Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Scania backar om att ändra semesterlagen

När Scania ska beta av sin orderbok kan det bli en del extrajobb för medarbetarna. Därför diskuteras nu övertid, arbete på lördagar och att skjuta på semestrar. Däremot backar Scania när det gäller att ändra semesterlagen.
David Österberg, Anita Täpp Publicerad
Jonas Ekströmer / TT, olandsfokus / Colourbox
Scania backar från vd Henrik Henrikssons uttalande om att ändra semesterlagen. Däremot förhandlar man fortfarande med facken om att skjuta på semestrarna. Jonas Ekströmer / TT, olandsfokus / Colourbox

I slutet av mars stoppade Scania sin produktion av lastbilar och bussar. Coronaviruset orsakade materialbrist och störningar i leverans- och logistikkedjan.

Men sedan ett par veckor är produktionen igång igen. Fabriken i Södertälje började med tvådagarsproduktion och är nu uppe i tre dagars produktion per vecka.

Scanias vd, Henrik Henriksson, sa i början av veckan i en TT-intervju att han befarade att sommarens semestrar skulle orsaka problem när tillverkningen kom igång på allvar. Därför ville han diskutera ökad flexibilitet i semesterlagen med ”relevanta parter”.

– Semesterlagen i Sverige ger inte speciellt mycket flexibilitet. Det är något vi flaggat upp för relevanta parter och inlett en dialog kring, sa Henrik Henriksson till TT.

Det påståendet backar nu Scania från, via presschefen Hans-Åke Danielsson.

– Det pågår inga sådana förhandlingar. Däremot tittar vi på olika sätt att beta av den orderbok som vi fyllt före coronakrisen. Det kan till exempel handla om att arbeta lördagar, arbeta övertid eller skjuta något på semestrarna. Det är en diskussion vi för med fackförbunden nu. Men det handlar inte om ändringar av semesterlagen.

När orderboken är avklarad väntar troligtvis reducerad produktion, enligt Hans-Åke Danielsson.

– Vi kommer inte att ha normal produktion det här året. 2020 är ett förlorat år för alla och ingen kan säga när läget är normalt igen. Men många vill fortfarande ha det de beställde före coronakrisen och det arbetar vi med nu.

Mari Carlquist är Unionens klubbordförande på Scania. Hon säger att fackförbunden på Scania har diskuterat olika lösningar med arbetsgivaren för att lösa situationen med den välfyllda orderboken.

– Ett förslag var att delvis jobba när vi egentligen skulle ha haft semester och skriva ett lokalt avtal som gjorde det möjligt. Enligt ombudsmännen på Unionen är det dock tveksamt om det går att skriva ett sådant avtal. Och oavsett är det inte aktuellt just nu. Jag tycker att det verkar exceptionellt men säger inte att vi aldrig skulle vara beredda att teckna ett sådant avtal, säger hon.

Mari Carlquist tror att det går att lösa situationen utan särskilda avtal, exempelvis genom att låta dem som vill jobba en semestervecka.

– Alla som arbetar här är lojala mot företaget och vill att det ska gå bra för företaget. Därför tror jag att man med frivillighet kan få en del av personalstyrkan att jobba en semestervecka om det skulle behövas.

På lastbilstillverkaren AB Volvo är läget likande det på Scania.

– Vi har börjat komma igång på väldigt låga nivåer. Det vi gör nu är att testa om leverantörssystemet håller. Och det verkar det göra. Vi testar också nya arbetsmetoder. Vi producerar på ett säkrare sätt nu, så att vi förhindrar smittspridning. Det tredje är att hitta den nya nivån nu, alltså vad som är det nya normala om man tittar på efterfrågan, säger Claes Eliasson, presschef på AB Volvo.

Volvos bedömning är att efterfrågan kommer att vara kraftigt påverkad av läget i världen.

– Vi hoppas såklart att vi ska komma upp i en mer omfattande produktion men har inget jättehopp om det just nu i alla fall.

Semesterlagen

Huvudregeln är att arbetstagaren ska ha minst fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni – augusti. Men om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan de lokala parterna komma överens om något annat.

