Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nu kan du få friskvårdsbidrag för fler aktiviteter

Allt fler aktiviteter kan ge friskvårdsbidrag. Efter beslut i somras omfattas numera bland annat motionslopp och hälsoappar för hemmaträning av det skattefria bidrag som företagen kan ge sina anställda.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Nytt för i år är bland annat att du kan få friskvårdsbidrag för hälsoappar som används vid hemmaträning. Liftkort är sedan flera år godkänt som skattefri aktivitet. Colourbox

Grundregeln är att de flesta friskvårdsaktiviteter ska vara skattefria. Det finns dock några krav att leva upp till. Bland annat ska bidraget omfatta samtliga anställda på ett företag och vara lika stort för alla. Det ska också röra sig om ett ”mindre belopp”, för närvarande anses det vara 5 000 kronor per år och handla om ”enklare slag av motion”.

– Men nu har Högsta Förvaltningsdomstolen slagit fast att det avgörande är att det finns ett motionsinslag i aktiviteten, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

Det innebär att aktiviteter som till exempel forsränning, paintball och sportfiske kommit upp på listan över godkända aktiviteter.

Ytterligare en förändring från och med i sommar är att även hälsoappar för hemmaträning godkänns som friskvårdsaktiviteter.

Redan tidigare har bidraget omfattat enklare appar för exempelvis stegräkning. Nu kan bidraget även användas för andra internettjänster som används för att träna hemma, däribland träningsprogram för yoga, viktminskning och rökavvänjning.

– Förändringen aktualiserades av coronapandemin som fick många att arbeta hemma, säger Pia Blank Thörnroos.

Myndighetens beslut välkomnas av Peter Munteanu, vd för det digitala friskvårdsföretaget Yogobe. Företaget med 14 medarbetare och 150 000 medlemmar, tillhandahåller träning, yoga och meditation online.

Vi tycker så klart att det är väldigt bra, vi har varit i dialog med Skatteverket om detta i åtta år. Nu är våra framtidsutsikter väldigt goda, även om vi hela tiden måste vara innovativa.

Redan under våren påverkades dock företaget av pandemin.

– Vi lever ju i ett digitalt samhälle, som följd av coronan har tröskeln sänkts för att vara delaktig i det. Det finns så stora fördelar, man behöver till exempel inte alltid byta om eller ta sig till ett gym. Den digitala träningen är också väldigt demokratisk då alla har ekonomi och förutsättningar för att delta, säger Peter Munteanu.

Även om Skattemyndigheterna nu tillåter fler aktiviteter är träningsredskap i hemmet som bekostas av arbetsgivaren fortfarande skattepliktiga. Det gäller dock inte gåstavar om de används till och från arbetet. Inte heller gäller det träningsredskap som används av funktionshindrade i deras hem.

Att aktiviteter kan ge friskvårdsbidrag innebär inte heller med nödvändighet att de verkligen gör det. I sista hand är det upp till arbetsgivaren att avgöra vilka aktiviteter som ska erbjudas de anställda.

Regelförändringarna som infördes i sommar innebär att aktiviteter som betalats från 1 januari i år kan omfattas av skattefriheten.

10 aktiviteter som kan ge friskvårdspeng

  • Amerikansk fotboll
  • Bastubad
  • Fotbad
  • Hästpolo
  • Kostrådgivning
  • Ljusterapi
  • Liftkort
  • Motocross
  • Paintball
  • Skrattgympa

Fler exempel på Skatteverket.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.