När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket. 

Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.

– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.  

Matchas mot din egen yrkesgrupp

De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden. 

Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete. 

Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare. 

–  En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg. 

Samhällskostnaderna blir större

Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större. 
–  Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på. 

Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?

–  Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent. 

Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen. 

Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler. 

– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering. 

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.