Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann i AD – medlemmar får skadestånd

Coacher och yrkesvägledare på Folkuniversitetet ska omfattats av Unionens kollektivavtal – inte Sveriges Lärares. Det slår Arbetsdomstolen fast i en ny dom.
– Det är skönt att Arbetsdomstolen delar vår uppfattning i den här frågan, säger Åsa Ohlsson, klubbordförande på Folkuniversitetet.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster skylt med texten Arbetsdomstolen, till höger Folkuniversitetets fasad.
Arbetsdomstolen ger Unionen rätt. Coacher och yrkesvägledare på Folkuniversitetet ska omfattas av Unionens kollektivavtal, inte Sveriges Lärares. Domen innebär skadestånd och tydlighet för framtiden. Foto: Ola Rennstam.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både Unionen och fackförbundet Sveriges Lärare. Våren 2023 uppdagades det att 18 Unionenmedlemmar, som jobbade som coacher och yrkesvägledare på studieförbundet, hade gått på lärarnas så kallade cirkelledaravtal under lång tid. Unionen ansåg att arbetsgivaren borde ha tillämpat deras kollektivavtal i stället men Folkuniversitetet vägrade byta. Efter flera resultatlösa förhandlingar valde Unionen att stämma arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.

– Vi menar att dessa två yrkeskategorier inte är typiska lärartjänster, de innehåller inte arbetsuppgifter av pedagogisk karaktär. Därför är det vårt avtal som ska tillämpas och flera andra studieförbund med de här yrkesgrupperna tillämpar också vårt avtal, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen som drivit målet.

Unionen: "Tydligt vad som gäller"

Nu har Arbetsdomstolen gett Unionen rätt. Domstolen har kommit fram till att cirkelledaravtalet inte är tillämpligt på det arbete som arbetsvägledare och coacher utför. AD slår fast att det endast är Unionens avtal som gäller och att Folkuniversitetet därmed gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.

– Vi är nöjda att AD gått på vår linje och att det nu är tydligt vad som gäller. Om något annat studieförbund tillämpar cirkelledaravtalet för de här yrkesgrupperna får vi hoppas att de rättar sig efter domen, säger Carl Siljehamre.

Folkuniversitetet måste nu betala 60 000 kronor skadestånd för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 20 000 kronor vardera.

"Domen får principiell betydelse"

Unionenklubben på Folkuniversitetet Region Syd, som jobbat för att få till en ändring på arbetsplatsen under lång tid, välkomnar AD:s dom. 

Åsa Ohlsson
Åsa Ohlsson

– Vi är väldigt glada och stolta, men inte förvånade. Detta är en principiellt viktig fråga, inte bara för oss. Om vi hade förlorat hade det öppnat upp för ”kollektivavtals-shopping”, alltså att arbetsgivare fritt kan välja det billigaste avtalet, säger klubbordföranden Åsa Ohlsson.

Samtidigt känner medarbetarna på studieförbundet att hela tvisten med arbetsgivaren kunde ha undvikits.

Det är lite sorgligt. Folkuniversitetet måste nu betala skadestånd och rättegångskostnader på närmare en miljon kronor, pengar som kanske hade kunnat användas i verksamheten istället.

Har gått miste om pension

Enligt Unionen har medlemmarna inte förlorat någon lön genom det felaktiga avtalet. Däremot har de gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension, har haft längre veckoarbetstid och färre halvdagar. 

Unionen har haft en uppgörelse med dåvarande Lärarförbundet kring frågan om coacher och yrkesvägledare. Det nybildade facket Sveriges Lärare har dock haft en annan uppfattning och i stället hållit med arbetsgivarsidan i frågan och vidhållit att cirkelledaravtalet är rätt för Unionens medlemmar.

Om man går på ett kollektivavtal för ett yrke som man inte jobbar med och där man inte heller får bli medlem i det fackförbund som har hand om avtalet behöver man inte vara jätteinsatt för att inse att det måste vara fel. Det är skönt att Arbetsdomstolen delar vår uppfattning i den här frågan, säger Åsa Ohlsson.

Folkuniversitetet avböjer en intervju med Kollega men svarar i en skriftlig kommentar att frågan nu är rättsligt avgjord och utslaget kommer att följas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.

Det populära Göteborgskaféet installerade 15 kameror som, enligt Unionen, användes för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Företaget nekar till Unionens anklagelser. Foto: Colourbox

UPPDATERAD.
Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

Gick på toa för länge – fick avdrag på lönen

Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

Kräver 100 000 i skadestånd

Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

Unionen: ”En enorm kränkning

Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som häpnadsväckande

Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

Kaféet tillbakavisar Unionens anklagelser

Kaféets chef har en annan bild av arbetsförhållandena och påpekar att det mesta Unionen påstår är helt felaktigt. I ett mejlsvar till Kollega skriver företaget att man inte vet hur många kameror som är aktiva ”vi har inte räknat, men 15 låter inte som en siffra som stämmer.”. Enligt bolaget har kamerorna inte använts till att utvärdera några arbetsprestationer.

"Prata med kunderna inte en arbetsuppgift"

Företaget tillbakavisar också att det gjorts avdrag på medarbetarens lön men påpekar att personalens toabesök, telefonsamtal med mera ska ske under den betalda paustid de har under sina pass:
”Att prata med kunder överdrivet länge är tyvärr en kostnad företaget valt att inte ta”. 
Eftersom personalen har mycket att göra finns det inte utrymme till socialisering med kunder och betraktas därför ”inte som en arbetsuppgift utan något en anställd kan ta sin betalda paustid till om hen önskar”, skriver bolaget till Kollega.

Slutligen understryker företaget att de anställda informerats om kamerorna, som inte är dolda och nämns i deras anställningsavtal. Kamerorna används, enligt företaget, för att hjälpa polisen klara upp brott och för att ta fram bilder till personalen om en gäst betett sig illa för att porta denne.