Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Så vill Unionen gå vidare med #MeToo

I kölvattnet av #MeToo samlas kvinnor över hela arbetsmarknaden i gemensamma upprop mot sexuella trakasserier. Vittnesmål om en arbetsmiljö med sexism, kränkningar och övergrepp. Så här vill Unionen gå vidare.
Lina Björk Publicerad 18 december 2017, kl 14:00
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

I kölvattnet av #MeToo, hur går vi vidare?
– Till en början tror jag att det är viktigt att se att hela #MeToo-rörelsen har en stor kraft i sig. Det finns ett före och ett efter, men saker kommer inte att förändras av sig självt bara för att vi fått upp ögonen för omfattningen och grovheten i berättelserna. Vi måste alla ta ansvar för en förändring.

Läs mer Martin Linder: "Ingen kan längre säga att de inte visste"

Vilka insikter har Unionen fått av #MeToo?
– Dels att det är uppenbart att vi behöver få till ett annat klimat ute på arbetsplatserna där tabut att prata om sexuella- och andra trakasserier måste brytas. Det som har kommit fram under #MeToo-rörelsen är ju saker som uppenbarligen inte kommit fram tillräckligt tydligt på arbetsplatserna och inte lett till de åtgärder som måste ske. Vi måste få förutsättningar att våga prata om att man har blivit utsatt och upplevt hemska saker på arbetsplatsen. Arbetsgivare, chefer och vi som fackliga organisationer måste, när saker kommer upp till ytan, ta händelserna på allvar och se till att det leder till åtgärder.

Läs mer: Arbetsgivaren skyldig att agera vid sexuella trakasserier

Har ni några konkreta förslag för att förbättra klimatet på arbetsplatserna?
– Det måste bli tydligt vem man vänder sig till om man blir utsatt. Arbetsgivaren har ju det yttersta ansvaret att se till att arbetsplatsen är fri från trakasserier, så det är viktigt att det kommer fram och för det krävs fasta och välkända rutiner. Med de fackliga verktygen ser vi att en av nycklarna är arbetsmiljöarbetet. Ett väl fungerande arbetsmiljöarbete där arbetsgivare och våra fackliga representanter blir mycket mer medvetna än vi generellt har varit kring att förebygga att det inte sker kränkningar, men också hur vi fångar upp om det skulle inträffa.

Hur ska ett bra förebyggande arbete se ut?
– Det handlar mycket om det som det finns krav på att vi ska göra. Vi ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ett jämställdhetsarbete. Att slå fast vilka ramar som gäller och synliggöra vad som är en god arbetsmiljö. Tydliga rutiner kring vem som har ansvaret, vem man ska vända sig till, hur man går vidare om något händer. När känsliga frågor uppstår blir det då lättare att ta itu med dem än om man måste börja från noll.

Hur kan fackförbunden ta vara på kraften av #MeToo?
– Jag tror att alla delar i samhället, alla delar av arbetsmarknaden ska dra nytta av kraften i #MeToo-rörelsen. Det här är en kraft som rätt använd kommer leda till en positiv utveckling. Det kan förhoppningsvis ge en ökad förståelse för varför det är så viktigt att jobba med ett förebyggande arbete kring psykosocial arbetsmiljö. En bra arbetsplats är en arbetsplats fri från kränkningar. Den ökade insikten om det kan nog skapa bra förutsättningar för oss att ta ytterligare steg i vårt arbete.

Läs mer: Kvinnor i facket vittnar om sexuella trakasserier

– Sedan ska vi också vara väldigt ödmjuka, vi är en del av arbetsmarknaden och det har inte funnits en kultur där man har kunnat prata, belysa och när man har gjort det så har det inte lett till åtgärder. Där har vi ett jobb att göra som facklig organisation. Att våra förtroendevalda blir mer på tårna och har ett mer aktivt förhållningssätt för att bidra till en positiv utveckling.

Hur ska vi påminnas om de här frågorna?
– Jag hoppas att den här kraften är tillräckligt stor för att vi faktiskt ska ta itu med problemen som finns. Jag tror att vi alla måste vara vaksamma, så att det inte om ett år eller två har tappat fokus. Det enda sättet att göra det på är att vi alla har ett ansvar att påminna varandra om att det finns ett före och ett efter #MeToo och att vi agerar på ett sätt så att ett sådant upprop inte ska behövas igen. Det är ett ständigt pågående arbete.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström