Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Politikerna ska hålla sig borta från arbetsrätten"

Politikerna bör hålla fingrarna i styr – den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens vid förhandlingsbordet. Det anser Unionens ordförande Martin Linder apropå diskussionerna som blossat upp i samband med regeringsbildningen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Wikimedia commons och Thron Ullberg/Unionen
Stefan Löfven (S) och Martin Linder (Unionen). Wikimedia commons och Thron Ullberg/Unionen

Det var i samband med att Stefan Löfven fick uppdrag av talmannen att sondera möjligheten att bilda en ny regering som han öppnade för en förändring av arbetsrätten. Löfven påpekade att det finns goda möjligheter att både tillgodose näringslivets behov av flexibilitet med behovet hos den enskilde löntagaren att känna trygghet.

Läs mer: Hur ska C och S kunna enas om arbetsrätten?

Det här tolkades på sina håll som en invit till Centerpartiet och Liberalerna, två partier som vill se ändrade turordningsregler i lagen om anställningsskydd, las. Centern vill till exempel att företag med upp till 50 anställda ska undantas från dagens regler om först in-sist ut vid neddragningar.

Martin Linder anser att det inte är helt tydligt vad Stefan Löfven avsåg.

– Det kan finnas olika intressen som behöver vägas ihop. Men just när det handlar om olika intressen är det bättre att arbetsmarknadens parter, det vill säga fack och arbetsgivare, hittar en lösning och tecknar kollektivavtal, säger Martin Linder.

– Det finns ett antal politiska partier som lagt förslag om att försämra anställningsskyddet, det är samma uppfattning som arbetsgivarna ger uttryck för. Skulle man gå in och försämra lagstiftningen går man arbetsgivarna till mötes och förändrar balansen på arbetsmarknaden.

Enligt Martin Linder är den svenska arbetsmarknaden redan i dag flexibel.

– Det är viktigt att känna till. Via kollektivavtal, omställningsavtalet, reglerar vi hur lagen tillämpas. Det gör att kompetensen får en mer långtgående betydelse vid neddragningar, samtidigt som förutsättningarna för de anställdas omställning blir bättre.

Det betyder dock inte att allt är perfekt på arbetsmarknaden.

– Nej, vi ser att arbetslivet förändras. Då kan det behövas exempelvis ett nytt omställningsstöd och nya möjligheter till kompetensutveckling. Det är saker som också har varit uppe på förhandlingsbordet med arbetsgivarna.

Varför upprepas då ständigt kravet på en ändring av turordningsreglerna?
– Jag tror att det ibland beror på okunnighet om hur arbetsmarknaden fungerar, och att det ibland beror på ideologiska och politiska uppfattningar. Vi avråder väldigt starkt politikerna från att förändra turordningsreglerna. Då ändrar man samtidigt i förutsättningarna för befintliga och viktiga avtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.