Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
De förhandlade till sig extra ledighet
Man kan förhandla om mer än pengar. Klubbsektionen på Vuxenskolan i Gävleborg lyckades få fler dagar obligatorisk ledighet.
I coronakrisens fotspår kommer många arbetsgivare att behöva dra åt svångremmen. Att begära extra påslag utöver det så kallade märket, alltså den procentsats som förhandlas fram centralt, kommer säkerligen att bli knepigt. Detta trots att lönerevisionen gäller det arbete som gjordes under 2019, då arbetsmarknaden gick på högvarv.
För Studieförbundet Vuxenskolan i Gävleborg, som är en bidragsfinansierad verksamhet, har det aldrig funnits tillstymmelse till möjlighet att begära extra pengar, oavsett konjunkturläge. Men klubbsektionen där lyckades i alla fall med konststycket att få ut något utöver potten vid förra lönerevisionen.
– Jag och vår sektionsordförande Johan Sved hade varit på Unionens utbildning ”Aktivt lönearbete” och blev lite inspirerade, berättar Cathrin Persson, verksamhetsutvecklare och kassör i Unionens klubbsektion på Vuxenskolan Gävleborg.
De bjöd in medlemmarna till ett möte och bad om deras hjälp att komma med förslag på vad de ville ha som arbetsgivarens skulle kunna skjuta till. Fler semesterdagar var ett förslag som dök upp.
Hösten innan hade klubben och arbetsgivaren genomfört en tuff lönekartläggning, där det framkom att det visserligen inte fanns några löneskillnader mellan könen, men däremot att det fanns skevheter i gruppen.
Loraine Nederstigt, regional ombudsman i Gävleborg, var redan då inne på att arbetsgivaren borde göra något för att kompensera personalen och fler semesterdagar var på tapeten.
– Chefen behövde tänka till hur hon skulle uppmuntra personalen och hon kunde naturligtvis inte sänka några löner, säger Loraine Nederstigt.
Så förutsättningarna för att arbetsgivaren skulle gå med på semesterförslaget var goda. Men när Johan Sved och Cathrin Persson lade fram förslaget för sin chef om extra semester, blev det tvärt nej.
– Hon svarade att det inte var motiverat med fler semesterdagar eftersom folk inte ens tar ut den semester de redan har – semesterskulden var jättestor. Det var ett rimligt skäl, ansåg vi, säger Cathrin Persson.
Men duon gav sig inte utan kom tillsammans med arbetsgivaren i stället fram till att två lediga obligatoriska dagar skulle vara en win-win för alla parter.
Dagen före nationaldagen och dagen före julafton, då många brukar ta ledigt i alla fall, är numera arbetsbefriade på Vuxenskolan Gävleborg.
– Det bästa är att vi fick inskrivet att om julafton eller nationaldagen infaller på en lördag, söndag eller måndag, så är det alltid fredagen innan som är den arbetsbefriade dagen. Vi tappar dem aldrig och det är vi glada för, säger Cathrin Persson.
Klubbens förhandlare påpekade att två tvingande lediga dagar inte skulle vara en dum idé med tanke på arbetsmiljön. I slutändan skulle anställda känna sig mer utvilade och kanske till och med mer effektiva. Att förmånen inte syns i budgeten tror klubben är den främsta orsaken till att chefen ganska snabbt och smidigt gick med på förslaget.
– Jag tror vår chef satt i en sits där hon kände att hon måste ge oss något. Dessutom omfattas hon ju också av ledigheten, säger Johan Sved.
Medlemmarna blev överlag nöjda med utdelningen, även om någon enstaka medlem knorrade över att det blev färre dagar att jobba på.
– Jag tror att många lägger ner sin själ i jobbet och har svårt att stanna upp och ta ledigt, eftersom de tycker det är så kul att jobba, säger Johan Sved.
Regionala ombudsmannen blev också nöjd:
– Inom industrin brukar klubbarna vanligtvis få en liten skvätt extra att fördela, utöver märket, men inom andra sektorer finns inte samma möjligheter. Klubbsektionen på Vuxenskolan Gävleborg jobbar verkligen mycket föredömligt och ska ha en stor eloge för sitt förhandlingsarbete, säger Loraine Nederstigt
VUXENSKOLAN I SIFFROR
- Har drygt 200 lokala kontor och två regionala enheter.
- Är 800–900 anställda.
