Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Personligheten avgör vem som får jobbet"

Monica Banck jobbar på Trygghetsrådet i Göteborg. Hennes jobb består i att coacha uppsagda tjänstemän till nytt jobb.
- Mitt arbete anpassas efter individerna och allt vi gör syftar till att så snabbt som möjligt skaffa ny sysselsättning. För en arbetsgivare är det viktigt att behandla uppsagda väl och förklara att det inte är den uppsagdes fel, säger hon.
Göran Jacobsson Publicerad

En viktig del i jakten på nytt jobb är att kartlägga det egna nätverket. Det handlar om att gå igenom tidigare chefer, tidigare arbetskamrater, släktingar, vänner och grannar. Förhoppningen är att hitta jobb genom dem och statistiken säger att de flesta jobben ordnas genom kontakter.

Dessutom går TRR:s arbete bland annat ut på att skriva cv och träna på anställningsintervjuer. Det gäller att hitta en kort och stark motivering varför just du är intressant för jobbet, eftersom de som rekryterar lägger kort tid på varje ansökan.

- Det gäller att tänka att du har kunskap som kan lösa arbetsgivarens problem. Med en sådan inställning börjar det hända saker i anställarnas huvuden, säger Monica Banck.

Hon berättar att många äldre inte tror att de kan skaffa ett nytt arbete. Så är det inte alls - om nu inte den enskilde själv anser att åldern är ett hinder. Äldre har egentligen samma möjligheter som andra att ordna nytt jobb. Det finns heller inga skillnader mellan män och kvinnor när det gäller möjligheterna att komma i arbete efter en uppsägning.

- Om man väl har rätt kompetens så är det personligheten som avgör vem som får jobbet, säger Monica Banck.

Fakta

Så här fick tjänstemän nytt jobb under årets första månader:

• 63 procent genom kontakter¨

•17 procent genom jobbsajter på Internet där bland annat Platsbanken hos Arbetsförmedlingen ingår

• 8 procent genom annonser i tidningar

•10 procent genom bemannings- och rekryteringsföretag

•2 procent genom Arbetsförmedlingens anvisning av arbete

Källa: Trygghetsrådet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.