Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Risk att spara semester om företaget går dåligt

Att spara semester och ta ut en längre ledighet senare kan vara en god idé för återhämtning. Men se upp om företaget du jobbar på går dåligt. Vid en konkurs brinner all lagrad ledighet inne.
Lina Björk Publicerad
Tor Erik Schrøder/ NTB / TT
Tänkte du spara dina semesterdagar från i år och ta en skidsemester i vår? Tänk på att sparade semesterdagar brinner inne om din arbetsgivare går i konkurs. Tor Erik Schrøder/ NTB / TT

Enligt lagen har du rätt att spara fem dagars semester per år i högst fem år. Har företaget där du arbetar kollektivavtal kan du spara ännu mer. I coronatider sitter många tjänstemän hemma och jobbar. Kanske känner du att du får återhämtning i vardagen på ett annat sätt än tidigare och att du kan skippa några semesterdagar i år.

Läs mer: Spara semester - Så funkar det

Men det finns några saker att tänka på om du sparar semester. Hur det går för din arbetsgivare är en sak.

– Att spara semester går fint om du jobbar i ett stabilt företag som det går bra för. Men om du är orolig för din arbetsgivares lönsamhet och är rädd att företaget ska gå i konkurs så ska du ta ut sparad ledighet så fort som möjligt. All sparad semester fryser nämligen inne vid en konkurs och du får inte ut den på den statliga lönegarantin, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Lönegarantin har dessutom ett tak på 189 200 kronor och har du en lång uppsägningstid är det stor risk att du slår i taket innan all din lön har betalats ut. Gunilla Krieg tycker att det är en god idé att hålla koll på årsredovisningar och att ha en bra kontakt med facket, då företaget har en skyldighet att rapportera till fackklubben hur det går ekonomiskt.

– Slår man fort i taket på lönegarantin så får man inte någon semesterersättning över huvud taget och tappar man även årets semester. Det gör att många känner sig totalt blåsta vid en konkurs.

Läs mer: Så gör du om du inte får ut din lön

Av dina 25 lagstadgade semesterdagar har du rätt att spara fem, de övriga 20 måste tas ut under året. Skulle du inte ta ut dem för att du blivit sjuk eller är föräldraledig ska du i stället få ut dem i ledighet året efter, alternativt få ut dem i pengar senast en månad efter att din anställning upphört.

Semesterlagen skärptes för några år sedan då många kom överens med arbetsgivaren om att ta ut kvarvarande ledighet i pengar, något man inte kan göra i samma utsträckning i dag.

– Det är inte meningen med semesterlagen. Den är till för att vara ledig och vila. Att säga att man har mindre arbetsbelastning och får återhämtning på annat sätt fungerar inte, semestern ska tas ut.

Läs mer: Lönegarntin skyddar vid konkurs

Om du sparat både lagstadgad semester och kollektivavtalad semester kan du dock komma upp i väldigt många dagar efter några år. En stor del av Unionens medlemmar har extra semesterdagar och hamnar de på hög kan det vålla en del bekymmer för arbetsgivaren.

– Det är ju inte så bra för någon part att sitta med ett berg av sparad semester. Det är dock företagets bekymmer att se till att du tar ut din ledighet. Arbetsgivaren ska se till att planera så att de kan förlägga din sparade semester på ett rimligt sätt och förvarna dig om det minst två månader i förtid, säger Gunilla Krieg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Semester för dina sinnen - meditation, museer och surströmming

För att orka vardagen behöver vi ladda batterierna och landa i kroppen på semestern. Här är några tips för dina fem sinnen.
meditation vid ett träd
Sätt dig ner på en lugn plats i naturen. Ta av skorna, känn gräset mot fötterna, luta ryggen mot ett träd och blunda. Uppmärksamma allt som sker i det lilla, som om det var första gången. Illustration: Anna Skoog

KÄNSEL

Mindfulness - låt sommaren kännas mot huden

Lev mindre i tankarna och mer här och nu genom att uppmärksamma hur det känns i kroppen med en vänlig attityd.

Mindfulness, eller medveten närvaro, är inte bara ett modeord för yogis och psykologiska terapier, utan en meditation för sinnesro med tusentals år på nacken. 

Sätt dig ner på en lugn plats i naturen. Ta av skorna, känn gräset mot fötterna, luta ryggen mot ett träd och blunda. Uppmärksamma allt som sker i det lilla, som om det var första gången i livet. Upplev solens strålar och vindens rörelser mot huden. Följ andetaget i magen när du andas in och ut.

Eller sätt dig på stranden med tårna i sanden och låt vattnet skölja över fötterna. Om du får en tanke på världsläget – se den som ett moln på himlen, som snart seglat förbi.

DOFT

Ingen sommar utan surströmming

Därute doftar det av sommarens alla dofter – nyklippt gräs, lindblom, salt hav, sololja. 

Men den lukt som onekligen förknippas starkast med sommar och semester – och som får snålvattnet att rinna på alla sanna entusiaster – är den omisskännliga doften av en nyöppnad burk surströmming. Helst fjolårets.