- Har 19 000 cirkelledare.
- Det finns 28 lokala avdelningar varav 11 är anslutna till Unionens riksklubb.
- 65 procent av studieförbundets ekonomi kommer från statsbidrag. 15 procent kommer från kommuner och resten från deltagaravgifter och försäljning.
- Bildades 1967 när Svenska lantmännens studieförbund och Liberala studieförbundet gick samman.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Röda dagar 2025 – så maxar du semestern
Vilka är röda dagar 2025? Hur ska du maxa din ledighet 2025? Här är alla röda dagar och helgdagar nästa år. Och så tar du ledigt för att få så lång semester som möjligt.
Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.
Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.
Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.
Röda dagar och helgdagar 2025
1 januari (onsdag) Nyårsdagen
6 januari (måndag) Trettondagen
18 april (fredag) Långfredagen
20 april (söndag) Påskdagen
21 april (måndag) Annandag påsk
1 maj (torsdag) Första maj
29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag
6 juni (fredag) Sveriges nationaldag
8 juni (söndag) Pingstdagen
20 juni (fredag) Midsommarafton
21 juni (lördag) Midsommardagen
1 november (lördag) Alla helgons dag
24 december (onsdag) Julafton
25 december (torsdag) Juldagen
26 december (fredag) Annandag jul
31 december (onsdag) Nyårsafton
Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.
Maxa ledigheten så här
Påsken, 10 lediga dagar
Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.
Första maj, 7 lediga dagar
Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.
Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.
Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar
Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.
Jul och nyår, 18 lediga dagar
Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.
Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.
Ensamhet på semestern – så övervinner du den
För den som känner sig ensam kan semestertider vara en tuff period. Men ensamhet går att bryta. Börja med att gå ut och ta för dig av sommaren är psykologen Martina Nelson råd.
Sol och salta bad, glass och stora lass och sköna grillhäng med kompisar. Sommar och semester, som vi har längtat.
Men inte alla. För människor som är eller känner sig ensamma kan vår mest sociala årstid vara riktigt ångestladdad. Ensamheten blir mer påtaglig när man inte kan gå till jobbet som vanligt eller ägna sig åt vardagliga aktiviteter som ofta pausas under sommarmånaderna.
Så är det för Sara. Hon har två barn, bra kollegor och fina vänner, så riktigt ensam är hon inte. Men ändå känner hon sig ensam, allra mest under sommaren.
– För mig blev semestern jobbig efter min skilsmässa. Plötsligt hade jag ingen att planera ledigheten med. Mina vänner lever i kärnfamiljer och är upptagna med olika projekt, sommarhuset eller resande. Jag känner inte alltid att det finns plats för mig och mina barn i deras liv.
Emotionell eller social ensamhet
Ensamhet ser olika ut. Den som Sara beskriver är en emotionell eller social ensamhet förklarar psykologen Martina Nelson.
– Hon har vänner men kanske inte någon riktig nära att anförtro sig till. Den andra ensamheten är där vi faktiskt känner att man inte har några vänner.
Martina Nelson vill också skilja på den självvalda och ofrivillig ensamheten. De flesta behöver och vill vara för sig själva ett tag för att få energi efter en stressig tid. Men det är när ensamhet blir ofrivillig och långvarig som den kan påverka hälsan negativt, både psykiskt och fysiskt.
– Ofrivillig ensamhet som kan leda till ångest och andra negativa känslor. Och det är ofta våra tankar som ställer till det för oss, säger Martina Nelson.
Så hanterar du ensamhet och sommarångest
Många förknippar ensamhet med något skamfullt och ett misslyckande. Det är så lätt att börja tänka ”ingen vill ju vara med mig så det är ingen idé att jag försöker söka kontakt”. Men det är just såna tankar som kan leda till att man isolerar sig ännu mer.
Ett första steg att bryta den onda cirkeln är att ta itu med de negativa tankarna som hindrar dig från att göra saker som kan bryta ensamheten förklarar Martina Nelson. Har du som Sara vänner, fråga om du får hälsa på i stugan. Bjud in på en fika eller föreslå en middag.
Har du få eller inga vänner exponera dig för situationer där du omger dig med andra, även om det känns tufft. Sätt dig på ett café, gå på loppis, anmäl dig till en sommarkurs eller fråga en kollega om han eller hon vill ses på semestern.