– Lagstiftaren har utgått från att de olika behov som kan finnas inom olika branscher och specifika företag bäst löses av de lokala parterna på arbetsplatsen. Detta innebär att man kan komma överens om en alternativ förläggning av semester. Detta bygger dock alltså på att man träffar avtal om en sådan alternativ förläggning, annars gäller huvudregeln i lagen, säger Viktor Anesäter förbundsjurist på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Medlemmar fick "glömd" semesterlön i julklapp

Snart börjar ett nytt semesterår för en del anställda – hör du till dem är det hög tid att kolla din semesterlön, i synnerhet om du har rörlig lön. En jul för några år sedan räddade Unionen runt en halv miljon i bortglömd semesterlön åt medlemmar.
Johanna Rovira Publicerad 11 december 2025, kl 06:00
bild på sedlar i paket
Ett femtiotal medlemmar fick en oväntad julklapp i form av semesterlön som arbetsgivaren glömt bort att betala ut. Foto: Johanna Rovira

Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet. 

Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det. 

Muller på kontoret

– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.

Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar. 

– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.

– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol. 

Kamp mot klockan

Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön. 

– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.  

Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.  

Arbetsgivaren backade

Efter att stämningarna lämnats in  visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna. 

– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket.  Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad. 

– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser. 

– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen. 

  • Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, har man under vissa förutsättningar rätt till semesterlön på rörliga lönedelar, exempelvis provision.
  • Semstertillägget på de rörliga lönedelarna ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesteråret börjar för många företag i månadsskiftet mars-april, men på en del arbetsplatser börjar semesteråret 1 januari.
  • Spara och kolla alla lönebesked. Speciellt lönespecifikationer som kommer före eller efter semestern eftersom det förekommer att dagar försvinner. 
Semester

Röda dagar 2026 - maximera ledigheten

Hur ska man ta ledigt för att maximera ledigheten 2026? Med hjälp av klämdagar och planering går det att få lång ledighet 2026. Så här fixar du påskledighet och julledighet. Totalt finns det 13 röda dagar – varav sju infaller på en vardag 2026.
David Österberg Publicerad 6 november 2025, kl 06:02
Röda dagar 2026 - så maxar du ledigheten. På bild en strand med siffrorna 2026 skrivet i sanden.
Maximera ledigheten över påsk, 1 maj, Kristi himmelfärdshelgen och julen 2026. Här är röda dagar och helgaftnar 2026 och så får du ledigt på storhelger och julen. Foto: Colourbox.

Om du tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa ledigheten med hjälp av röda dagar och helgaftnar 2026 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2026. Med sju semesterdagar vid julen kan du vara ledig 18 dagar om du har klämdagar.

Totalt finns det 13 röda dagar 2026. Sju av dem är på en vardag. Påsken infaller ganska tidigt 2026: påskafton är den 4 april. Påsken kan infalla mellan den 22 mars och 25 april.

Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.

Många jobbar halvdag dagen innan en röd dag. 

 

Röda dagar och helgdagar 2026

1 januari (torsdag) Nyårsdagen

5 januari (måndag) Trettondagsafton

6 januari (tisdag) Trettondagen

3 april (fredag) Långfredagen

4 april (lördag) Påskafton

5 april (söndag) Påskdagen

6 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (fredag) Första maj

14 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag

24 maj (söndag) Pingstdagen

6 juni (lördag) Sveriges nationaldag. Obs! De flesta kollektivavtal ger rätt till en annan ledig dag de år som nationaldagen infaller på en lördag eller helgdag.

19 juni (fredag) Midsommarafton

20 juni (lördag) Midsommardagen

31 oktober (lördag) Alla helgons dag

24 december (torsdag) Julafton

25 december (fredag) Juldagen

26 december (lördag) Annandag jul

31 december (torsdag) Nyårsafton

Fotnot: Aftnar som julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.

 

Maxa ledigheten 2026 så här

Påsken, 10 lediga dagar

Påsken infaller ganska tidigt i år. Skärtorsdagen är den 2 april. Tar du ledigt fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 3 april till den 12 april. Det går såklart också att ta fyra semesterdagar innan påsken och också få tio lediga dagar: 28 mars till 6 april.

Första maj, nästan 9 lediga dagar

Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april är du ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.

Du kan också ta ledigt 27, 28 och 29 april och på så sätt bara jobba en halvdag på nio dagar. Inte så blodigt, ju.

Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar

Om du har klämdagar har du möjlighet till riktigt lång ledighet här. Ta semester 11, 12 och 13 maj, så får du nio lediga dagar när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 15 maj.

Jul och nyår, 18 lediga dagar

Jul och nyår är halvbra 2026, ur ett ledighetsperspektiv, eftersom annandagen är på en lördag. Men du kan ändå få 14 lediga dagar med hjälp av bara fem semesterdagar. Ta semester 28, 29, 30 december och 4 och 5 januari så kan du vara borta från arbetet mellan 24 december och 6 januari.

Du kan också fläska på och dessutom ta semester den 7 och 8 januari och på så vis vara ledig i 18 dagar i sträck.