Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Policy kan begränsa yttrandefriheten

Googles anställda får, enligt en ny policy, inte förolämpa offentliga personer. Men de nya reglerna kan strida mot yttrandefriheten, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 30 augusti 2019, kl 16:35
Pontus Lundahl/TT
Enligt Googles nya personalpolicy får inte de anställda göra uttalanden som förolämpar kolleger, affärspartners eller offentliga personer. Pontus Lundahl/TT

Förra veckan presenterade Google en ny personalpolicy. Enligt de nya reglerna får inte anställda göra uttalanden som förolämpar, förminskar eller hånar anställda på företaget, affärspartners eller offentliga personer, skriver Arbetsvärlden.

Arbetsgivaren har ett ansvar för att ingripa om anställda mobbar eller trakasserar varandra, berättar Martin Wästfelt. När det gäller hur medarbetare beter sig gentemot affärspartner finns en lojalitetsplikt, som innebär att de inte får säga eller göra något som skadar arbetsgivaren. Men att försöka påverka vad medarbetare säger om offentliga personer riskerar att bli en inskränkning i den svenska yttrandefriheten.

– Att arbetsgivaren försöker styra hur en tjänsteman uttalar sig om samhällsfrågor och offentliga personer är att gå för långt. Då tar yttrandefriheten som huvudregel över, säger Martin Wästfelt.

En vd eller annan högt uppsatt person, som förknippas starkt med företaget, kan däremot inte uttala sig lika fritt. Arbetsgivaren har större möjligheter att styra över vad de säger och gör.

Frågan är vad som händer om en anställd skulle bryta mot riktlinjer som säger att det är otillåtet att på arbetsplatsen kritisera en offentlig person.

– Risken är att arbetsgivaren säger upp eller avskedar den som gjort något i strid med policyn.  Men arbetsgivaren skulle inte ha framgång med att driva ett sådant ärende. Det har ingen betydelse om den anställda har skrivit på policyn. Det saknas saklig grund för uppsägning eller avsked – och det sakliga grund-skyddet är en tvingande regel i Sverige, säger Martin Wästfelt.

Google ska även tillsätta att team som modererar de anställdas diskussioner i interna forum. Men Martin Wästfelt är tveksam till att arbetsgivaren modererar interna frågor.

– Det är mer olämpligt än olagligt. Det finns gränser för vad arbetsgivaren får göra när det gäller övervakning. Men det är förknippat med stor otydlighet. Det är ytterst i en uppsägningssituation som det kan prövas.

I en kommentar till Arbetsvärlden motiverar en av företagets talespersoner den nya personalpolicyn.

”De här riktlinjerna om kommunikation på arbetsplatsen finns på plats för att stödja ett öppet och sunt debattklimat, något som alltid har varit en del av arbetsplatskulturen på Google. De hjälper till att skapa en miljö där vi kan göra vårt bästa för att serva våra användare. Miljontals människor förlitar sig på Google varje dag för att få tillförlitlig information, därför är det viktigt att vi svarar upp mot det förtroendet.”

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."