Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så slutar du med semesterdrickandet

Närmare varannan svensk påverkas negativt av någon annans drickande på semestern. 25 procent dricker mer än de själva hade planerat och var sjätte är kritisk till sitt intag visar en ny undersökning av IQ. Men det finns tips för att dra ner.
Elisabeth Brising Publicerad
Många svenskar dricker mer än vanligt på semestern. För en del är det svårt att dra ner på alkoholen när vardagen tar vid. Men det finns knep. Foto: Colourbox

Sommar är resor, grillkvällar och för en del mer vin och öl än till vardags. Men många bäckar små sliter på hälsan och humöret. 

Enligt IQ:s undersökning dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern. Var fjärde (26 procent) dricker mer än de på förhand tänkt. Så många som 40 procent tycker att någon annans drickande påverkar dem negativt. 

"Oroväckande och bör tas på allvar" 

Mojtaba Ghodsi.
Mojtaba Ghodsi, vd IQ. Foto: Fredrik Hjerling

– För de allra flesta är det inga problem att under en period öka sitt drickande. Men att så pass många har druckit mer än de planerat och på ett sätt som gör att de till och med ifrågasätter sitt eget drickande bör tas på allvar. Att nästan varannan dessutom påverkats negativt av någon annans drickande är oroväckande, säger Mojtaba Ghodsi, vd för IQ i ett uttalande.

De flesta kan minska drickandet på egen hand när semestern är över och vardagens rutiner tar vid. 

– Men om det inte går ska man inte vara rädd för att söka hjälp, säger Mojtaba Ghodsi.

IQ:s undersökning av alkoholvanor 

Fyra av tio (39 procent) dricker varannan dag eller oftare under semestern.

Var fjärde (26 procent) dricker mer än de på förhand tänkt. 

Drygt fyra av tio (44 procent) har påverkats negativt av andras drickande.

Var sjätte (17 procent) har ifrågasatt sitt eget drickande.

Var femte (21 procent) dricker alkohol för att varva ner på sommarsemestern.

Drygt hälften (56 procent) dricker mer alkohol under en utlandssemester jämfört med semester hemma.

Källa: IQ:s enkät med drygt tusen svenskar i juli 2025. 
IQ är ett dotterbolag till Systembolagethttps://www.iq.se/

Här är varningssignalerna

En som jobbar med behandling av skadligt bruk av alkohol, droger och spel om pengar är Moa Carlstedt, socionom och behandlare, på Öppenvård Vuxna Gustav i Malmö stad. 

Vilka är varningssignalerna att det är svårt att dricka mindre?

moa_carlstedt
Moa Carlstedt. Foto: Privat

– De kan vara subtila, som att man tänker mycket på alkohol och känner ett sug efter att dricka, även vid tillfällen man inte brukar göra det, efter jobbet till exempel. Ett annat vanligt tecken är att man dricker mer än vad man planerat eller bestämt sig för.

Beroende kännetecknas av flera saker, som toleransökning, abstinens och att man har svårt att kontrollera sitt drickande. Att fortsätta dricka trots negativa konsekvenser för sig själv och andra är också ett tecken på att ett beroende kan ha utvecklats. Undanhåller du drickandet, eller dricker stora mängder ensam kan det vara en riskfaktor enligt Moa Carlstedt. 

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring. Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka? 

När det gäller personer omkring en som dricker för mycket är rådet att våga kommunicera sin oro. 

– Det finns ofta en rädsla för att tränga sig på eller vara obekväm. Prata utifrån dig själv, vad du ser och att du känner en oro. Våga fråga: Hur mår du? Det finns mycket tabu kring skadligt bruk, en drivkraft för mig i mitt jobb är att minska det tabut. 

TIPS FÖR ATT MINSKA DITT DRICKANDE

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern? Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Drick ”varannan vatten” . Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Tips från Moa Carlstedt på Öppenvård Vuxna Gustav i Malmö stad.

Hur mycket är lagom?

Alkoholprofilen.se kan du göra ett test kring ditt drickande. Alkoholsnacket.se är en sida för dig som är orolig för någon annans alkoholvanor. 

Här finns mer support

  • Alkoholhjalpen.se. Anonymt stöd i forum, i självhjälpsprogram och stöd på telefon 020-84 44 48.
  • Ideella organisationer, till exempel Anonyma alkoholister.
  • Du kan besöka vårdcentralen.
  • Socialtjänsten i din kommun kan erbjuda samtal.
  • Företagshälsovården, om det finns på ditt jobb.
  • En beroendemottagning

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.