Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann i AD – medlemmar får skadestånd

Coacher och yrkesvägledare på Folkuniversitetet ska omfattats av Unionens kollektivavtal – inte Sveriges Lärares. Det slår Arbetsdomstolen fast i en ny dom.
– Det är skönt att Arbetsdomstolen delar vår uppfattning i den här frågan, säger Åsa Ohlsson, klubbordförande på Folkuniversitetet.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster skylt med texten Arbetsdomstolen, till höger Folkuniversitetets fasad.
Arbetsdomstolen ger Unionen rätt. Coacher och yrkesvägledare på Folkuniversitetet ska omfattas av Unionens kollektivavtal, inte Sveriges Lärares. Domen innebär skadestånd och tydlighet för framtiden. Foto: Ola Rennstam.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både Unionen och fackförbundet Sveriges Lärare. Våren 2023 uppdagades det att 18 Unionenmedlemmar, som jobbade som coacher och yrkesvägledare på studieförbundet, hade gått på lärarnas så kallade cirkelledaravtal under lång tid. Unionen ansåg att arbetsgivaren borde ha tillämpat deras kollektivavtal i stället men Folkuniversitetet vägrade byta. Efter flera resultatlösa förhandlingar valde Unionen att stämma arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.

– Vi menar att dessa två yrkeskategorier inte är typiska lärartjänster, de innehåller inte arbetsuppgifter av pedagogisk karaktär. Därför är det vårt avtal som ska tillämpas och flera andra studieförbund med de här yrkesgrupperna tillämpar också vårt avtal, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen som drivit målet.

Unionen: "Tydligt vad som gäller"

Nu har Arbetsdomstolen gett Unionen rätt. Domstolen har kommit fram till att cirkelledaravtalet inte är tillämpligt på det arbete som arbetsvägledare och coacher utför. AD slår fast att det endast är Unionens avtal som gäller och att Folkuniversitetet därmed gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.

– Vi är nöjda att AD gått på vår linje och att det nu är tydligt vad som gäller. Om något annat studieförbund tillämpar cirkelledaravtalet för de här yrkesgrupperna får vi hoppas att de rättar sig efter domen, säger Carl Siljehamre.

Folkuniversitetet måste nu betala 60 000 kronor skadestånd för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 20 000 kronor vardera.

"Domen får principiell betydelse"

Unionenklubben på Folkuniversitetet Region Syd, som jobbat för att få till en ändring på arbetsplatsen under lång tid, välkomnar AD:s dom. 

Åsa Ohlsson
Åsa Ohlsson

– Vi är väldigt glada och stolta, men inte förvånade. Detta är en principiellt viktig fråga, inte bara för oss. Om vi hade förlorat hade det öppnat upp för ”kollektivavtals-shopping”, alltså att arbetsgivare fritt kan välja det billigaste avtalet, säger klubbordföranden Åsa Ohlsson.

Samtidigt känner medarbetarna på studieförbundet att hela tvisten med arbetsgivaren kunde ha undvikits.

Det är lite sorgligt. Folkuniversitetet måste nu betala skadestånd och rättegångskostnader på närmare en miljon kronor, pengar som kanske hade kunnat användas i verksamheten istället.

Har gått miste om pension

Enligt Unionen har medlemmarna inte förlorat någon lön genom det felaktiga avtalet. Däremot har de gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension, har haft längre veckoarbetstid och färre halvdagar. 

Unionen har haft en uppgörelse med dåvarande Lärarförbundet kring frågan om coacher och yrkesvägledare. Det nybildade facket Sveriges Lärare har dock haft en annan uppfattning och i stället hållit med arbetsgivarsidan i frågan och vidhållit att cirkelledaravtalet är rätt för Unionens medlemmar.

Om man går på ett kollektivavtal för ett yrke som man inte jobbar med och där man inte heller får bli medlem i det fackförbund som har hand om avtalet behöver man inte vara jätteinsatt för att inse att det måste vara fel. Det är skönt att Arbetsdomstolen delar vår uppfattning i den här frågan, säger Åsa Ohlsson.

Folkuniversitetet avböjer en intervju med Kollega men svarar i en skriftlig kommentar att frågan nu är rättsligt avgjord och utslaget kommer att följas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.