Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sänkt arbetstid på SSAB

Stålbranschen är hårt pressad av en minskad orderingång. För att spara pengar har nu därför SSAB erbjudit en stor majoritet av sina tjänstemän att gå ner i arbetstid, vilket 90 procent av dem har nappat på.
Anita Täpp Publicerad 10 oktober 2019, kl 17:59
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

Enligt en aktuell prognos från Konjunkturinstitutet, KI, har den svenska ekonomin nu bromsat in. KI har sänkt sina tillväxtprognoser för 2019 och 2020 och konstaterar att högkonjunkturen är över.

En bransch som redan är hårt pressade, bland annat på grund av höga järnmalmspriser och en minskad efterfrågan, är stålbranschen. Därför har nu också flera stålverk, som Ovako, varslat om uppsägningar.

På ståljätten SSAB, med cirka 5 500 anställda i Sverige, bland annat i Borlänge, Luleå och Oxelösund, har dock inga varsel lagts.

Hur mycket SSAB:s produktion har minskat är ännu okänt. Men i början av september gick ledningen ut med ett erbjudande till 1 750 tjänstemän i Sverige, om att de kan gå ner i arbetstid för att företaget ska spara pengar. Bland dessa tjänstemän har 90 procent tackat ja till att gå ner i arbetstid från den 1 oktober i år till den 15 januari nästa år, mot ett så kallat tjänstledighetsavdrag.

Modellen, som kallas Flexicurity, innebär att de anställda jobbar 12 dagar mindre under perioden. De får då lön för hälften av dessa dagar.

Om erbjudandet är ett försöka att undvika varsel, vill Tomas Jansson, Unionens klubbordförande på SSAB i Borlänge, inte uttala sig om.

– SSAB vill vara tydligt med att vi hänger med. Men det blåser tuffa vindar i konjunkturen och det här är ett sätt att spara pengar, att hjälpa till med kostnadsbesparing, säger han.

Har ni tidigare fått något liknande erbjudande?
– Ja, i ett halvår 2012 och 2013. Men då kallades modellen 80/90 och innebar att man jobbade 80 procent men fick 90 procent av lönen, för att man skulle undvika andra åtgärder. Vilket man då inte heller behövde göra.

Vad tycker du själv om erbjudandet?
– För min personliga del, och jag har själv antagit erbjudandet, så tycker jag det är ett okej erbjudande. Och tjänstemännen är lojala och ställer upp och bidrar med kostnadsfokus.

– Men det ligger också en utmaning i det här, när det gäller den sociala och arbetsorganisatoriska arbetsmiljön. För det får inte bli så att man ska jobba lika mycket fast man gått ner i arbetstid, så att stressen ökar. Eller att de som fortsätter jobba fem dagar i veckan ska ta på sig mer jobb. Eftersom tjänstemän generellt är lojala och jobbar på så gäller det att både medarbetarna, cheferna och ledningen ser till att prioritera ned saker, eller till och med väljer bort en del, under den här perioden och att man kan få hjälp med att bestämma vad man ska göra.

Har erbjudandet väckt oro hos personalen?
– Både och. Men vi i klubben har tagit ett jättestort ansvar och exempelvis varit noga med att kunna svara på alla frågor om SSAB:s erbjudande som kommit upp. Och då har vi också haft mycket bra stöd av Unionen centralt. Men det är klart att en del ändå också undrar över vad som är nästa steg, säger Tomas Jansson.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.