Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann i AD – medlemmar får skadestånd

Coacher och yrkesvägledare på Folkuniversitetet ska omfattats av Unionens kollektivavtal – inte Sveriges Lärares. Det slår Arbetsdomstolen fast i en ny dom.
– Det är skönt att Arbetsdomstolen delar vår uppfattning i den här frågan, säger Åsa Ohlsson, klubbordförande på Folkuniversitetet.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster skylt med texten Arbetsdomstolen, till höger Folkuniversitetets fasad.
Arbetsdomstolen ger Unionen rätt. Coacher och yrkesvägledare på Folkuniversitetet ska omfattas av Unionens kollektivavtal, inte Sveriges Lärares. Domen innebär skadestånd och tydlighet för framtiden. Foto: Ola Rennstam.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både Unionen och fackförbundet Sveriges Lärare. Våren 2023 uppdagades det att 18 Unionenmedlemmar, som jobbade som coacher och yrkesvägledare på studieförbundet, hade gått på lärarnas så kallade cirkelledaravtal under lång tid. Unionen ansåg att arbetsgivaren borde ha tillämpat deras kollektivavtal i stället men Folkuniversitetet vägrade byta. Efter flera resultatlösa förhandlingar valde Unionen att stämma arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.

– Vi menar att dessa två yrkeskategorier inte är typiska lärartjänster, de innehåller inte arbetsuppgifter av pedagogisk karaktär. Därför är det vårt avtal som ska tillämpas och flera andra studieförbund med de här yrkesgrupperna tillämpar också vårt avtal, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen som drivit målet.

Unionen: "Tydligt vad som gäller"

Nu har Arbetsdomstolen gett Unionen rätt. Domstolen har kommit fram till att cirkelledaravtalet inte är tillämpligt på det arbete som arbetsvägledare och coacher utför. AD slår fast att det endast är Unionens avtal som gäller och att Folkuniversitetet därmed gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.

– Vi är nöjda att AD gått på vår linje och att det nu är tydligt vad som gäller. Om något annat studieförbund tillämpar cirkelledaravtalet för de här yrkesgrupperna får vi hoppas att de rättar sig efter domen, säger Carl Siljehamre.

Folkuniversitetet måste nu betala 60 000 kronor skadestånd för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 20 000 kronor vardera.

"Domen får principiell betydelse"

Unionenklubben på Folkuniversitetet Region Syd, som jobbat för att få till en ändring på arbetsplatsen under lång tid, välkomnar AD:s dom. 

Åsa Ohlsson
Åsa Ohlsson

– Vi är väldigt glada och stolta, men inte förvånade. Detta är en principiellt viktig fråga, inte bara för oss. Om vi hade förlorat hade det öppnat upp för ”kollektivavtals-shopping”, alltså att arbetsgivare fritt kan välja det billigaste avtalet, säger klubbordföranden Åsa Ohlsson.

Samtidigt känner medarbetarna på studieförbundet att hela tvisten med arbetsgivaren kunde ha undvikits.

Det är lite sorgligt. Folkuniversitetet måste nu betala skadestånd och rättegångskostnader på närmare en miljon kronor, pengar som kanske hade kunnat användas i verksamheten istället.

Har gått miste om pension

Enligt Unionen har medlemmarna inte förlorat någon lön genom det felaktiga avtalet. Däremot har de gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension, har haft längre veckoarbetstid och färre halvdagar. 

Unionen har haft en uppgörelse med dåvarande Lärarförbundet kring frågan om coacher och yrkesvägledare. Det nybildade facket Sveriges Lärare har dock haft en annan uppfattning och i stället hållit med arbetsgivarsidan i frågan och vidhållit att cirkelledaravtalet är rätt för Unionens medlemmar.

Om man går på ett kollektivavtal för ett yrke som man inte jobbar med och där man inte heller får bli medlem i det fackförbund som har hand om avtalet behöver man inte vara jätteinsatt för att inse att det måste vara fel. Det är skönt att Arbetsdomstolen delar vår uppfattning i den här frågan, säger Åsa Ohlsson.

Folkuniversitetet avböjer en intervju med Kollega men svarar i en skriftlig kommentar att frågan nu är rättsligt avgjord och utslaget kommer att följas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.