– Det särskilda högriskskyddet infördes samtidigt som karensdagen, 1991, just för att skydda folk som är borta mycket från jobbet, säger Cecilia Udin, försäkringsspecialist på Försäkringskassan.
Vilka sjukdomar som ger rätt till högriskskyddet vill inte Cecilia Udin specificera.
– Vi bedömer inte utifrån olika sjukdomar, utan det handlar om hur sjukdomen slår mot den enskilda individen. Men det kan till exempel röra sig om migrän, kraftig mensvärk eller olika allergier som gör att man är borta vissa tider under året.
Trots att över en miljon människor lider av migrän och det måste finnas tusentals andra som skulle kunna vara betjänta av skyddet, är det bara uppskattningsvis mellan 13 000 och 14 000 personer som har fått det beviljat. En trolig orsak är att många inte känner till möjligheten att söka särskilt högriskskydd.
– Vi försöker inte göra det okänt, men vi har väl inte direkt gjort reklam för det heller, erkänner Cecilia Udin.
Samtidigt som den enskilde slipper karensdagar slipper också arbetsgivaren betala sjuklön för en anställd som har särskilt högriskskydd. Men det är den anställde som måste ansöka om skyddet. För att få högriskskyddet beviljat måste sjukdomen vara väl dokumenterad och Cecilia Udin föreslår att man skickar med ett läkarutlåtande med en prognos på att man kommer att vara borta mer än tio dagar.
– Är du sedan bara borta åtta eller nio dagar så spelar inte det någon roll, det är ju bara bra. Har du fått högriskskyddet beviljat så har du.
Har du väl fått skyddet beviljat spelar det heller ingen roll varför du är sjukfrånvarande - man slipper karensdag oavsett om man är hemma för migrän eller för exempelvis förkylning eller magsjuka. Vanligtvis ansöker du för ett år i taget, även om det finns ett fåtal som fått högriskskyddet beviljat tills vidare.
Lider du av en sjukdom med längre skov, där du är borta mer än 28 dagar i följd, finns det ett särskilt högriskskydd även för det. Då kommer du inte undan karensdagarna, men arbetsgivaren slipper betala din sjuklön.
– Det skyddet är för att arbetsgivaren ska kunna anställa en person med frekvent sjukfrånvaro, säger Cecilia Udin.
Allmänt högriskskydd är något som alla anställda kan åtnjuta. Det innebär att ingen ska behöva ha mer än 10 karensdagar på ett år. Har du varit sjuk tio gånger så slipper du alltså den elfte karensdagen. Om arbetsgivaren håller koll, vill säga.
– Allmänt högriskskydd är inget man ansöker om. Det är något som arbetsgivaren ska hålla reda på, säger Cecilia Udin.
Läs mer på Försäkringskassans webbplats - sök på särskilt högriskskydd.