Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tillbaka till kontoret – eller?

Ödsliga kontorslandskap och dammiga skrivbord. Ser vi slutet på kontorets storhetstid – eller början på arbetsplatser där människor vill vara, inte måste? Oavsett står chefer inför en stor utmaning.
Publicerad
Tillbaka till kontoret. Ett tomt skrivbord på ett ödsligt kontor, fullt med papper.
Är kontorens tid förbi? Framtidens arbetsplats måste skapa ett mervärde. Socialt umgänge och interaktion är nyckeln, enligt experterna. Foto: Colourbox.

En gång i tiden sjöd alla kontor av liv. Snacket och skratten studsade mellan väggarna, kaffemaskinerna gick varma och konferensrummen var lika svårbokade som Taylor Swift-biljetter.

Så är det inte längre. Kontoret, en gång arbetslivets själva nav, måste nu hitta sin nya roll – och bli en plats dit folk vill komma, inte måste.

I USA har kontoren tömts främst på grund av långa pendlingar. I Sverige är utmaningen en annan.

– Här måste kontoren i stället bli mer relevanta, flexibla och anpassade efter varje organisations behov, säger Christina Bodin Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid Chalmers och KTH.

Kontor anpassade till dagens krav

För svenska organisationer handlar det inte om att kontoren försvinner utan om hur de kan anpassas till dagens krav. Det här skapar både möjligheter och utmaningar för chefer. Stefan Tengblad, professor i human resource management, lyfter fram chefers roll i att göra kontoret till en plats där medarbetarna faktiskt vill vara.

– Det handlar om att skapa ett mervärde. Om alla bara sitter framför sina datorer spelar det ingen roll om de är på kontoret. Socialt umgänge och interaktion är nyckeln, säger han.

Stefan Tengblad, professor i human resource management
Stefan Tengblad. Foto: Malin Tengblad

Chefer måste skapa en plats som ger något extra – där idéer föds, samarbeten tar fart och arbetsdagen känns mer än bara ett antal avklarade uppgifter.

– Engagemang är viktigare än närvaro. En chef måste fråga sig varför medarbetarna ska komma in. Är det för att skapa bättre resultat eller bara för att kontoret ska verka fullt? säger Stefan Tengblad.

Den här balansen kräver ett nytt slags ledarskap. Frihet måste kombineras med tydligt ansvar. Enligt Christina Bodin Danielsson behövs miljöer där både effektivitet och kreativitet kan blomstra.

– Många upplever att kontoret snarare försvårar arbete än stöder det. Därför är det viktigt att chefer verkligen förstår sina medarbetares behov.

”Flexibilitet” är nyckelordet när framtidens kontor ska formas. Christina Bodin Danielsson ser en rörelse mot mindre, mer funktionella lösningar:

– Det handlar om att skapa platser som stärker organisationens identitet och kultur. Men att bara kopiera trender utan att analysera sina egna behov är ett misstag som kostar i både pengar och engagemang.

Tomma kontor. En ödslig arbetsplats full av tomma skrivord och helt utan människor.
Dagens ledarskap handlar om att förstå vad som motiverar människor att vilja vara på kontoret, anser Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management. Foto: Colourbox.
Christina Bodin Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid Chalmers och KTH.
Christina Bodin Danielsson.

Ett sätt att göra kontoret till en attraktiv plats kan vara att fira framgångar, skapa arbetsluncher eller till och med designa kontoret så att det känns som en förlängning av hemmamiljön.

– Om kontoret känns estetiskt tilltalande och funktionellt stödjande vill fler vara där, påpekar Christina Bodin Danielsson.

För mellanchefer som inte har ett direkt inflytande över lokalbeslut är utmaningen särskilt stor. Här blir det viktigt att skapa en dialog uppåt och samtidigt påverka det man kan, menar Stefan Tengblad.

– Mellanchefer är de som ska få allt att fungera, men de har sällan något att säga till om när besluten fattas. Det gäller att synliggöra deras behov och de effekter som arbetsmiljön har på teamet.
 

Framtidens kontor handlar inte om närvaro

Framtidens kontor är en möjlighet att stärka kultur, kreativitet och sammanhållning – men det kräver att chefer vågar tänka om. Stefan Tengblad poängterar att det inte handlar om närvaro utan om engagemang.

– Ett kontor fullt av människor är inte detsamma som ett effektivt kontor. Ledarskap i dag innebär att förstå vad som motiverar människor att vilja vara där – och det är inte fler regler, utan bättre förutsättningar.

Christina Bodin Danielsson ser närvaro som en viktig del i att främja engagemang, men betonar att kontoret också måste vara en aktiv stödstruktur för arbetet.

– Om kontoret försvårar samarbetet eller innovationen är det ingen idé att hålla fast vid gamla lösningar. Det krävs en strategi som både stärker kulturen och gör det enkelt att prestera.

I en hybrid värld måste kontoret tjäna ett högre syfte. Det ska inte bara vara en plats att synas på, utan en plats där arbete och gemenskap kan blomstra. Och den stora frågan är: Kan vi skapa det? Svaret ligger i hur väl vi vågar tänka om och tänka nytt.

– Kontoret måste vara mer än en plats för närvaro. Det ska stödja organisationens specifika behov och bidra till både kultur och prestation. För att lyckas krävs en strategi som går bortom trender, säger Christina Bodin Danielsson. 

TEXT: HENRIK LENNGREN.

11,3%

Så hög andel av kontorsytan i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala var vakant under första kvartalet 2025.

Det motsvarar drygt en miljon kvadratmeter.

Källa: Citymark Analys

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också framförståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvänding på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.