En mindre ensam semester
Sara säger att hon känner avund när hon hör kollegorna prata om sina sommarplaner. Hur ska hon hantera det?
– Det är helt okej att känna så, det är vanligt att tänka och känna så. Men försök att inte fastna i tankarna.
På jobbet ska det vara självklart att kunna prata om sina sommarplaner men Martina manar till eftertanke.
– Det är som med all inkludering. Man kanske ska vara ödmjuk och medveten om att semestern inte bara är härlig för alla.
Bryt ensamheten: psykolog Martina Nelsons råd för en socialare semester
- Vill du ha vänner att umgås med kan du behöva slänga dig ut i det som känns jobbigt. Isolera dig inte. Småprata med människor i affären eller hitta sammanhang där du omger dig med andra. Du kanske har en vän från förr som du inte träffat på länge? Var aktiv själv.
- Investera i de relationer du har. Ifrågasätt den självkritiska rösten som säger att du bara tränger dig på hos kompisen i hennes sommarstuga. Gå emot tankarna och fråga istället om du får hälsa på.
- Planera in aktiviteter. Det behöver inte vara en charterresa eller annat som kostar mycket. Boka in småsaker, som en fika eller middag hemma. Att ha något inplanerat kan lätta sommarångesten.
- Bestäm dig för att försöka komma hemifrån varje dag en stund även om du inte har något inbokat.
- Jämför dig inte med andra. Alla ser lyckliga ut på sociala medier, vi vet. Men det är en bild som inte säger något om hela verkligheten. För nästan ingen lägger ut bilder på släktbråket och griniga barn.
- Var schyst mot dig själv. Det är jobbigt att känna sig ensam men det är inget misslyckande.
Varannan svensk vill ha mer flexibel semester
Mer än hälften av svenskarna skulle föredra ett annat upplägg än den klassiska industrisemestern. Det visar en undersökning av tankesmedjan Futurion.
Lagstadgad semester har funnits som koncept sedan 1938. Trots att arbetslivet förändrats radikalt sedan dess väljer de allra flesta av oss fortfarande att ta ut våra lediga semesterdagar i juli och augusti. Det vill säga under den klassiska industrisemestern. Orsaken är förstås att många vill ha en längre sammanhängande ledighet. Men enligt en ny undersökning, som tankesmedjan Futurion gjort, skulle drygt hälften av svenskarna – 54 procent – föredra en helt annan fördelning av sina semesterdagar.
Industrisemester - nej tack
– Till syvende och sist handlar det om att människor önskar få mer makt och inflytande över arbetstiden och semestern, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion, i en kommentar.
De flesta av de drygt 1 000 personer som deltagit i undersökningen vill istället sprida ut sin ledighet, med till exempel tre veckor sommartid, en vecka över jul och resterande dagar utspridda över året. Andra skulle kunna tänka sig ha kvartalssemester eller öka sin veckoarbetstid för att kunna vara ledig under fler skollov.
Svårt släppa jobbet under semestern
Samtidigt uppger två av tre att behovet av semester inte alltid tillfredsställs. Två av de vanligaste anledningarna är att inte kunna släppa arbetet mentalt under ledigheten och att oförutsedda händelser krävt att man arbetat.
– Återhämtning är det som historiskt har motiverat semestern. Man kan fråga sig om en dryg månads ledigt väger upp för elva stressiga månader, eller om vi behöver modernisera synen på semestern som sådan, säger Ann-Therése Enarsson.
Varför behövs semester?
• Hög press på leverans och prestation är det främsta skälet att behöva semester för personer med de högsta lönerna.
• Tufft livspussel och mycket vardagsbestyr är det främsta skälet att behöva semester för de med hemmavarande barn. Något fler kvinnor än män uppger det skälet.
• Stressigt arbete är det främst angivna skälen att behöva semester för de yngre (18–34 år).
• Slitsamt och psykiskt påfrestande arbete är det främsta skälet att behöva semester för personer anställda i offentlig sektor.
Läs hela rapporten här.
Källa: Futurion
Så får du ut mest av din semester
• Schemalägg semester ofta under arbetsåret.
• Planera in minst en långsemester om minst åtta dagar per år
• Välj semesteraktiviteter utifrån dina personliga preferenser.
• Undvik arbetsrelaterade aktiviteter under semestern.
• Planera din semester för att förhindra negativa händelser.
Källa: Professor Jessica de Blooms vid University of Groningen, Nederländerna.