Okej, rent objektivt luktar surströmming apa i brottarbralla, men de förnimmelser lukten framkallar är outsägligt behagliga, vetskapen om att man i en inte alltför avlägsen framtid får sätta tänderna i en hård tunnbrödmacka med halvsmält smör, varm mandelpotatis, lök – och mängder av salt, mjäll surströmming.

En svensk delikatess som visserligen kan njutas året runt, men som på grund av kvardröjande lukt intas lämpligast utomhus sommartid.

SYN

Sevärdheter ger nya upplevelser

Förflytta dig till Östersjöns botten och upplev hur det är att röra sig på ett skeppsvrak från 1600-talet med hjälp av ny teknik. Prova att flyga ett Viggenplan genom en simulatorflygning eller upplev hur kriminalvården har fungerat och fängelserna har sett ut sedan 1840-talet.

Möjligheten till nya upplevelser är stora på de många annorlunda museer som finns runtom i landet. Här är ett urval från norr till söder som kan passa alla åldrar. 

* Flygmuseum bland annat i Luleå. 

* Fängelsemuseum i Gävle. 

* Leksaksmuseum i Stockholm. 

* Skeppsvraksmuseet i Stockholm.  

* Veteranbilsmuseum i Visby.

* Tändsticksmuseum i Jönköping. 

* Universeum - Göteborg

* James Bond Museum i Nybro. 

* Brio Lekoseum i Osby. 

HÖRSEL

Jazz på svenska för lugnet

Oavsett ålder har du garanterat hört hans musik. Jan Johansson skrev nämligen signaturmelodin till filmerna om Pippi Långstrump och var en av Sveriges absolut största jazzpianister – om inte rent tekniskt så med en personlig fingertoppskänsla för tajming. 

Han  lirade med många storheter och medverkade på mängder av inspelningar. Men hans kommersiellt största framgång var Jazz på svenska, där han enbart ackompanjerad av Georg Riedels ståbas tolkade vår folkmusikskatt. Skivan kom 1964 och är landets mest sålda jazzplatta. 

Försäljningen tog fart på nytt när tv-serien Hem till byn (som gick 1971–2006) använde låten Berg-Kirstis polska som ledmotiv.

De lugna, vemodiga melodierna i moll tilltalar alla med bara en gnutta romantisk folkhemsnostalgi i generna, musiken lägger sig som balsam runt varje orolig själ.

SMAK

Gör din egen syrliga kimchi 

I både Nord- och Sydkorea är kimchi en nationalrätt. Den vackra, syrliga och milt heta sidorätten med fermenterade grönsaker kan ackompanjera och förgylla precis all mat. Kimchi har också kallats världens nyttigaste rätt.

Den är dock svindyr att köpa. Men lätt, lite meditativt pysslig och rolig att göra själv.

Blanda skivad kinakål och gul lök med lite hackad morot, vitlök, ingefära och lite socker med salt utan jod – 0,025 gram gånger vikten. Tillsätt lite chiliflakes (eller kimchikrydda).

Med vacuumförpackare – förslut och låt ligga hyfsat svalt och mörkt i tre, fyra veckor. Massera påsen emellanåt. Lägg sedan i kylen. Håller i många månader.

Med glasburkar – fyll i väl rengjord burk med snäpplock. Låt stå på fat i fem dagar, därefter lika länge i kylen. I båda fallen utvecklas smaken vid lagring. 

Semester

Katrin kopplar av med odling: "Ger resultat och återkoppling"

Katrin Sepp har arbetat med svåra trauman där resultaten kan vara otydliga. På odlingslotten är det annorlunda - där växer framstegen ur marken.
Johanna Rovira Publicerad 24 juni 2026, kl 06:03
Katrin Sepp i Härlanda utanför Göteborg förbereder odlingssäsongen på sin lott. Hennes föräldrar, som är lantbrukare, kallar Katrin för krukbonde. Foto: Emelie Asplund

Var odlar du?

– Jag har två odlingslotter på sammanlagt trehundra kvadratmeter cirka femtio meter från min lägenhet. Det är storskaligt för att vara mitt i Göteborg, men mina föräldrar, som är lantbrukare, kallar mig krukbonde. Jag odlar även på altanen och hjälper till i bostadsrättsföreningens gemensamma trädgård.

Vad odlar du?

I år gläds jag åt en ny hallonhäck samt rosa vinbär och så har jag storsatsat  på blomsterodling. Vart man än tittar ska man kunna se något blommande mellan grönsaker och bärbuskar.

Vad odlar du inte?

– Man lär sig av sina misstag vilka växter som trivs. Jag har gett upp tomater eftersom tomat lätt smittas av potatisbladmögel. På en odlingslott är det i princip omöjligt att hålla avstånd från potatisodling. Numera har jag bara en tomatplanta i en kruka på altanen.

Hur började ditt odlingsintresse?

