Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Semesterlön kan bli ledighet
På bland annat SVT kan anställda byta det extra lönepåslaget under semestern mot lediga dagar. I årets avtalsrörelse finns förhoppningar om att möjligheten ska spridas till andra branscher.
Under semestern får man, utöver lönen, ett tillägg om 0,8 procent per dag. Idén om att det skulle bli möjligt att ta ut det som ledighet i stället för pengar dök upp inför avtalsrörelserna 2016 och 2017 via motioner från Unionens medlemmar. Då ledde det till avtalskrav på flera områden. På några av dem – bland annat public service, som omfattar Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion (SVT, SR, UR) – blev kravet verklighet.
– Det beror på att vi har en stor facklig styrka här. Nästan alla medlemmar tillhör någon klubb och vi har ett gott samarbete facken emellan, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen som tycker att det är märkligt att flera arbetsgivarorganisationer var kraftigt emot förändringen.
– De ansåg att det skulle bli ett produktionsbortfall. Men arbetsgivaren kan ju säga nej till en omvandling av semesterlönetillägget. Enligt avtalet ska alltid en överenskommelse göras mellan medarbetare och arbetsgivare.
Om man kommer överens med sin arbetsgivare ger en omvandling av tillägget för den som har 25 dagars semester fyra extradagar ledigt. Den som vanligtvis har 30 dagars semester kan räkna hem en hel vecka extra.
Maria Nassikas, Unionenklubbens ordförande på SVT, blev lite överraskad när möjligheten infördes i avtal.
– Men arbetstidsförkortning är alltid ett hett område för medlemmarna. Det här är en smart och konstruktiv lösning, säger Maria Nassikas, som upplever att medlemmarna delar uppfattningen, trots att det än så länge inte är så många som utnyttjat möjligheten.
Det enda klagomål som hon har hört handlar om hur extradagarna får tas ut.
– Vissa personer vill spara ihop dagar för att kunna ta en lång semester kommande år. Det går inte med det här konceptet. Men jag tycker att det är jättebra, all forskning visar att det bästa för hälsan är att ta ut sina semesterdagar varje år.
Arbetstidsförkortning är hett – det här är en smart och konstruktiv lösning
Även på SR ser Unionenklubben positivt på att möjligheten till omvandling finns.
– Sett ur ett arbetsmiljöperspektiv är det naturligtvis bra. Lösningen kom ur en önskan om mer semester och större valfrihet, och alla som ansöker har ju möjlighet att få några extra lediga dagar, säger klubbordförande Anneli Dimholt.
I årets avtalsrörelse kommer kravet på omvandling av semestertillägget åter att dyka upp på flera avtalsområden. Den här gången tror och hoppas Gunilla Krieg på större framgång. Sannolikt blir det enklare när möjligheten redan finns och fungerar i ett avtal. Till det kommer att en motsvarande lösning har blivit allt vanligare i offentlig sektor.
– Det påverkar ju våra medlemmar när de ser det. De privatanställda tandsköterskorna har till exempel 25 dagars semester. De offentliganställda som har fyllt 40 år har 31 dagars semester och får 32 dagar vid 50 år. Många har nu lokala avtal med möjlighet att få 36 eller 37 dagar genom omvandling, säger Gunilla Krieg.
– Vi hävdar att det är en fråga om valfrihet, något som ju arbetsgivarna brukar tycka är viktigt. Men tyvärr har vissa arbetsgivarorganisationer en förmyndarattityd gentemot sina medlemsföretag.
Avtalet
- Efter överenskommelse kan värdet av det sammanlagda semesterlönetillägget om 0,8 procent tas ut som ledig tid, utan löneavdrag.
- Överenskommelsen gäller ett år i taget.
- Semesterlönetillägg som omvandlats till tid får tas ut efter att semesterdagar förbrukats. Sådana dagar får endast sparas till året efter.
- Så görs beräkningen: Antalet semesterdagar delas med 5,75 och ger antal lediga dagar (ej hela dagar blir semesterlönetillägg).
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kollega önskar god jul och gott nytt år
Kollega önskar dig en God Jul och Gott Nytt År! Vi är tillbaka igen i början av januari.
