Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Så slipper du karensdagarna när du är sjuk

Att drabbas av en sjukdom som till exempel migrän behöver inte innebära ekonomisk katastrof. Det finns chans att slippa karensdagarna samtidigt som din arbetsgivare slipper betala sjuklön.
Johanna Rovira Publicerad 10 juni 2008, kl 14:28

Lider du av en sjukdom som gör att du är borta ofta från jobbet, men kanske korta perioder? För den som har exempelvis migrän eller kraftig mensvärk kan det svida i plånboken i längden. Men vad många inte känner till är att det faktiskt finns ett särskilt högriskskydd att ansöka om hos Försäkringskassan. Om en läkare ställer prognosen att du kommer att vara borta från jobbet mer än tio gånger på ett år, kan du helt slippa karensdagar.

– Det särskilda högriskskyddet infördes samtidigt som karensdagen, 1991, just för att skydda folk som är borta mycket från jobbet, säger Cecilia Udin, försäkringsspecialist på Försäkringskassan.

Vilka sjukdomar som ger rätt till högriskskyddet vill inte Cecilia Udin specificera.

– Vi bedömer inte utifrån olika sjukdomar, utan det handlar om hur sjukdomen slår mot den enskilda individen. Men det kan till exempel röra sig om migrän, kraftig mensvärk eller olika allergier som gör att man är borta vissa tider under året.

Trots att över en miljon människor lider av migrän och det måste finnas tusentals andra som skulle kunna vara betjänta av skyddet, är det bara uppskattningsvis mellan 13 000 och 14 000 personer som har fått det beviljat. En trolig orsak är att många inte känner till möjligheten att söka särskilt högriskskydd.

– Vi försöker inte göra det okänt, men vi har väl inte direkt gjort reklam för det heller, erkänner Cecilia Udin.

Samtidigt som den enskilde slipper karensdagar slipper också arbetsgivaren betala sjuklön för en anställd som har särskilt högriskskydd. Men det är den anställde som måste ansöka om skyddet. För att få högriskskyddet beviljat måste sjukdomen vara väl dokumenterad och Cecilia Udin föreslår att man skickar med ett läkarutlåtande med en prognos på att man kommer att vara borta mer än tio dagar.

– Är du sedan bara borta åtta eller nio dagar så spelar inte det någon roll, det är ju bara bra. Har du fått högriskskyddet beviljat så har du.

Har du väl fått skyddet beviljat spelar det heller ingen roll varför du är sjukfrånvarande - man slipper karensdag oavsett om man är hemma för migrän eller för exempelvis förkylning eller magsjuka. Vanligtvis ansöker du för ett år i taget, även om det finns ett fåtal som fått högriskskyddet beviljat tills vidare.

Lider du av en sjukdom med längre skov, där du är borta mer än 28 dagar i följd, finns det ett särskilt högriskskydd även för det. Då kommer du inte undan karensdagarna, men arbetsgivaren slipper betala din sjuklön.

– Det skyddet är för att arbetsgivaren ska kunna anställa en person med frekvent sjukfrånvaro, säger Cecilia Udin.

Allmänt högriskskydd är något som alla anställda kan åtnjuta. Det innebär att ingen ska behöva ha mer än 10 karensdagar på ett år. Har du varit sjuk tio gånger så slipper du alltså den elfte karensdagen. Om arbetsgivaren håller koll, vill säga.

–  Allmänt högriskskydd är inget man ansöker om. Det är något som arbetsgivaren ska hålla reda på, säger Cecilia Udin.

Läs mer på Försäkringskassans webbplats - sök på särskilt högriskskydd.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.