– Jag är uppvuxen på en bondgård och van att arbeta med jord och växter. När jag drog ogräs som ung gav jag mig själv ett allvarsamt löfte att aldrig mer ha med odling att göra. När jag flyttade hit för 20 år sedan skaffade vi en igenvuxen odlingslott – en lerpöl med bra solläge och fantastiska hallonbuskar. Från början använde jag och min partner kolonilotten mest som ett sätt att komma ut – vi satt där och läste och tittade på andra som grävde. Men när grannlotten blev ledig greppade vi spadarna.

Har du haft någon nytta av odlingen i ditt yrkesliv.

– När man jobbar med traumabehandlingar ser man tyvärr inte alltid tydliga resultat. Men odlingen ger både resultat och återkoppling. Som chef är man heller inte alltid så operativ – en utmaning  är att hålla fingrarna i styr och inte ta över arbetsuppgifter. Genom odlingen kan jag vara operativ samtidigt som jag släpper allt annat och bara fokuserar på att gräva.

Ni har haft odlingsutmaningar på jobbet också?

– Ja, det började med att en kollega hade köpt för många frön djungelgurka. Då arrangerade vi en tävling om vem som kunde odla den största frukten. Jag vann med en gurka på 8,5 gram. Den smakade så där och jag kommer nog inte odla den igen.

Semester

Semesterstress: 8 råd för en lugnare ledighet i sommar

Ordet i sig är en paradox – och lär inte existera på något annat språk. Trots att Sverige i en global jämförelse har lång semester. Här är ett gäng tips på hur du kan undvika att drabbas.
Joachim Stokstad, Mats Thorén Publicerad 18 juni 2026, kl 06:01
Person ligger i en ljus hängmatta i en grön trädgård. Bilden illustrerar vila och en lågmäld semester nära hemmet.
Semesterstress handlar ofta om höga krav på att hinna allt – både före och under ledigheten. Att lämna plats för vila och färre måsten kan ge bättre återhämtning än en fullplanerad semester. Foto: Colourbox

Landa mjukt

De sista veckorna innan semestern börjar kan vara extra stressiga. Måstekänslan att hinna klart på jobbet, skolavslutningar och afterwork sätter kroppen i ett slags beredskapsläge. Risken är att du bär med dig den stressen in i ledigheten. Se därför till att trappa ned gradvis de sista dagarna på jobbet. Annars stjäl det onödig tid av din semesterstart. Ta hjälp av din chef att prioritera.

Planera inte mera

Planera mindre. Öppna för mer spontana infall. Att försöka organisera hela ledigheten kan ge förhöjd puls. Är du planeringsfreak? Planera då för att göra ingenting – schemalägg en daglig stund i hängmattan.

Bryt med jobbet

Glöm jobbet när du är ledig. Bara att ens glutta på mejlen kan trigga i gång stresskänslor.

Förväntningsvägra

Du vill förstås att semestern ska bli fantastisk. Men verkligheten ställer nästan alltid till det. Svärföräldrarnas spontanbesök, att bilen pajar och benbrott är svåra att förutse. Tricket är att sänka förväntningarna på den perfekta ledigheten.

Konfliktsanera

Att plötsligt umgås hela familjen 24 timmar om dygnet är en utmärkt grogrund för tjafs. Den risken kan reduceras om man i förväg pratar ihop sig om rutiner, till exempel delar upp matlagning, disk och andra praktiska göromål. Ett annat tips är att emellanåt dela på sig – alla måste inte med på varje utflykt.

Gräsmattefilosofi

Att låta en del av gräsmattan få vara en oklippt äng minskar inte bara din (och familjens) arbetsbörda. Det gör också humlor och bin lyckliga och hjälper pollineringen. Och du behöver inte heller renovera alla fönster i år – sprid ut jobbet.

Våga säga nej

Du kommer inte att hinna träffa alla eller göra allt du tänkt. Prioritera din egen återhämtning framför sociala åtaganden och att vara andra till lags.

Ekonomisk press

Det är ofta dyrt att semestra. Resor, boende, mat och nöjen kostar rejält, vilket kan skapa både stress och oro. Kraven kan vara höga. Men du kan ju faktiskt säga nej till önskemål om en veckas charter till södra Europa som skulle svälja hela semesterbudgeten.

Det finns också alternativ som inte kostar skjortan. Som lokala badsjöar, upptäcktsfärder i skog och mark, hänga med dina barn i en lek- eller skatepark. Eller en tredagars cykelsemester – den kan bli nog så händelse- och minnesrik.

Källor: Hjärnfonden.se, doktor24.se, professor Micael Dahlen, Forskning.se.

Så minskar du stressen före och under semestern

  • försök inte hinna klart allt sista veckan
  • planera inte varje dag i detalj
  • håll jobbmejlen stängda
  • sänk kraven på den perfekta semestern
  • prata om ansvar hemma i förväg
  • prioritera återhämtning framför sociala måsten
  • välj billigare alternativ om ekonomin pressar