Kollega-redaktionen tar julledigt och är tillbaka den 7 januari.
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Då kan du logga in och anmäla dig via den här länken, så får du från och med nästa år alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka. Fiffigt va?
Medlemmar fick ”glömd” semesterlön i julklapp
Snart börjar ett nytt semesterår för en del anställda – hör du till dem är det hög tid att kolla din semesterlön, i synnerhet om du har rörlig lön. En jul för några år sedan räddade Unionen runt en halv miljon i bortglömd semesterlön åt medlemmar.
Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet.
Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det.
Muller på kontoret
– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.
Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar.
– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.
– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol.
Kamp mot klockan
Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön.
– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.
Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.
Arbetsgivaren backade
Efter att stämningarna lämnats in visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna.
– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket. Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad.
– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser.
– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen.
- Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, har man under vissa förutsättningar rätt till semesterlön på rörliga lönedelar, exempelvis provision.
- Semstertillägget på de rörliga lönedelarna ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesteråret börjar för många företag i månadsskiftet mars-april, men på en del arbetsplatser börjar semesteråret 1 januari.
- Spara och kolla alla lönebesked. Speciellt lönespecifikationer som kommer före eller efter semestern eftersom det förekommer att dagar försvinner.
Röda dagar 2026 - maximera ledigheten
Hur ska man ta ledigt för att maximera ledigheten 2026? Med hjälp av klämdagar och planering går det att få lång ledighet 2026. Så här fixar du påskledighet och julledighet. Totalt finns det 13 röda dagar – varav sju infaller på en vardag 2026.
Om du tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa ledigheten med hjälp av röda dagar och helgaftnar 2026 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2026. Med sju semesterdagar vid julen kan du vara ledig 18 dagar om du har klämdagar.
Totalt finns det 13 röda dagar 2026. Sju av dem är på en vardag. Påsken infaller ganska tidigt 2026: påskafton är den 4 april. Påsken kan infalla mellan den 22 mars och 25 april.
Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.
Många jobbar halvdag dagen innan en röd dag.
Röda dagar och helgdagar 2026
1 januari (torsdag) Nyårsdagen
5 januari (måndag) Trettondagsafton
6 januari (tisdag) Trettondagen
3 april (fredag) Långfredagen
4 april (lördag) Påskafton
5 april (söndag) Påskdagen
6 april (måndag) Annandag påsk
1 maj (fredag) Första maj
14 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag
24 maj (söndag) Pingstdagen
6 juni (lördag) Sveriges nationaldag. Obs! De flesta kollektivavtal ger rätt till en annan ledig dag de år som nationaldagen infaller på en lördag eller helgdag.
19 juni (fredag) Midsommarafton
20 juni (lördag) Midsommardagen
31 oktober (lördag) Alla helgons dag
24 december (torsdag) Julafton
25 december (fredag) Juldagen
26 december (lördag) Annandag jul
31 december (torsdag) Nyårsafton
Fotnot: Aftnar som julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.
Maxa ledigheten 2026 så här
Påsken, 10 lediga dagar
Påsken infaller ganska tidigt i år. Skärtorsdagen är den 2 april. Tar du ledigt fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 3 april till den 12 april. Det går såklart också att ta fyra semesterdagar innan påsken och också få tio lediga dagar: 28 mars till 6 april.
Första maj, nästan 9 lediga dagar
Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april är du ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.
Du kan också ta ledigt 27, 28 och 29 april och på så sätt bara jobba en halvdag på nio dagar. Inte så blodigt, ju.
Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar
Om du har klämdagar har du möjlighet till riktigt lång ledighet här. Ta semester 11, 12 och 13 maj, så får du nio lediga dagar när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 15 maj.
Jul och nyår, 18 lediga dagar
Jul och nyår är halvbra 2026, ur ett ledighetsperspektiv, eftersom annandagen är på en lördag. Men du kan ändå få 14 lediga dagar med hjälp av bara fem semesterdagar. Ta semester 28, 29, 30 december och 4 och 5 januari så kan du vara borta från arbetet mellan 24 december och 6 januari.
Du kan också fläska på och dessutom ta semester den 7 och 8 januari och på så vis vara ledig i 18 dagar i sträck.
