Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Det händer i hjärnan när du är snäll

När du blir uppskattad på jobbet får hjärnan en dopaminkick. Särskilt om du inte förväntat dig det. Kritik aktiverar i stället hjärnans smärtcentrum.
Elisabeth Brising Publicerad
Två händer som formar ett hjärta.
Snällhet på jobbet ger hjärnan en dopaminkick och förbättrar arbetsmiljön. Att visa vänlighet mot kollegor kan leda till en mer positiv och produktiv arbetsplats där alla trivs bättre. Foto: Colourbox.

Oj vad trevligt! Ett oväntat beröm eller en vänlig gest får dig genast att må bättre. När du upplever att någon är snäll mot dig aktiveras belöningsområden i hjärnan som leder till att signalsubstansen dopamin utsöndras.

Alva Appelgren.
Alva Appelgren. Foto Gerald McInerney

– Vi gillar positivt bemötande, då får vi en dopaminkick, särskilt om det är oväntat, säger Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap.

Belöningssystem aktiveras

När vi får positiv uppskattning från andra aktiveras våra socialt belönande system i hjärnan. 

– De omfattar flera områden i de inre delarna i hjärnan, striatum till exempel, förklarar hon.

Även skratt gör att hjärnan frisätter belönande ämnen i kroppen – endorfiner - en sorts kroppsegna opioider som fungerar smärtlindrande. Endorfiner lindrar inte bara fysisk smärta, utan även psykisk. 

Lugnar puls och stress

Gemenskap, hjälpsamhet och beröm får oss i regel att känna oss glada och trygga. När vi tänker att andra vill oss väl när vi kommer till jobbet, eller skrattar vid fikat, får vi lugnare puls och aktiverar det parasympatiska nervsystemet. Det påverkar resten av dagen och sänker stressen.

– Det mesta är omedvetna reaktioner, men man kanske känner en gladare och lugnare känsla som kommer lite senare, säger Alva Appelgren.

Behövs för vår överlevnad

Man kan undra varför det är så viktig för oss att få bekräftelse hela tiden, men det är helt naturligt. Människor har alltid behövt komma överens, samarbeta, förstå varandra och avgöra om någon är vänlig eller elak, för vår arts överlevnad.

Så hur ger man uppskattning till kollegorna på bästa sätt? Fråga dig själv: Vad blir jag glad av att höra av andra?
Om man tycker det är svårt att visa uppskattning – tänk på att du själv mår bra av det också, understryker Alva Appelgren.

Man har sett i neurokognitiva studier att när människan är snäll eller generös mot andra så upplever hon sig själv också som gladare. 

Fysiskt smärtsamt bli utesluten

Lika viktigt som det är för oss alla att få vara med i en grupp, för att överleva, gör det ont att inte få höra till. Hjärnan reagerar starkt på ovänliga eller uteslutande gester.

– Det är välstuderat att det är smärtsamt att bli exkluderad. Det aktiverar de områden i hjärnan som gör att vi känner fysisk smärta, säger Alva Appelgren. 

Kritik syns i smärtcentrum

Även negativ återkoppling på en arbetsuppgift aktiverar samma delar i hjärnan. Det handlar om områdena anteriora cingulum och insula, som styr smärtupplevelser och reaktioner på att vi gjort fel. Kroppen kan då försättas i ett kamp- eller flyktläge och vi får direkt obehagliga stresskänslor.

– Kroppen pumpar ut mycket adrenalin, får ökad hjärtrytm och förbereder sig för att fly eller försvara sig. Det är motsatsen till lugn och glad, säger Alva Appelgren. 

AI klår inte en jobbkompis

En del personer mår snabbt sämre om hjärnan inte får uppleva positiv uppskattning och social gemenskap. Hur distansarbete och skärmkontakter påverkar hjärnan blir därför en viktig fråga att fortsätta studera, enligt Alva Appelgren.

– Jag tror att när relationer ersätts av digital kontakt, eller till och med ett förprogrammerat svar, blir det viktigare och viktigare med den här helheten. Mötet med en individ som inte är ett AI-svar, utan en riktig människa. Någon som blev glad av min kommentar, eller skrattade åt mitt skämt.

Mer forskning kring vänlighet

SvD: Studie visar: Snälla människor blir lyckligare.

Arbetsvärlden: Fler kvinnor på en arbetsplats leder till mer uppskattning på jobbet. 

SvD: Forskare: Därför blir snälla människor lyckligare
 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket