Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Nu syns effekterna av det första årets sparkrav på svenska studieförbund. Intresseorganisationen Studieförbunden har räknat ut att 850 heltidstjänster totalt dragits bort under 2024. Det motsvarar var femte tjänst. De flesta anställda på förbunden är tjänstemän.
– Det är jätteallvarligt. Vi har en omfattande ideell verksamhet, men det är de anställda som bildar ryggraden i organisationen, säger David Samuelsson.
Ännu fler kommer troligen få sluta. Studieförbunden ska skära ner budgeten med en tredjedel till år 2026. Regeringen har beslutat att minska statsbidraget med en halv miljard kronor under tre års tid och under 2024 drogs den första halvan i sparpaketet.
– Man kan inte bara osthyvla, utan man säger upp lokaler, människor får sluta och man slår ihop olika delar. Det skapar en ovisshet för medarbetarna. Det är jättetufft, säger David Samuelsson.
Under 2024 har studieförbunden också totalt blivit färre. Kulturens bildningsförbund och muslimska Ibn Rushd har lagt ner helt efter kritik och indragna bidrag. Totalt står de två nedlagda små förbunden bara för 91 av de 850 borttagna tjänsterna.
– Att de förlorade sitt statsbidrag berodde på att Folkbildningsrådet bedömde att de inte hade möjlighet att fortsätta och på att de förlorade sina kommunala och regionala bidrag, säger David Samuelsson.
Minskad budget kom parallellt med ökade krav på kontroll och mer administration i studieförbunden, vilket kräver personal.
– Det tar mycket resurser för en mindre organisation, säger David Samuelsson.
Sensus Norrland beskriver det i Sundsvalls tidning som ett stålbad när de fick säga upp personal förra året.
På Medborgarskolan Mitt har också 30 procent av tjänsterna försvunnit på regionnivå enligt Värmlands Folkblad.
– Vi har gjort dramatiska förändringar, säger Marcus Andersson, regionchef till tidningen.
Minskad personalstyrka har också gett avtryck i form av färre studiecirklar och arrangemang. I var fjärde kommun har ett eller flera studieförbund lagt ner sin verksamhet . Till exempel i Hässleholm, Uddevalla och Vingåker.
–Vi har tappat fjorton procent av verksamheten - antalet arrangemang, studiecirklar och kulturprogram minskar. Det slår väldigt olika och mycket tuffare mot landsbygden än de större städerna, säger David Samuelsson.
Replokaler har stängts på ett tjugotal orter enligt Studieförbundens rapport Replokalskris i musiksverige.
En rad artister, till exempel E-Type, har kritiserat de stängda replokalerna offentligt.
– Man nedmonterar fundamentet för Sveriges otroliga musikframgångar. Vi kommer se, eller snarare inte se, effekterna av detta i framtiden, säger Martin ”E-type” Erikson i ett pressmeddelande från Studieförbunden.
Han deltog i Studieförbundets kampanj tillsammans med en rad andra artister som Per Gessle, Ghost, Lars Winnerbäck, Shellback, Karin Dreijer, Jill Johnson och Jonas Åkerlund.
Siffran 850 heltidsanställda består av enkätdata från samtliga studieförbund i Studieförbunden. De har fått svara på hur många helårsarbetstider som försvunnit. Det framgår inte om minskningen är uppsägningar, visstidsanställningar som löpt ut eller pensionsavgångar som inte har ersatts.
Två studieförbund har helt lagt ned. Det ena är Kulturens Bildningsverksamhet som hade 41 helårstjänster enligt verksamhetsberättelsen. Det andra är studieförbundet Ibn Rushd. De hade enligt en uppgift från före detta chef 50 anställda. Totalt står de två nedlagda förbunden för 91 av de 850 borttagna tjänsterna.
Läs rapporten här.
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns åtta studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.
Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.
Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.
Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.
– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Saknar människor med rätt kompetens
Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.
