklare regler för sjukskrivna

Att jobba fler timmar ena dagen och färre andra dagar kan vara ett bra sätt att komma tillbaka efter en sjukskrivning. Men det kan också innebära indragen sjukpenning på grund av Försäkringskassans regler. Något Unionen vill ändra på.
Lina Björk Publicerad 10 mars 2020, kl 10:40
Christine Olsson/TT
Christine Olsson/TT

Att vara sjukskriven på deltid och arbeta deltid är ofta en bra form av rehabilitering. Grundprincipen är att du ska arbeta lika många timmar varje dag, men den lösningen passar inte alla. Om du exempelvis varit sjukskriven för stressrelaterade besvär kanske vissa arbetsuppgifter kräver mer återhämtning än andra. Då kan det passa bättre att arbeta en hel dag för att sedan vila en dag mellan arbetsdagarna.

Läs mer: Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Försäkringskassan

– Många av våra medlemmar är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa och där ser vi att det kan vara bättre att ha mer flexibla arbetstider och jobba mer en dag för att få tid för återhämtning. Då orkar man vara deltidssjukskriven, säger Kerstin Burman, förbundsjurist på Unionen.

Det finns dock möjlighet att göra avsteg från huvudregeln. Om det är medicinskt motiverat kan en läkare beskriva hur sjukdomsbilden ser ut och varför rehabiliteringen skulle tjäna på att arbetstiden förläggs på annat sätt.

– Syftet är ju att ta tillvara på arbetsförmågan och deltidssjukskrivning kan vara ett bra sätt att göra det, säger Kerstin Burman.

Sjukförsäkringen har varit under lupp en längre tid och har från fackligt håll fått kritik för att vara både rättsosäker och otydlig. Regeringen beslöt sig därför för att se över regelverket och presenterade för några veckor sedan en rad förlag om hur rätten till sjukpenning ska prövas. Den 30 april kommer ett nytt delbetänkande, som ska handla om deltidssjukskrivning. Unionen ser gärna att den innehåller förslag om lättnader.

– Vi vill se en flexiblare lösning kring hur man får förlägga sin arbetstid utifrån sitt mående men också utifrån vad arbetsuppgifterna tillåter. Det vill säga att du kan jobba en del av en dag eller endast vissa dagar i veckan utan att riskera att få sjukpenningen indragen. Flexibiliteten ska helt ta sikte på att främja rehabiliteringen och inte ses som en möjlighet för arbetsgivaren att förlägga arbetstiden på ett sätt som passar verksamheten.

En annan problematisk regel för sjukskrivna är att du ska jämföras mot ditt ordinarie arbete i sex månader och i vissa fall, när det är medicinsk motiverat, i upp till tolv månader. Om Försäkringskassan därefter anser att du klarar av ett annat jobb än ditt ordinarie, så blir du av med sjukpenningen. Men många sjukskrivna trappar upp arbetstiden stegvis under lång tid.

– Det är en fråga som hänger ihop med deltidssjukskrivning. Vi vill att det ska bli lättare att jämföras mot sitt ordinarie arbete under en längre tid så det finns utrymme för rehabilitering. Då har du en större möjlighet att komma tillbaka, säger Kerstin Burman.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.