Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Så slipper du karensdagarna när du är sjuk

Att drabbas av en sjukdom som till exempel migrän behöver inte innebära ekonomisk katastrof. Det finns chans att slippa karensdagarna samtidigt som din arbetsgivare slipper betala sjuklön.
Johanna Rovira Publicerad

Lider du av en sjukdom som gör att du är borta ofta från jobbet, men kanske korta perioder? För den som har exempelvis migrän eller kraftig mensvärk kan det svida i plånboken i längden. Men vad många inte känner till är att det faktiskt finns ett särskilt högriskskydd att ansöka om hos Försäkringskassan. Om en läkare ställer prognosen att du kommer att vara borta från jobbet mer än tio gånger på ett år, kan du helt slippa karensdagar.

– Det särskilda högriskskyddet infördes samtidigt som karensdagen, 1991, just för att skydda folk som är borta mycket från jobbet, säger Cecilia Udin, försäkringsspecialist på Försäkringskassan.

Vilka sjukdomar som ger rätt till högriskskyddet vill inte Cecilia Udin specificera.

– Vi bedömer inte utifrån olika sjukdomar, utan det handlar om hur sjukdomen slår mot den enskilda individen. Men det kan till exempel röra sig om migrän, kraftig mensvärk eller olika allergier som gör att man är borta vissa tider under året.

Trots att över en miljon människor lider av migrän och det måste finnas tusentals andra som skulle kunna vara betjänta av skyddet, är det bara uppskattningsvis mellan 13 000 och 14 000 personer som har fått det beviljat. En trolig orsak är att många inte känner till möjligheten att söka särskilt högriskskydd.

– Vi försöker inte göra det okänt, men vi har väl inte direkt gjort reklam för det heller, erkänner Cecilia Udin.

Samtidigt som den enskilde slipper karensdagar slipper också arbetsgivaren betala sjuklön för en anställd som har särskilt högriskskydd. Men det är den anställde som måste ansöka om skyddet. För att få högriskskyddet beviljat måste sjukdomen vara väl dokumenterad och Cecilia Udin föreslår att man skickar med ett läkarutlåtande med en prognos på att man kommer att vara borta mer än tio dagar.

– Är du sedan bara borta åtta eller nio dagar så spelar inte det någon roll, det är ju bara bra. Har du fått högriskskyddet beviljat så har du.

Har du väl fått skyddet beviljat spelar det heller ingen roll varför du är sjukfrånvarande - man slipper karensdag oavsett om man är hemma för migrän eller för exempelvis förkylning eller magsjuka. Vanligtvis ansöker du för ett år i taget, även om det finns ett fåtal som fått högriskskyddet beviljat tills vidare.

Lider du av en sjukdom med längre skov, där du är borta mer än 28 dagar i följd, finns det ett särskilt högriskskydd även för det. Då kommer du inte undan karensdagarna, men arbetsgivaren slipper betala din sjuklön.

– Det skyddet är för att arbetsgivaren ska kunna anställa en person med frekvent sjukfrånvaro, säger Cecilia Udin.

Allmänt högriskskydd är något som alla anställda kan åtnjuta. Det innebär att ingen ska behöva ha mer än 10 karensdagar på ett år. Har du varit sjuk tio gånger så slipper du alltså den elfte karensdagen. Om arbetsgivaren håller koll, vill säga.

–  Allmänt högriskskydd är inget man ansöker om. Det är något som arbetsgivaren ska hålla reda på, säger Cecilia Udin.

Läs mer på Försäkringskassans webbplats - sök på särskilt högriskskydd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.